<p>Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv.</p><p>Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper.</p><p>Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen.</p>

Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lärare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frågeställningarna. Frågeställningarna är fokuserade på vad som kännetecknar ett positivt respektive negativt gruppklimat och hur man som lärare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat. Resultatet av undersökningen är att tryggheten är grunden för ett bra gruppklimat, de intervjuade lärarna betonade att ett gott klimat är avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lärs ut i skolan. Det som eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan är att de har bra kompisar och en bra lärare som kan hålla ordning på klassen, flertalet av eleverna trycket på att de vill ha arbetsro när de arbetar.. Läraren ska även hålla i lektioner som är roliga och varierade. För att skapa ett bra klimat inomgruppen arbetar lärarna med olika typer av övningar, som t.ex. Projekt Charlie, och även med trygghetsgrupper i olika former.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan arbeta för att skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad som menas med en grupp. Vidare tas de delar upp som ingår i begreppet gruppdynamik. I litteraturgenomgången går också att läsa om gruppen i en skolkontext. Den kunskap som lärare besitterundersöks dels genom teoetiska studier, men framför allt genom intervjuer med fyra olika lärare. Jag har även låtit elever till dessa lärare besvara en enkät om trivseln i klassen. Genom dessa studier framkommer bland annat att den lilla gruppen är viktig för oss människor. En liten grupp som fungerar väl påverkar vår livskvalitet på ett positivt sätt och blir till en kraftkälla för individen. I och med det har skolklassen stor betydelse för den enskilde individens trygghet och utveckling. Resulatet visar vidare att det är viktigt att lärare är medvetna om hur roller, relationer, regler och normer byggs upp i klassen och hur de påverkar eleverna. Det är också viktigt att se till hur ledarskap, makt och kommunikation fungerar samt att se till både gruppens mål och elevernas individuella mål. Det är vidare viktigt att regelbundet arbeta med olika aktiviteter för att stärka klassens"vi-anda". Detta kan göras genom olika former av samtal mellan eleverna såsom kompissamtal och klassråd. Övningar av olika slag, till exempel drama- och värderingsövningar, är också bra att arbeta med. Samtalen och övningarna ska fortgå under hela läsåret. Den sociala miljön för eleverna ska vara sådan att de upplever gemenskap och vänskap. Eleverna behöver känna trygghet för att få glädje och lust till att lära. Det är läraren som har ansvar för hur det sociala klimatet i klassrummet byggs upp och utvecklas. Läraren måste i det dagliga arbetet reflektera över dessa frågor.

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats är att studera vad det finns för faktorer som påverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill även ta reda på om lärare tycker att det är viktigt att upprätta goda sociala relationer bland elever och varför de i så fall anser det viktigt. För att få veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie där jag intervjuat lärare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare år. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som påverkar det sociala klimatet i elevgrupper både positivt och negativt. Bland annat har enskilda elever i elevgrupper stor betydelse för det sociala klimatet. Det har även visat sig att hemmet har en stor betydelse samt att läraren kan påverka klimatet i elevgrupper. Jag redovisar i uppsatsen flera faktorer utöver dessa som påverkar de sociala relationerna bland elever. Jag förklarar även varför dessa faktorer är främjande eller rubbande för det sociala klimatet. Alla lärare som ingått i min undersökning anser de sociala relationerna som ytterst viktiga att arbeta med i skolan. Genom mina intervjuer har jag bland annat fått veta att det är viktigt för att det övriga arbetet i skolan ska fungera. Jag redovisar i uppsatsen även fler anledningar till varför det viktigt att upprätta goda sociala relationer mellan elever.

Vår studie undersökte kreativitetens påverkan på hälsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har någon betydelse för en mer hälsosam arbetsmiljö? Vår studie behandlar ämnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lärande, ledarens roll och hälsan. Med dessa ämnen ville vi få svar på frågorna; På vilket sätt beskrivs en verksamhets kreativitet, lärande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hälsa och personliga yrkesutveckling? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer. Vi genomförde 4 stycken intervjuer där vi använde oss av en narrativ inspirerad berättelseform. Personerna vi intervjuade kom från kreativa miljöer så som skådespelare, sångare och kyrkomusiker. Resultatet visar att kreativitet har en stor betydelse för skapandet, lärandet och hälsan. Intervjupersonerna menar att om de inte får frihet att utföra sina idéer kvävs kreativitet. De menar också att ledaren har en stor betydelse för skapandet och kreativiteten, men ledaren får inte styra för mycket för då hämmas kreativiteten. En lagom ram med stor frihet är allt som behövs för att kreativiteten skall flöda.

Arbetet behandlar nivågruppering i matematik i grundskolan, en grupperingsform som är vanlig framförallt i matematik. Forskning ger inga tydliga svar på om nivågruppering är bra eller dåligt för elevernas prestationer. Klart är dock att positiva resultat kan uppnås förutsatt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskaper och erfarenheter. Men det finns också ett flertal dokumenterade svårigheter och risker. Uppsatsen innehåller både forskning och debatt kring nivågruppering samt en egen intervjustudie. Syftet med uppsatsen är att besvara de tre frågeställningarna: Vad har lärare för erfarenheter av och attityder till nivågruppering? Hur ser lärare på kunskapsmässig heterogena grupper? samt Hur beskriver lärarna att undervisningen bedrivs i de olika nivågrupperna? Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex matematiklärare för år 7 till år 9 på en skola i Östra Götaland. Av resultatet framgår att lärarna är positiva till nivågruppering; de uppger många fördelar med att undervisa homogena grupper, men ser även en del nackdelar, främst i långsamma grupper. Resultaten av nivågruppering är svårmätta, men de snabbaste och långsammaste grupperna anses gynnas mest. Nivågruppering är ett sätt att tackla problemen som uppstår i undervisningen av heterogena klasser, tycker lärarna. Undervisningen på den undersökta skolan anpassas efter elevernas lärhastighet. Den största skillnaden i undervisningen mellan nivågrupperna är tempot och svårighetsgraden av uppgifter, där långsamma grupper arbetar med grundläggande kunskaper medan snabba grupper ägnar sig mest åt fördjupning.

Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper. Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen.

Forskning kring minimala grupper, det vill säga grupper för vilka grupptillhörigheten endast är påstådd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom påstås tillhöra och diskriminera den grupp dom inte påstås tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara på 4 olika enkäter i vilka påstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrån en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen på bilden. Hälften av enkäterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare påstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra påstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar på att undersökningsdeltagare som påstås tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt än de som inte påstås tillhöra gruppen. Detta tycks även gälla då undersökningsdeltagarna har kännedom om att enkäterna är olika. Att förstå dessa tendenser kan kanske vara ett verktyg för att kunna komma till roten med diskriminering, rasism och konflikter mellan samhällets olika grupper.

Leaders in modern working life are confronted with frequent use of temporary groups. The purpose of this study was to examine possible reasons for swift trust towards leaders in temporary groups. The target group of the study was school employees. An opinion poll was carried out in the occupational group (n = 35) which made it possible to make statistical comparisons. The result showed that the following aspects were important for the development of swift trust in leaders: personal attributes, image related attributes, competence and experience, leadership and also social competence. The result showed that only a few significant differences between subgroups of participants were established. This suggests that the factors which contribute to swift trust in leaders may be generally relevant. However, further research is needed if general conclusions are to be made.

Bakgrund: Eftersom att operakonsten är präglad av en viss grupp människor kommer denna uppsats att grunda sig på analys kring hur Sveriges operahus marknadsförs samt vilka kundgrupper de lyckas nå ut till.            Syfte: Syftet med studien är att analysera och kartlägga operakonst. Genom Pierre Bourdieus centrala teorier om de olika kapitalen ska vi förklara varför konsumentföreteelser är kopplade till vissa etablerade grupper. Metod: Studien innefattar både kvalitativ och kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av sju intervjuer och den kvantitativa undersökningen består av en enkätundersökning som består av 100 respondenter. För att kunna besvara syftet och våra frågeställningar kommer befintliga teorier att användas. Teorier: Pierre Bourdieus centrala begrepp, GAP-modellen och POP- &amp; POD. Slutsats: Operahusen når inte ut till ett bredare markndassegment då vanföreställningar existerar om att operakonsten är urgammal samt för främmande. Detta avskräcker potentiella konsumenter att besöka operan. Dessutom krävs det mer pengar till marknadsföring för att nå de potentiella kunderna.