<p>Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan.</p><p>Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan.</p><p>Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting. Jag har intervjuat en respondent från varje verksamhet.</p><p>I min undersökning har jag kommit fram till att utomhuspedagogik kan främja social kompetens och tillämpas för att träna social kompetens i gymnasieskolan med hjälp av i andra verksamheter beprövade verktyg som bör anpassas till tonåringars behov.</p><p>Framtida forskning för utveckling av utbildningskoncept och kompetenser är lika nödvändig som en skolpolitisk förankring av social färdighetsträning i gymnasieskolans styrdokument.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att ta del av några lärares syn på ledarskap och ledarskapets förhållande till gruppen och hur de själva anser sig vara som ledare. Undersökningen genomfördes på ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex lärare intervjuades. Det framkom att lärarna tänker olika mycket på sitt ledarskap och hur deras ledarskap påverkar elevgruppen. Något som alla var överens om var att det inte är någon lätt uppgift att leda en grupp med flera</p><p>skilda individer och att det krävs flera olika ledarroller för att tillmötesgå alla. Undersökningen visar att lärarna har en positiv bild av begreppet ledarskap, deras tankar kring ett gott ledarskap</p><p>resulterade i åtta nyckelord som beskriver viktiga funktioner för läraren som ledare. Dessa är demokratisk, målinriktad, konfliktvan, lyhörd, omtänksam, självreflekterande, trygg och tydlig.</p><p>Ledarens betydelse för gruppen är enligt lärarna stor, eftersom de anser att det är ledaren som formar hur gruppen blir. Som framtida lärare ser vi detta som en spännande och utmanande uppgift.</p>

Studier om engagemang i extrema och radikala grupper har begränsats till en grupp åt gången. Djupare psykologisk förståelse för fenomenet har efterfrågats. Syftet med föreliggande studie var att utforska likheter mellan föredetta medlemmar av olika radikala och extrema grupper, beträffande faktorer bidragande till anslutning, kontinuitet och urkoppling, samt hur processen bakom anslutning, kontinuitet och urkoppling kan förklaras med hjälp av social identitetsteori (Tajfel &amp; Turner, 1986). Intervjumaterialet (N=7) analyserades med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys. Anslutning associeras med utanförskap, dysfunktionella familjeförhållanden, emotionell belastning och manipulation. Kontinuitet associeras med familjeliknande förhållanden, betydelsefulla roller, ökad självsäkerhet, tydliga mål och aspiration, ökade aktiviteter, polariserade föreställningar och motsättningar. Urkoppling associeras med personlig utveckling, distans och psykisk ohälsa. Ett förslag till förklaringsmodell presenteras. Negativ social identitet leder till anslutning, positiv social identitet leder till kontinuitet, hotad social identitet kan leda till eller ifrån kontinuitet, negativ social identiet leder till urkoppling.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Grupper och grupprestationer har studerats länge utifrån olika perspektiv och discipliner, vilket har gett upphov till ett flertal teorier och förklaringsmodeller som innefattar olika tillvägagångssätt för hur grupper kan studeras. I denna uppsats förklaras begreppen grupper, grupprocesser och grupprestationer utifrån olika perspektiv och discipliner innan ett neurovetenskapligt perspektiv på grupper och grupprestationer antas. Detta för att redogöra för hur kognitiv neurovetenskap och neurovetenskapliga mätmetoder som electroencephalography (EEG) och functional magnetic resonance imaging (fMRI) kan förhålla sig till forskning på grupper, grupprocesser och grupprestationer. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur grupper kan studeras utifrån ett neurovetenskapligt perspektiv samt hur kognitiv neurovetenskap kan komplettera studier på grupper och grupprestationer. Först presenteras en förklaring på vad grupper, grupprocesser och grupprestationer är, inklusive en redogörelse för relevanta begrepp som ledarskap, gruppsammanhållning och gruppkognition. Detta följs sedan av hur grupper och grupprestationer kan studeras ytterligare med ett neurovetenskapligt perspektiv, för att avslutas med problematik och möjligheter för kognitiv neurovetenskap inom forskningsfältet.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie är att beskriva och analysera hur kuratorer arbetar med insatser gentemot mobbning på individ-grupp-och organisationsnivå i det skolkurativa arbetet. Med hjälp av en kvalitativ metod har författaren samlat in data. Fem intervjuer har genomförts med skolkuratorer på två mindre kommuner i Sverige. Under intervjuerna har författaren använt sig av semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide för att belysa hur kuratorernaarbetar kring mobbning. Vidare har en konventionell innehållsanalys används för att analysera fram studiens resultat.Resultatet visar att skolkuratorerna får till största del upplysningar om pågående mobbning av lärare, elever samt föräldrar. Kuratorerna använder sig inte av något specifikt mobbningsprogram ellermetod för att utreda mobbningsärenden. Istället visar resultatetpå att delar av ”Farstamodellen” används men också individ-och gruppsamtal och i samverkan med elevhälsoteam. Det förebyggande arbetet med ökad vuxennärvaro bland eleverna upplevs som ett positivt sätt att upptäcka gryende konflikter och stävja mobbning. Ett fungerande samarbete mellan föräldrar, elever och personal anses också vara betydelsefullt. Varje ärende behöver individanpassas för bästa slutresultat.

I det här självständiga arbetet undersöks genusfrågor. Syftet är att undersöka hur skolor arbetar med genus i samkönade och blandade grupper samt hur lärare planerar sin undervisning. För att undersöka detta användes en online-enkät som datainsamlingsmetod. Svarsresultaten bearbetades i databasen SurveyMonkey. Resultatet visade att undervisningen varier mellan samkönade och blandade grupper. De lärare som besvarade enkäten anser att genusfrågor är en stor och väsentlig del i sex- och samlevnadsundervisningen. Det skiljer sig däremot i vilka metoder som använts och huruvida samkönade grupper anses vara fördelaktiga för elevernas inlärning. En slutsats kan vara att det måste finnas mer riktlinjer kring hur arbetet ska bedrivas för att ge eleverna en likvärdig utbildning.

I detta arbete undersöker jag hur modelleringsgrupper sätts samman och hur det går att få dem att samverka på ett tillfredsställande sätt. Min undersökning är gjord med projektledare och modelleringsledare på olika företag och organisationer i Skövde. Rapporten inleds med en introduktion och en bakgrund till ämnet. Först kommer en kort presentation av informationssystem, systemutveckling, verksamhetsanalys och modellering sedan följt av en djupare presentation av grupper. För att genomföra min undersökning började jag med att göra en litteraturstudie som resulterade i ett ramverk. Ramverket kan ses som en sammanställning av den litteratur jag studerat. Undersökningen genomförde jag genom att göra besöksintervjuer och resultatet från undersökningen jämförde jag först inbördes med varandra och slutligen med mitt ramverk. Resultatet visar att de flesta modelleringsgrupper innehåller sex till tio deltagare. Av resultatet framgår också att vid sammansättningen är det vanligast att de som har tid att avsätta får ingå i modelleringsgruppen och inte de som egentligen borde vara med, med tanke på domänkunskap och social förmåga. En annan viktig punkt visar också att ingen av intervjupersonerna analyserar och hanterar konflikter.

Previous studies have shown that concordance between professionals and clients regarding treatment content, goals and practice in drug-related treatment results in reduced drug use. Concordance also contributes to reduced degree of criminal acts and an increased power of their own life’s. The purpose of the present study was to investigate whether there was a difference between course leaders and client perceptions about which relapse preventive skills who were of utility in client’s recovery from alcohol or drug addiction. An investigation of differences between course leaders and client perceptions made it possible to estimate concordance in relapse preventive treatment. The empirical study consisted of two questionnaires, one aimed for course leaders in relapse preventive treatment and one aimed for clients who had participated in a relapse preventive course. An independent t-test showed no significant difference between course leaders and clients regarding the total score of the scale. 12 independent t-tests showed significant differences between course leaders and clients regarding 2 of 13 skills, where the course leaders estimated greater utility of the skills to identify automatic thoughts and to decline offers of drugs or alcohol. Results in the present study indicated good concordance between course leaders and clients, as they estimated the utility equivalent in great extent. The conclusion of the present study was an indication of good concordance between course leaders and clients in relapse preventive treatment in Sweden today. Concordance can contribute to a reduction of regional and local differences regarding practise in psychosocial treatment, and encourage a lifestyle in balance for clients. / Tidigare studier har visat att samsyn mellan professionella och klienter avseende behandlingsinnehåll, mål och praxis inom drogrelaterad behandling resulterar i reducerat drogbruk. Samsyn bidrar också till en minskad grad av kriminella handlingar, längre tid i behandling och en förhöjd känsla av makt över sitt eget liv. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad mellan kursledare och klienters uppfattningar om vilka återfallspreventiva färdigheter som är av nytta i klienters återhämtning från alkohol- eller drogmissbruk. I studien deltog 57 kursledare och 61 klienter. Genom att undersöka skillnader mellan kursledare och klienters uppfattningar möjliggjordes en uppskattning av samsyn mellan grupper i återfallspreventiv behandling. Den empiriska undersökningen utgjordes av en enkätundersökning, en enkät anpassad till kursledare i återfallspreventiv behandling och en enkät anpassad till klienter som någon gång deltagit i en kurs i återfallsprevention. Ett oberoende t-test visade ingen signifikant skillnad mellan kursledare och klienter avseende totalpoängen på skalan. Tolv oberoende t-test visade signifikanta skillnader mellan kursledare och klienter avseende 2 av 11 undersökta färdigheter, där kursledare skattade större nytta med färdigheterna att identifiera automatiska tankar och att tacka nej till alkohol eller droger. Slutsatsen är att det finns en indikation på god samsyn mellan kursledare och klienter inom återfallspreventiv behandling i Sverige idag. Resultatet indikerar god samsyn vilket innebär att kursledare lägger fokus på alla färdigheter i återfallsprevention som är av nytta för klienter i deras återhämtning från missbruk eller beroende. Samsyn mellan kursledare och klienter kan bidra till hög kvalité i behandlingen, ett gott behandlingsklimat, främja nykterhet och en livsstil i balans.

We have determined that both active listening and a good balance between inquire/advocate are key factors to increasing a group's performance by increasing its collective intelligence. The degree of a group’s active listening determines how engaged the members are by showing each other that everyone's ideas are equally valuable. Active listening helps the social processes every group goes through when tackling a problem or task. The balance between inquire/advocate is important to a group’s understanding and decision making when handling a problem or task. Inquire is used to create a shared understanding while advocate is voicing ideas. When the scale tips too much on either side the group’s performance decreases. / Vi har kommit fram till att både aktivt lyssnande och en bra balans mellan inquire/advocate är viktiga faktorer för att öka en grupps prestation genom den kollektiva intelligensen. Graden av en grupps aktiva lyssnande avgör hur engagerade medlemmarna är genom att visa varandra att allas idéer är lika värdefulla. Aktivt lyssnande hjälper de sociala processer som varje grupp går igenom när man tar itu med ett problem eller en uppgift. Balansen mellan inquire/advocate är viktig för en grupps förståelse och beslutsfattande när man hanterar ett problem eller en uppgift. Inquire används för att skapa en gemensam förståelse medan advocate uttrycker idéer. När vågen tippar för mycket på vardera sidan minskar gruppens prestation.