Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur man skapar en fungerande stark grupp på en arbetsplats när den består av högpresterande provisionsavlönade fastighetsmäklare samt hur den påverkas av tall poppy fenomenet.    Metod: En kvantitativ forskningsmetod har använts där en internetbaserad enkät ligger till grund för empirin i resultatet och analysen. 127 respondenter deltog i undersökningen vilka bestod av alla anställda på fastighetsmäklarkontor över hela Sverige. Det omfattar roller som kontorschefer, fastighetsmäklare. koordinatorer samt övriga roller. Data från enkäten omvandlades sedan och därefter importerades till statistikprogrammet Jamovi där det genomgick deskriptiva- och korrelationsanalyser.   Resultat och slutsats: Det kan konstateras att man skapar en stark och välfungerande grupp på fastighetsmäklarkontor i Sverige genom hög grad av samarbeten och mycket interna möten vilket resulterar i en positiv stämning och stark lagmoral. Detta visade sig ge positiva effekter för både individerna i gruppen samt dess helhet. Vidare kan det konstateras att en jämn presterande nivå på individerna är en viktig faktor till gruppens välmående, gruppen ska alltså inte ha allt för stora klyftor mellan de som presterar bra och de som presterar sämre. Sista faktorn är att det finns ett beprövat belöningssystem för individerna i gruppen samt för gruppen som helhet.   Uppsatsens bidrag: Detta arbete bidrar till kunskap kring hur chefer och franchisetagare förstår hur en grupp skall formas och behandlas på bästa sätt för att nå framgång. Förslag till vidare studier: Förslag till vidare forskning är att specificera denna forskning och undersöka ifall de skiljer sig beroende på var i landet den genomförs. Detta för att undersöka ifall det skiljer sig åt beroende på storstad gentemot mindre städer. Ytterligare förslag är att genomföra samma forskning men med fokus på andra branscher, detta för att förstå hur välfungerande grupper fungerar i det stora hela, alternativt att jämföra hur fastighetsmäklarbranschen står sig i denna jämförelse till andra branscher.  Sista förslaget omfattar att använda Team-member-exchange (TMX) teorin, som innefattar en grupps utbyte av ideer och grad av samarbete. Istället för att använda teorin den härstammar ifrån, Leader-member-exchange (LMX) därmed genomföra liknande forskning fast fokusera på ledarens roll i skapandet av gruppen. / Purpose: The purpose of his study is to develop an understanding on how to create a strong group among high performance commission paid real estate agents.   Method: The study is performed using a quantitative investigation with an internet-based questionnaire that will form a base in the result and analysis. 127 responses were collected from employees at real estate companies all around Sweden. The roles of the employees varied between office managers, real estate agents, assistants and remaining roles. The data collected from the questionnaire were re-coded and then imported to the statistics program of Jamovi where it underwent descriptive and correlation analyses.     Results and conclusion: It can be stated that a strong and well-functioning group is created at real estate offices in Sweden through a high degree of collaborations, internal meetings, which results in a positive atmosphere and strong team morale. This turned out to have positive effects for both the individuals in the group and its entirety. Furthermore, it can be stated that an even performing level of the individuals is an important factor for the group's well-being, so the group should not have too large gaps between the over and the under-achievers. The last factor is that there is a proven reward system for the individuals in the group and for the group as a whole.   Contribution: This work contributes to knowledge about how managers and franchisees in the real estate industry beneficial knowledge about how a group should be formed and treated in the best way to achieve success.   Proposals for further research: Suggestions for further research are to specify this research and examine whether they differ depending on where in the country it is conducted. This is to investigate whether it differs depending on the big city compared to smaller cities. Further proposals are to carry out the same research but with a focus on other industries, this to understand how well-functioning groups work in general, or to compare how the real estate industry stands in this comparison with other industries. The latest proposal includes replacing the Team-member-exchange (TMX) theory with the theory it originates from, Leader-member-exchange (LMX) thus conducting similar research but focusing on the leader's role in the creation of the group.

Resultaten av forskning om hälsa tyder på att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Utgångspunkten för denna undersökning var att vi antog att förskolor inte arbetar på samma sätt med hälsa och fysisk aktivitet eftersom de lokala strävansmålen ser olika ut. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur pedagoger talar om och arbetar för att realisera strävansmålen inom hälsa och fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur talar pedagoger i förskolan kring hälsa och fysisk aktivitet och Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i barngruppen? I studiens teoretiska del klargörs de centrala begreppen hälsa, fysisk aktivitet, lek och hälsofrämjande arbete samt miljöns betydelse för barns hälsa. Uppsatsens empiri bygger på observationer på en förskola samt intervjuer med förskolelärarna. Förskolan ligger i utkanten av en större sydsvensk stad. Vi har valt att intervjua förskolelärare som arbetar med barn i olika åldersgrupper då det finns olika arbetsätt beroende på vilken ålder barnen har. Vi genomfört intervjuer med två pedagoger som arbetar på samma förskola och i samma arbetslag. De valda pedagogerna arbetar i olika barngrupper med åldrarna 1-3 respektive 3-6 åringar, men tillhör samma arbetslag. Uppsatsen visar att pedagogerna har ett helhetsynsätt när det gäller hälsa som påverkas av sampelet mellan människor och omvärlden. Den konstaterar även att pedagogerna menar att fysisk aktivitet innebär rörelse utan några specifika rörelsemönster. Helhetssynen påverkar verksamhetens aktivitets utformning då pedagogerna väljer att arbeta med övningar som minskar stress. Åsikterna om den fysiska aktiviteten kan möjligen bidra till att det inte anordnas så mycket planerade aktiviteter som kunde varit möjligt.

de Fine Licht Lindblom, Åsa (2016). Med öppna dörrar och gemensamma mål – Externa specialpedagogers och grundlärares reflektioner kring samverkan (With the Doors open and Common Goals – External Special Educators and Teachers Reflections on Collaboration).Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.BakgrundSpecialpedagoger och lärare och har till stor del olika uppdrag. Läraren ska bland annat undervisa, utveckla och bedöma elevernas kunskap– medan specialpedagogen till största delen utreder, anpassar eller åtgärdar, agerar samtalspartner och leder skolutveckling. Båda ska vid behov samverka med andra yrkesgrupper (SFS 2007:638; SFS 2010:1064). Ett resursteam består bland annat av specialpedagoger. Vid en problematisk elevsituation, som man bedömer inte kan lösas på den aktuella skolan, kan resursteamet kontaktas. Detta kan resultera i att en specialpedagog från teamet och lärare på skolan samverkar kring problemet. Professionerna är alltså endast verksamma på samma arbetsplats under det aktuella arbetet.SyfteSyftet med undersökningen är att studera vad några specialpedagoger från resursteam och lärare på grundskolor har för förväntningar inför och erfarenheter av varandras insatser kring problematiska elevsituationer, samt vad de tycker är viktig att tänka på inför vidare samverkan med den andra yrkesgruppen.Preciserade frågeställningarVilka insatser förväntar några externa specialpedagoger och lärare på grundskolan av varandra inför arbetet kring problematiska elevsituationer?Vilka erfarenheter av den andres insatser gjorde yrkesgrupperna? Vad anser pedagogerna att det är viktigt att tänka på, både för den egna och andres del, inför vidare vid samverkan kring eleverna?Tidigare forskning och teoretisk förankringI översikten studeras olika forskningsresultat, teorier och teser kring gruppers agerande, kommunikation och samverkan. Social identitet och sociala representationer och innebär att gruppdeltagare skiljer den egna gruppen från andra och skapar föreställningar om situationer eller företeelser. Avståndstagande uppstår när den ena gruppens värderingar uppfattas som ett hot mot den andras. Revirbevakande beteenden och professionella stängningsmekanismer innebär bevakning eller avgränsning mellan det egna yrkesutövandet och andras påverkan, till exempel vid outtalade förväntningar. Individens behov av att bli sedd och bekräftad belyses. Det deliberativa samtalet bygger på öppen kommunikation och ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare beskrivs att samverkan mellan professioner måste läras, övas och utvecklas. Ledningen bör förespråka arbetet, parterna vilja samverka samt deltagarnas olika förväntningar på varandra klargöras.Metod och urvalUndersökningen sker utifrån en fenomenologisk metodansats. Skolledare och resursteamschefer i två kommuner informerades om studien. Dessa kontaktade i sin tur lärare och specialpedagoger. Tre grundlärare och fyra specialpedagoger anmälde sig frivilligt. Dessa delgav sina reflektioner vid semistrukturerade intervjuer.Resultat och specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogerna och lärarna redogör i studien för sina förväntningar, erfarenheter samt tankar kring vidare samverkan. Reflektionerna speglas mot den tidigare forskningen och teoriöversikten. Samtliga pedagoger har positiva förväntningar och till största delen positiva erfarenheter. Några avvikande upplevelser framkommer och diskuteras: lärare som inte tar ansvar för elevers anpassningar eller en specialpedagog som inte lyssnar på lärarens åsikter. Vid god samverkan anser de tillfrågade pedagogerna att kommunikationen är öppen och respektfull. Båda parter har elevernas behov i fokus. Lärarna vill utvecklas i sin profession, granska sitt agerande i klassrummet samt är villiga att prova olika metoder. Specialpedagogerna har inga förutfattade meningar utan strävar efter att se lärarnas arbete ur olika perspektiv. Lärarna blir sedda och bekräftade av specialpedagogerna som är lyhörda och ödmjuka. Pedagogerna önskar få tid till reflektion, planering och genomförande av arbetet. Specialpedagogerna är genomtänkta och noggranna i sina kommentarer, medan lärarna, med specialpedagogernas stöd, ges möjlighet att konstruera egna lösningsförslag. Pedagogerna visar respekt för varandras behov, handlingar och kunnande; man tar tillvara varandras kompetenser. Efter en sammanställning av pedagogernas reflektioner om förutsättningar för en konstruktiv samverkan problematiseras några av dem. Därefter diskuteras specialpedagogiskt agerande när lärare inte tar ansvar i arbetet kring anpassningar och stöd för eleverna. I diskussionen jämförs lärarens eventuella situation mot Skolverkets allmänna råd för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd (2014) samt hur specialpedagogen kan ge läraren stöttning och vägledning. Nyckelord: grupper, insatser, kommunikation, resursteam, samverkan

Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö.Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriärplaner, samt vilka personer som de ansåg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod, där elever från skolor i olika områden, med olika sociala bakgrunder ingått. De teoretiska ansatser vi använt oss av är Pierre Bourdieus teori där begrepp som kapital och habitus varit användbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell friställning.Av undersökningen har framgått att eleverna från den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utsträckning tenderar att vilja välja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina föräldrar som förebilder. Det har även framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osäkra på framtida karriärplaner och att eleverna i större utsträckning såg sina föräldrar som mer betydelsefulla i val av karriärplaner.

SammanfattningJag har under mina tre år på studie- och yrkesvägledarprogrammet märkt att vägledares yrkesroll och yrkesidentitet ofta är otydlig eller felaktig. Om människor i vägledares omgivning har en felaktig förståelse för deras arbete och inte värderar yrket så högt orsakar detta, enligt min mening, en dissonans hos vägledaren. För att på sikt kunna bygga en grund att stärka vägledares yrkesidentitet på är det viktigt att först undersöka om vägledare upplever att det finns en dissonans och hur den i så fall påverkar dem. Syftet med mitt arbete är därför att se hur vägledares yrkesidentitet påverkas av människors förståelse och värdering av deras arbete. Undersökningen förankras först i en teoretisk del som dels består av ett historiskt perspektiv, som, genom att visa hur vägledares yrkesroll förändrats genom åren, ger oss en förförståelse för hur vägledarens yrkesroll ser ut idag, dels ett socialpsykologiskt perspektiv som ger oss en inblick i olika teorier om roller, identiteter och grupper vilket hjälper oss att förstå och analysera de bakomliggande processerna i resultaten från undersökningen. Mitt metodval för min undersökning är en kvalitativ intervjustudie med sex utbildade studie- och yrkesvägledare. Eftersom vägledarnas yrkesroller ser så olika ut på olika arbetsplatser så har jag valt vägledare som arbetar på olika arbetsplatser. De är yrkesverksamma inom grundskola, gymnasium, högskola, komvux, vägledningscentrum och arbetsförmedling. Resultaten från min undersökning visar att omgivningens förväntningar och respondenternas faktiska arbetsuppgifter ibland krockar men att detta inte påverkar vägledarnas yrkesidentitet negativt. Vägledarnas yrkesroller formas på arbetsplatserna där de oftast känner sig trygga med tydliga uppdrag och uppskattning från sin omgivning. På frågan om det finns en outtalad statusrangordning mellan vägledare menar de flesta vägledare att det finns en sådan men de tycker den är obefogad och ett resultat av samhällets värderingar. I möten med nybekanta framkommer det att de flesta vägledare upplever att vägledare har en negativ objektiv identitets-bild. Min slutsats är att yrkesrollen är avgörande för hur yrkesidentiteten formas. Vägledarna använder sig av olika strategier för att upprätthålla en balans i sin yrkesroll. Därför upplever de den individuella yrkesidentiteten som stark. Vägledarnas gemensamma yrkesidentitet är däremot ganska svag eftersom referensgruppen försvagats som ett resultat av att det allt större utbudet av uppdrag för vägledare runt om i samhället. Däremot har vägledningen blivit allt synligare vilket ger hopp om en reviderad och förstärkt ställning för vägledare i samhället inom en snar framtid.

Det finns en hel del genomgående forskning kring hur arbetsgrupper fungerar. Angående fenomenet generationer finns det även relativt mycket forskning, dock är den forskningen främst ifrån USA. Går vi vidare till hur olika generationer fungerar i arbetsgrupp, speciellt i en svensk kontext, finner vi däremot en kunskapslucka. Arbetsgruppers dynamik och uppbyggnad har under lång tid varit ett stort forskningsämne. Att arbetsgrupper fungerar och är högpresterande är viktigt för organisationer då de ansvarar för många viktiga områden och uppgifter. Under senare tid har etnicitet, kultur och köns påverkan på arbetsgrupper varit faktorer som varit en trend inom forskningen. I skuggan av dessa har olika generationers påverkan blivit bortglömd. Därmed ville vi genom en kvalitativ forskningsmetod öka förståelsen för samspel, konflikter och utveckling i multigenerationella grupper. Genom semistrukturerade intervjuer med två arbetsgrupper ifrån olika företag fick vi ett empiriskt material med en svensk kontext som visade vad medarbetare i grupperna hade för egna erfarenheter och intryck av multigenerationella grupper. Uppsatsen visar att arbetsgrupper gynnas av att ha olika generationer i sin arbetsgrupp då de bidrar med olika styrkor och svagheter som kompletterar varandra väl. Konflikter var något vi vid uppsatsens början förväntade oss skulle finnas mellan generationerna, det visade sig dock inte vara något större problem enligt arbetsgrupperna. Trots olikheter mellan generationernas syn på värderingar, lojalitet och hierarki fungerar samspelet i arbetsgrupperna väl.

Att individanpassa undervisningen är en grundläggande värdering som genomsyrar skolväsendet, vilket även innefattar högpresterande elever i matematik. Hur lärare anpassar sin undervisning för att gynna högpresterande elever i matematik i årskurs 1-6 kan se olika ut. Denna undersökning syftar till att skapa en bild av hur sex lärare definierar högpresterande elever samt hur lärarna arbetar med differentiering i matematikundervisningen för att gynna högpresterande elever. För att besvara denna frågeställning utfördes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys med Mönks modell, den triadiska interdependensen som teoretisk utgångspunkt. I resultatet framkom det att högt intellekt är det primära utmärkandet som lärare identifierar hos högpresterande elever. Kreativitet lyfts inte fram som utmärkande bland informanterna. Motivation hos högpresterande elever lyftes fram med ett positivt och ett negativt perspektiv av informanterna. Informanterna menar att motivation utmärker högpresterande elever både som en drivkraft men även deras hinder. Informanterna anser att differentierade arbetsgrupper inte bör vara konstanta gällande vilka elever som är med. Variation uppmuntras vid differentiering.  Slutsatsen som kan dras är att högpresterande elever kan kännas igen genom deras höga intellekt och motivation. En annan slutsats som kan dras är att individens enskilda behov styr vilken form av differentiering som lämpar sig bäst.

Denna uppsats avser att kartlägga rollskapande och ledarskap inom mindre musikgrupper. Dessa gruppers gruppdynamik grundar sig inom det informella, där medlemmarnas roller stadgas genom interaktion och inte genom formella ramverk. Då modern ledarskapsforskning anser att denna typ av normativt ledarskap är eftertraktat inom arbetslivet så finns ett forskningsintresse kopplat till ledarskapet inom dessa grupper. Datainsamlingen för uppsatsen utgörs av nio semi-strukturerade intervjuer av medlemmar inom bland annat rock-, pop-, jazz- och punkband som behandlade respondenternas upplevelser av ledarskap, rollskapande och de grupprocesser de upplevde inom sina respektive musikgrupper. Genom användandet av grounded theory kunde huvudkategorin Det musikaliska ledarskapet finnas, vilket även utgör uppsatsens teoretiska ambition och ramverk. Inom det musikaliska ledarskapet fanns underkategorierna: Den musikaliska gruppen, Demokratins dualitet och Det informella ledarskapet. Dessa underkategorier påverkar varandra och presenterar tillsammans en helhet kopplat till det informella ledarskapet inom dessa musikgrupper. Teorin avser att belysa aspekter av informellt ledarskap som sedan kan användas för fortsatt ledarskapsforskning. Trots uppsatsen specifika forskningsområde av musikgrupper så avses den utvunna teorin vara tillämpbar inom flertalet andra kontexter, både informella som formella.

Forskning beskriver att ledarskap och medarbetarskap är minst lika viktiga som fenomen. Trots detta så är intresset och kunskapen om ledarskap oerhört mycket större än om medarbetarskap (Tengblad, 2009). Till skillnad från tidigare forskning kommer denna studie fokusera på medarbetarens uppfattning av fenomenetsjälvstyrande grupper.Författarna såg en brist i den forskning som relateras till självstyrande grupper utifrån ett medarbetarsperspektiv. Detta medförde ett engagemang för studiens syfte som grundar sig på att skapa djupare förståelse för självstyrande grupper utifrån ett medarbetarperspektiv. Författarna till denna studie önskade även att kunna framföra förståelse för de fördelar samt nackdelar som kan uppkomma för medarbetare i en självstyrande grupp. Den organisationen som har undersökts är Jönköping kommun varav självstyrande grupper är vanligt förekommande. Medarbetare i en specifik hemtjänst ligger till grund för studien.Studien innehar ett abduktivt angreppssätt genom att datainsamlingen är inhämtad utifrån en kvalitativ metod. Detta för att kunna förstå de viktigaste aspekterna kring självstyrande grupper samtidigt som medarbetarnas uppfattningar fångas för att få en klarare bild av hur de berörda ser på arbetssättet. Det intressanta i studien är att se självstyrande grupper utifrån medarbetarens perspektiv. Upplever medarbetare att det finns fördelar och nackdelar med att arbeta inom en självstyrande grupp? Vad är en självstyrande grupp egentligen?I studien framkommer det att medarbetarna inte relaterar till att vara en självstyrande grupp i praktiken. Det intressanta är att tidigare studier och forskning visar på att begreppet tolkas olika av organisationer och ett fåtal definitioner har skrivits ner på papper. Detta skapar problematik eftersom det råder olika uppfattningar kring innebörden av vad självstyrande grupperegentligen är (Frandsen, Brekke & Paulson, 2000). Resultatet från studien har framfört nyuppkomna begrepp som relateras till självstyrande grupper från ett medarbetarperspektiv. Medarbetare definierar gruppen som medbestämmande före självstyrande. Gruppens arbetssätt präglas framförallt av känslomässigt arbete och kontroll. Resultatet visar även att ledarskapet och medarbetarskapet har ett samband gällande självstyrande grupper. / Research describes that leadership and employeeship are at both important phenomenon. Despite this indication, the interest and knowledge of leadership is much wider than the knowledge of employeeship (Tengblad, 2009). Unlike previous research, this study will focus on the employee's perception of the phenomenon of autonomous groups. The authors of this study acknowledged a lack of research related to autonomous groups from an employee perspective. This led to a commitment to the study's purpose, which is based on creating a deeper understanding of autonomous groups from an employee perspective. The purpose of the study is to create a deeper understanding of autonomous groups, from an employee perspective. The authors of this study also wanted to recognize the advantages and disadvantages that can arise for employees in an autonomous group.This study will also contribute with an understanding of the advantages and disadvantages that can arise for employees in an autonomous group. The specificorganization that has been investigated is Jönköping kommun, of which autonomous groups are commonly used. Employees in a specific group of caregivers for elderly people are the main focus for this study.The study has an abductive approach where the datacollection is obtained through a qualitative method. This enables the understanding of the most important aspects of autonomous groups. It also captures the employees perceptions in order to get a clearer picture of this working method. The interesting thing in this study is to see autonomous groups from the perspective of the employee. Does the employee feel that there are any advantages or disadvantages within an autonomous group? How do we define what an autonomous group really is?It appears that employees do not relate to being a autonomous group in practice. The interesting thing is that previous studies and research show that the concept is interpreted differently by organizations and a few definitions have been written down on paper. This creates problems because there are different perceptions about the meaning of what autonomous groups really are (Frandsen, et al., 2000). The result of the study has presented newly emerging concepts related to autonomous groups from an employee perspective. The employees define themselves as a codetermination group before being an autonomous group. The working method of the group is primarily characterized by affective work and control. 4The results of this study also presents that leadership and employeeship have a connection with regards to autonomous groups.

Dams are a typical example of how watercourses are being used, especially for production of electricity. Negative consequences that follows are that the character of the watercourse is altered, which in turn affects the composition of organisms. In the summer of 2017, a hydroelectric plant was removed in Nianån. A project started with the purpose to investigate the effects on benthic fauna, one year after the removal. In this study, the watercourse Gnarpsån was also used as a control. It was assumed that the proportion of silt and sand, as well as the water depth had decreased while the water velocity had increased in the habitat of the former reservoir in Nianån. It was also assumed that a change in the density of the benthic fauna should have occurred in Nianån, downstream in the riffle. The abundance of organisms with a burial lifestyle should have decreased in the habitat of the former reservoir, while the abundance of scrapers and filters should increase in the riffle. The result showed few significant physical changes. A difference in substrate composition could be seen in Nianån, however it was the proportion of fine substrates that increased in all habitats (gravel, fine gravel and sand). The water velocity was unchanged in Nianån, and the depth only decreased in the flowing habitat upstream. In both watercourses, 38 different families of macroinvertebrates were found. The proportion of burial animals in the habitat of the former reservoir decreased significantly, but no change in the total density was found. A possible effect may already have been recovered, or more time may need to pass before expected results can be seen. Many factors affect the conditions in the watercourses. To be able to provide better general predictions about the effects of dam removal, further studies are needed, both at the organism level and with a large-scale approach to get a uniform picture of this restoration measure. / Dammar är typiska exempel på hur vattendrag utnyttjas, framförallt för elproduktion. Negativa följder är att vattendragets karaktär förändras, vilket i sin tur påverkar sammansättningen av organismer. Sommaren 2017 togs ett kraftverk bort i Nianån. Ett projekt startade med syftet att undersöka effekterna på bentisk fauna ett år efter dammutrivningen. I denna studie används också vattendraget Gnarpsån som en kontroll. Det antogs att andelen silt och sand, samt vattendjupet hade minskat medan vattenhastigheten hade ökat i habitatet i den före detta regleringsdammen i Nianån. Det antogs även att en förändring av tätheten av bottenfauna borde ha skett i Nianån, nedströms i torrfåran. Andelen nedgrävande djur borde ha minskat i habitatet i den före detta regleringsdammen, medan andelen skrapare och filtrerare ökat i torrfåran. Resultatet visade på få signifikanta fysiska förändringar. En viss skillnad i substratsammansättning kunde ses i Nianån, dock var det andelen fint substrat som ökat i samtliga habitat (grus, fint grus och sand). Vattenhastigheten var oförändrad i Nianån, och djupet minskade endast i det strömmande habitatet uppströms. I vattendragen återfanns 38 olika familjer av makroevertebrater. Andelen nedgrävande djur i habitatet i den före detta regleringsdammen minskade signifikant, men någon förändring i total individtäthet påvisades inte. En eventuell effekt kan redan ha återhämtats, eller så behöver mer tid gå innan förväntade resultat kan ses. Många faktorer påverkar förhållandena i vattendragen. För att kunna ge bättre generella förutsägningar om effekter av dammutrivning behövs vidare studier, både på organismnivå och med ett storskaligt synsätt för att få en enhetlig bild över denna restaureringsåtgärd.