Spelling suggestions: "subject:"3grupper"" "subject:"bitgrupper""
11 |
Gruppdynamiska processer i tillfälliga grupperAldeborn, Per-Olof January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ”tillfälliga grupper”. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna. Jag anser med andra ord att den rådande diskursen kring gruppdynamiska processer är starkt förankrad med psykologiska begrepp och teorier. De inriktningar som i främsta hand är relaterat till de gruppdynamiska processerna är grupp- och organisationspsykologi. Här anser jag att socialpsykologin starkt kan bidra med en mer nyanserad och uppdaterad syn på de gängse teoribildningarna. </p><p>Min undersökning är baserad på två gruppintervjuer (tillfälliga grupper) med sammanlagt nio personer. Jag har utgått från en kvalitativ ansats som är hermeneutiskt inspirerad samt diskursanalytiskt analyserad. Detta leder till att resultatet bör läsas som nära knutet till intervjurespondenternas utsagor. Deras diskussioner utifrån de etiska dilemmana speglar ett gruppdynamiskt förhållande utifrån mina två tillfälliga intervjugrupper. I min teori koncentrerar jag mig på två teoretiker, nämligen Charles S. Peirce och Norbert Elias. Dessa använder jag mig sedan under min analys för att belysa mitt resultat utifrån en socialpsykologisk ansats. </p><p>Uppsatsen visar på att den relationella processen mellan människor lyser igenom även i tillfälliga grupper som till råga på allt diskuterar kring något ”allvarliga” frågor. I min analys använder jag mig av både Peirce och Elias för att visa på att den relationella process som uppstår i grupperna resulterar i en allmän förståelse som bygger på en ”abduktionsprocess”, denna process kallar jag för ”gruppabduktion”. </p><p>Min huvudsakliga slutsats blir att det relationella samspelet mellan deltagarna i de tillfälliga grupperna tillsammans bildar en så kallad ”gruppabduktion”, vilken bidrar till en ökad förståelse för både de enskilda individerna som för gruppen som helhet. Detta hänger samman med Elias resonemang om att en grupp inte är något annat än en samling enskilda individer. Det som händer i relationen mellan gruppdeltagarna är att deras gemensamma gruppdynamik bidrar till en abduktionsprocess vilken i sin tur skapar en utvidgad förståelse, både för dem själva som för gruppen som helhet.</p>
|
12 |
Att bli vi : Två lärares beskrivningar av hur man kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasserHall, Lisa January 2007 (has links)
<p>För att kunna bedriva undervisning i skolan behövs fungerande klasser, där elever och lärare likt kollegor på en arbetsplats kan arbeta ihop. Eftersom undervisningen till stor del sker kollektivt är det angeläget för lärare att ha kunskap om grupper och grupputveckling. Forskning visar att alla grupper genomgår en utveckling och att vissa grupper behöver hjälp i den processen för att kunna fungera ihop och känna någon form av samhörighet. Som gruppledare i skolan har läraren det yttersta ansvaret för att hjälpa klasserna med detta. Studiens syfte var därför att undersöka hur lärare kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasser, samt hur lärare kan se på sin egen roll som gruppledare i processen. För att uppfylla syftet genomfördes en dubbel fallstudie som innefattade observationer och intervjuer. I studien ingick två lärare och två klasser från en gymnasieskola. Observationerna skedde vid två tillfällen då det ordnades teambuilding med klasserna. Intervjuer genomfördes sedan efteråt med de lärare som närvarade vid respektive observationstillfälle. Det var alltså dessa lärares beskrivningar studien utgick ifrån. Resultatet visar att lärarna har genomtänka strategier för att främja en god sammanhållning i sina klasser. De använder sig av många olika sorters gruppstärkande övningar och teambuilding för att stimulera gemenskapen och för att undvika grupperingar i klassen. Sammanhållning handlar till stor del om att det ska finnas ett gott gruppklimat och en form av ”vi-känsla” i klassen. För att kunna utveckla en ”vi-känsla” måste eleverna få möjlighet att lära känna varandra. Läraren måste följaktligen lägga tid till detta i undervisningen. Läraren roll är att fungera som något av vägledare för grupperna under deras utveckling.</p>
|
13 |
Påverkar kön och socioekonomisk status hur man upplever och hanterar rädsla?Gillstedt, Maria, Svensson, Elisabeth January 2005 (has links)
No description available.
|
14 |
Att bli vi : Två lärares beskrivningar av hur man kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasserHall, Lisa January 2007 (has links)
För att kunna bedriva undervisning i skolan behövs fungerande klasser, där elever och lärare likt kollegor på en arbetsplats kan arbeta ihop. Eftersom undervisningen till stor del sker kollektivt är det angeläget för lärare att ha kunskap om grupper och grupputveckling. Forskning visar att alla grupper genomgår en utveckling och att vissa grupper behöver hjälp i den processen för att kunna fungera ihop och känna någon form av samhörighet. Som gruppledare i skolan har läraren det yttersta ansvaret för att hjälpa klasserna med detta. Studiens syfte var därför att undersöka hur lärare kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasser, samt hur lärare kan se på sin egen roll som gruppledare i processen. För att uppfylla syftet genomfördes en dubbel fallstudie som innefattade observationer och intervjuer. I studien ingick två lärare och två klasser från en gymnasieskola. Observationerna skedde vid två tillfällen då det ordnades teambuilding med klasserna. Intervjuer genomfördes sedan efteråt med de lärare som närvarade vid respektive observationstillfälle. Det var alltså dessa lärares beskrivningar studien utgick ifrån. Resultatet visar att lärarna har genomtänka strategier för att främja en god sammanhållning i sina klasser. De använder sig av många olika sorters gruppstärkande övningar och teambuilding för att stimulera gemenskapen och för att undvika grupperingar i klassen. Sammanhållning handlar till stor del om att det ska finnas ett gott gruppklimat och en form av ”vi-känsla” i klassen. För att kunna utveckla en ”vi-känsla” måste eleverna få möjlighet att lära känna varandra. Läraren måste följaktligen lägga tid till detta i undervisningen. Läraren roll är att fungera som något av vägledare för grupperna under deras utveckling.
|
15 |
Gruppdynamiska processer i tillfälliga grupperAldeborn, Per-Olof January 2009 (has links)
Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ”tillfälliga grupper”. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna. Jag anser med andra ord att den rådande diskursen kring gruppdynamiska processer är starkt förankrad med psykologiska begrepp och teorier. De inriktningar som i främsta hand är relaterat till de gruppdynamiska processerna är grupp- och organisationspsykologi. Här anser jag att socialpsykologin starkt kan bidra med en mer nyanserad och uppdaterad syn på de gängse teoribildningarna. Min undersökning är baserad på två gruppintervjuer (tillfälliga grupper) med sammanlagt nio personer. Jag har utgått från en kvalitativ ansats som är hermeneutiskt inspirerad samt diskursanalytiskt analyserad. Detta leder till att resultatet bör läsas som nära knutet till intervjurespondenternas utsagor. Deras diskussioner utifrån de etiska dilemmana speglar ett gruppdynamiskt förhållande utifrån mina två tillfälliga intervjugrupper. I min teori koncentrerar jag mig på två teoretiker, nämligen Charles S. Peirce och Norbert Elias. Dessa använder jag mig sedan under min analys för att belysa mitt resultat utifrån en socialpsykologisk ansats. Uppsatsen visar på att den relationella processen mellan människor lyser igenom även i tillfälliga grupper som till råga på allt diskuterar kring något ”allvarliga” frågor. I min analys använder jag mig av både Peirce och Elias för att visa på att den relationella process som uppstår i grupperna resulterar i en allmän förståelse som bygger på en ”abduktionsprocess”, denna process kallar jag för ”gruppabduktion”. Min huvudsakliga slutsats blir att det relationella samspelet mellan deltagarna i de tillfälliga grupperna tillsammans bildar en så kallad ”gruppabduktion”, vilken bidrar till en ökad förståelse för både de enskilda individerna som för gruppen som helhet. Detta hänger samman med Elias resonemang om att en grupp inte är något annat än en samling enskilda individer. Det som händer i relationen mellan gruppdeltagarna är att deras gemensamma gruppdynamik bidrar till en abduktionsprocess vilken i sin tur skapar en utvidgad förståelse, både för dem själva som för gruppen som helhet.
|
16 |
Påverkar kön och socioekonomisk status hur man upplever och hanterar rädsla?Gillstedt, Maria, Svensson, Elisabeth January 2005 (has links)
No description available.
|
17 |
ORTENS STÖRSTA ARBETSGIVARE : - BEHÖVS DET EN FÖRÄNDRING?STRÖM, MALIN, ERIKSSON, EMMELIE January 2012 (has links)
ABSTRACT Title: The town's largest employers, is there a need to exchange? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emmelie Eriksson, Malin Ström Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2012 – June Aim: Gain a deeper understanding of the topic corporate culture Get an understanding as to how corporate culture influences the daily operations Possibly be able to help with any concrete to help the investigated company to improve its corporate culture Method: Data collected through both quantitative and qualitative surveys in the form of a questionnaire answered by 71 people, three interviews with the employees with leading roles at the investigated company and an observation. The material is analyzed with a hermeneutics approach, which means that we have assumed facts and then built our work on trying to find an understanding and to draw our own conclusions based on the perspective that we found. Result & Conclusions: The results of this study show that the company needs to work on its corporate culture. We have found a few points we would like to improve in the company we examined. We believe that it is the company's reputation and it begins already in the company's own recruitment process it is the main finding from our study. Suggestions for future research: Interesting would be to seek employment with the company you want to investigate to see how the whole recruitment process goes on to perform deeper analysis, another idea would be to ask the employees that enjoy to work there against those who does not enjoy to work at the company to find the basic building blocks of corporate culture to this particular company. Our restraint in order to not go even deeper in this study is time. Contribution of the thesis: Because our company is anonymously does not work immediately no new knowledge to specific stakeholders, but the paper can, however, be of assistance to stakeholders within the same sector. Our completed work is primarily to provide our own knowledge and will hopefully lead to some help for the company in the future. Key words: Corporate culture, team leader, agent, groups, culture, economics / ABSTRACT Titel: Ortens största arbetsgivare, behövs det en förändring? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Emmelie Eriksson, Malin Ström Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2012 – juni Syfte: Få en djupare förståelse av ämnet företagskultur Få en förståelse av hur företagskulturen påverkar den dagliga verksamheten Att kunna bidra med någon konkret som hjälper det undersökta företaget att förändra sin företagskultur Metod: Data har samlats in via både kvantitativa och kvalitativa undersökningar i form av en enkät besvarade av 71 personer, tre intervjuer med anställda på företaget med ledande roller och en observation. Materialet har analyserats med ett hermeneutiskt synsätt vilket innebär att vi har utgått ifrån fakta och sedan byggt vårt arbete på att försöka hitta en förståelse och att dra egna slutsatser utifrån det perspektiv som vi funnit. Resultat & slutsats: Vårt resultat med denna studie visar att företaget behöver förbättra sin företagskultur. Vi har hittat några punkter vi skulle vilja förbättra hos företaget vi undersökt. Vi anser att det är företagets rykte och som har sin verkliga början redan i företagets egen rekryteringsprocess som är den främsta slutsatsen från vår studie. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare studier med detta arbete är att söka en tjänst hos företaget detta för att få en inblick i rekryteringsprocessen, för att se hur den verkligen går tillväga. Det vore även intressant att jämföra de som trivs mot de som trivs mindre bra för att verkligen hitta grundstenarna i företagskulturen. Vår begränsning för att inte gå in ännu djupare i detta är tiden. Uppsatsens bidrag: Eftersom vårt företag är anonymt så ger inte arbetet direkt någon ny kunskap till specifika intressenter, men uppsatsen kan däremot vara till hjälp för intressenter inom samma bransch. Vårt slutförda arbete är i första hand till för vår egen kunskap och ska förhoppningsvis leda till något som företaget kan använda sig av i framtiden. Nyckelord: Företagskultur, teamledare, agent, grupper, kultur, ekonomi
|
18 |
Väljarbeteende på kommunnivå- en statistisk undersökning om det sociala tryclets påverkanHedin, Maria, Panasco, Isabelle January 2013 (has links)
Socialdemokraterna har inte längre samma övertag i svensk politik som man haft tidigare och därmed har partiernas väljargrupper förändrats på senare år, exempelvis har Moderaterna gjort stora valframgångar vid valen 2006 och 2010. Väljarbeteende är ett inom statsvetenskapen ofta undersökt forskningsområde och vanligast är att analyser görs på individnivå. Kandidatuppsatsen har ambitionen att göra analyser på aggregerad nivå och analysen kommer att fokuseras mot röstande på Socialdemokraterna och Moderaterna på kommunnivå. Avsikten är att mer specifikt analysera data på kommunnivå för att bidra till ansatser i valforskningen som ägnar uppmärksamhet åt data på aggregerad nivå. Tidigare forskning visar att socialt urskiljbara grupper av väljare röstar på partier som företräder denna grupps intressen och värderingar. Utifrån detta och med stöd i tidigare forskning utnyttjas teorier om hur de sociala grupperna, högutbildade, lågutbildade, arbetslösa, högsta medelinkomsttagare och utrikes födda röstar. Analysen genomförs med hjälp av deskriptiv statistik där medelvärdesanalyser gjorts för att kunna utläsa skillnader i röstandet på Socialdemokraterna och Moderaterna i olika typkommuner. Resultaten i typkommunerna relateras till röstande i hela riket. Resultatet visar att kommuner som har en hög andel av personer med hög utbildning, hög medelinkomst och som har en relativt hög andel utrikes födda leder till ett starkare röststöd för Moderaterna och ett svagare röststöd för Socialdemokraterna. Det förhåller sig tvärtom när det gäller kommuner som har en hög andel personer som är arbetslösa och med en hög andel lågutbildade. Resultaten som presenteras i kandidatuppsatsen avviker endast marginellt från de slutsatser som framkommit i tidigare valforskningsanalyser som gjorts för de tre senaste valen. I någon mån avviker analysen av röstandelar i kommuner med hög andel utrikes födda med de resultat som framkommit i tidigare forskning.
|
19 |
Barn och trygghet i förskolan : En studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper.Ahlm, Eva January 2006 (has links)
Barn och trygghet i förskolan – en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper. Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan. Antal sidor: 28 Children and their secureness at preschool – a study of preschool teachers’ opinions about small children’s sense of security in large preschool groups.
|
20 |
Spela roll! : En studie om elevers roller i klassrummetWärnsund, Pernilla January 2010 (has links)
Enligt Erving Goffman kan man se samhället som en teater där vi alla spelar roller och försöker göra intryck på varandra. Likaså har eleverna roller i klassrummet och då gruppen är viktig för individen påverkas eleven av de normer och förväntningar som finns. Förutom rollteorin berör denna studie teorier om gruppen, lärande och självbild. Syftet med denna uppsats är att ge lärare en djupare förståelse för huruvida rollerna påverkar eleverna, deras beteenden och i sin tur elevernas lärande. Metoden är kvalitativ och jag har använt mig av det vetenskapliga förhållningssättet hermeneutik. Under fem dagar observerade jag klassen under lektionstid och intervjuer med tio elever har gjorts. Eleverna var tio år gamla och gick därmed i år fyra. I resultatet visas de olika rollerna som finns i klassrummet och hur de märks och upprätthålls under lektionerna. I studien såg jag att rollen påverkar elevens agerande och i sin tur lärandet på så vis att det finns förväntningar på den roll som eleven har och dessa påverkar i sin tur elevens självbild. Självbilden och lärandet kan påverka varandra åt båda håll.
|
Page generated in 0.0722 seconds