This in an essay concerning the use of humor in male communication. Primarily, I have focused on studying how jokes can be used as a sanction for the training of members in a (male) group. I have found great inspiration in Goffman’s thoughts on a social face and the use of humor to protect this perceived face. Initially I started to reflect on men’s reluctance to discuss masculinity and their thoughts about the meaning of being a man. Every time I tried to hold a serious conversation, my male friends made a joke out of it. I seemed to meet a tirade of stereotypes and ironic statements. I started to think that maybe men can’t talk about masculinity in groups because of a fear of losing face? Maybe it might be so, that the concept of being a “real man” is so diffuse and loose that men today don’t know what we expect of them? This uncertainty affects men’s social life; there is a need for common ground and security. In order to express an opinion about the act joking as well as the use of humor in male community, I first tried to familiarize myself with the prevailing notions of masculinity. I learned that the group is a powerful resource for promoting the use of stereotypes as well as the use of humor to create a sense of belonging or penalize those who do “wrong”. Jokes of all kind, friendly emphasis as well as more aggressive forms thrive in groups. I also noted that the type of humor is different in single-sex groups compared to humor in mixed gender groups. In addition to discussing the weight of group mentality I also write about body language, the importance of the ambiguity of humor and how humor can sanction in two ways: Laughter from the group: The target is sanctioned Laughter fails: The source gets sanctioned

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och föreställningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i årskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrån Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vänskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjälp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever två varianter av gemenskap, klassgemenskap och vänskapsgemenskap. Det som karaktäriserar gemenskap vare sig det handlar om klassgemenskap eller vänskapsgemenskap är att individerna i gruppen strävar efter att vara lika varandra på olika sätt som att ha lika intressen, mål, normer och värderingar. Detta reflekteras även när ungdomarna beskriver vänskap. Ungdomarna beskriver att deras val av kamrater görs utifrån intressen och personliga egenskaper vilket jag uppfattar som att individernas habitus bör överensstämma med varandras för att bli delaktig i gemenskapen. Detta återkommer också ungdomarna till när de talar om inkludering och exkludering. Gemensamma intressen, mål, normer och värderingar inkluderar individer in i gemenskapen och exkludering sker när individen inte uppfattas dela dessa med den övriga gruppen. Eftersom gemenskap uppstår via likheter blir den som inte liknar sig med de andra olik och riskera därmed att bli exkluderad från gemenskapen. Vidare anser ungdomarna att den enskilda individens delaktighet i klassen påverkas av de ungdomar som har en ledande position. För att inte bli bortglömd eller att hamna i bakgrunden anser ungdomarna att det är viktigt att våga visa sig och ta plats. Genom att uttrycka sina åsikter och att våga ta plats kan individen visa vem de är och synliggör för de andra sitt kapital och habitus och därmed avgörs det om individen har det som krävs för att bli inkluderad i gruppen.

Studien söker utreda hur anställda inom en västerländsk organisation som arbetar med forskning och utveckling i Kina kan nå sin fulla potential och göra vad som är bäst för organisationen. Detta innebär att vi måste förstå vad som hindrar de anställda från att göra vad som är bäst för organisationen samt hur de anställda bäst bör styras eller uppmuntras. Med ett kvalitativt synsätt har en fallstudie genomförts hos ett västerländskt företag som etablerat sig i Kina för att sänka sina utvecklingskostnader samt komma närmare den växande marknaden. Management control systems används som ramverk för att utforska hur de anställda påverkas av de olika sätt som de styrs i sitt arbete. Användandet av personnel controls lämpar sig väl för västerländska organisationer som arbetar med FoU i kina. Det är av yttersta vikt att anställa rätt person till rätt arbetsuppgift. För att detta ska vara möjligt är det inte tillräckligt att endast erbjuda en god miljö. Lönen måste även vara hög nog för att inte påverka de anställdas motivation negativt samt göra det möjligt att anställa rätt personer. Förutom detta måste alla arbetsteam hållas stabila under lång tid för att de anställda ska kunna prestera. Cultural controls kan också användas men kräver att organisationens strategi anpassas till de kinesiska normerna samt lägger en större vikt vid att arbetsteam hålls stabila. Goal-setting fungerar väl för att motverka styrproblemet lack of direction men FoU-anställda i Kina motiveras mest i sitt arbete genom autonomi, personligt mästerskap samt ett ”högre syfte”. / The study seeks to investigate how employees in a western organization that works with research and development in China can reach their full potential and do what is best for the organization. This means that we need to understand what prevents employees from doing what is best for the organization and how employees should best be guided or encouraged. With a qualitative approach, a case study is conducted in a western company which was established in China in order to lower their development costs and get closer to the growing market. Management control systems is used as a framework for exploring how the employees are affected by the different ways they are controlled in their work. Use of personnel controls is well suited for western organizations working with R & D in China. It is of highest importance to hire the right person for the right job. For this to be possible, it is not enough to just provide a good environment. The salary must also be high enough to not affect the employees’ motivation negatively and make it possible to hire the right people. Besides this, all teams must be kept stable for a long time in order for the employees to reach high performance. Cultural controls can also be used but requires that the organization’s strategy is adapted to the Chinese norms and puts a greater emphasis on work teams remaining stable. Goal-setting works well to counteract the steering problem lack of direction, but R & D employees in China are most motivated in their work by autonomy, personal mastery, and a “higher purpose”.

<p>When a company wishes to keep a sustainable position at the market or increase it´s performance, there are demands. The company has to improve all of it´s activities continuously. One method to use when it comes to improvements is the Kaizen philosophy. Drive Sol Worldwide AB is a company in Dalstorp,Sweden, that wishes to start a work that includes continuous improvements. The aim of this thesis is to identify success factors for continuous improvements and give a recommendation describing how Drive Sol Worldwide AB can work with continuous improvements.</p>

No description available.

<p>Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen. Lokala erfarenheter visar att kunskap i engelska påverkar en individs inkludering i det namibiska samhället och på den officiella arbetsmarknaden vilket i sin tur påverkar individens livsvillkor. Kunskaper i engelska visar sig många gånger vara starkt sammankopplad med de ojämlika villkoren mellan de urbana och rurala skolorna. Studien visar därtill på att individer många gånger väljer att identifiera sig med sin etniska folkgrupp för att skapa en känsla av social trygghet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med namibier och är inspirerad av metoden Grundad Teori samt teorier om nationalism och etnicitet.</p>

Den fria scenkonsten är idag en etablerad del av Stockholms kulturliv och har sina rötter i de fria grupper som växte fram under 1970-talet som en protest mot de statliga institutionerna som dominerade kulturfältet. Fria scenkonstgrupper producerar idag en mängd föreställning och är alltid till viss del statligt finansierade. Uppsatsens övergripande syfte är att belysa hur åtta fria grupper som intervjuats förhåller sig till att bedriva konstnärlig verksamhet utifrån knappa resurser. Särskilt intresse ägnas åt vilken betydelse Kulturrådets verksamhetsbidrag har för gruppernas ekonomiska stabilitet. Genom Resource Dependence Theory, institutionell teori och Bourdieus begrepp fält och kapital, beskrivs hur gruppernas beroende av olika resurser och kapital ser ut. Det framgår att Kulturrådets verksamhetsbidrag är avgörande för samtliga grupper överlevnad samt att svårigheter i att kontrollera den tillgången uppstår i relationen till Kulturrådets referensgrupp. Resursalternativen till verksamhetsbidraget är begränsade och eftersom olika bidragsgivare har skilda bedömningsvillkor skapas en miljö med motstridiga krav som gör det svårt för grupperna att uppnå full finansiering i verksamheten. Även de prioriteringar som grupperna tvingas göra när resurserna är knappa begränsar deras möjlighet att bedriva sin verksamhet under rimliga villkor. Särskild påverkan går att se på förmågan att planera långsiktigt och på arbetsmiljö och hälsa. Risken finns även att gruppernas möjlighet till långsiktig konstnärlig utveckling hämmas. Gruppernas syn på strategier och anpassningar för att påverka sin ekonomiska situation skilde sig åt. Vi såg ett mönster i att de grupper som har medvetna strategier och använder ett mer ekonomiserat språk, också är de som har en uppåtgående kurva i beviljandegraden från Kulturrådet. En tendens som sätts i relation till den utveckling som kallas för kulturens ekonomisering, där offentligt stödda organisationer mer och mer förväntas drivas som företag. Grupperna uttryckte ett behov av en tydligare kommunikation mellan bidragsgivare och bidragstagare, möjligen genom en kontraktsstyrd relation där förväntningar och krav tydligt formuleras. Detta skulle möjligtvis kunna vara ett sätt att förhindra att konstnärernas kreativa begär utnyttjas i form av oavlönat arbete under orimliga villkor.

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch också internationellt jämförande studierna av elevers skriftspråkliga och matematiska förmåga, har detvisat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolår 9 presterar på denlägsta nivån i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmänhet och sin egen förmåga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras. Faktorer som tycks påverka vilka resultat eleven når kan tillexempel vara socioekonomisk bakgrund, belief system dvs. uppfattningssystem eller om de är pojkar ellerflickor.Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera elevers uppfattning om vad matematik är, hurdet undervisas och hur man lär sig matematik samt om det finns några skillnader mellan hur pojkar ochflickor i skolår 5 från olika socioekonomiska grupper uppfattar dessa aspekter av skolmatematik.Det empiriska materialet som studien bygger på består av enkätsvar från 129 elever i skolår fem.Resultatet i studien uppdelades i en kvalitativ del och en kvantitativ del. I den kvalitativa delen visas attelever beskriver matematik dels utifrån vad de ska lära sig, dels utifrån hur de ska lära sig. När elevernaresonerar om vad de ska lära sig kan deras beskrivningar relateras till kunskapsformer somprocedurkunskap, helhetsperspektiv och attityder till matematiken som har att göra med kompetensenproduktivt förhållningssätt. I den kvantitativa delen framkommer det att jämförelserna mellan pojkar ochflickor över lag inte visade några skillnader. Däremot fanns skillnader i elevernas uppfattningar ommatematik beroende på vilket socioekonomiskt upptagningsområde deras skola hade. Elever från skolor med högre socioekonomiska grupper menar i signifikant högre utsträckning än elever från skolor med lägresocioekonomiska grupper att i matematiken argumenterar, kommunicerar och förstår man.

Informationsteknologins utveckling under de senaste decennierna har möjliggjort en utveckling mot en allt mer global värld. Marknaden internationaliseras och geografiskt avstånd väger inte längre lika tungt när ett samarbete ska etableras. Genom att lösningar för elektronisk kommunikation blir mer spridda, lättillgängliga och billiga, och i takt med att teknikmognaden i organisationer och hos medarbetare ökar, har inte bara den teoretiska organisationsbilden utan även vardagen i många företag börjat präglas av en ny geografisk bredd. Den här studien fokuserar på hur projektledare arbetar med lag- eller teamkänsla i projektgrupper som verkar i en miljö där de fysiska mötena är få eller helt saknas. Undersökningen fokuserar på de praktiska verktyg och arbetssätt som projekt­ledaren har och kan använda i projektet för att skapa lag- eller teamkänsla. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta projektledare i Sverige. De representerar olika branscher inom offentlig och privat verksamhet och arbetar med distribuerade team av olika typ och storlek. Materialet analyserades baserat på sju teman identifierade i tidigare forskning. De projektledare som intervjuas arbetar alla med att stärka teamkänslan gruppen men väljer att fokusera på olika aspekter och verktyg. Kommunikation och tydlighet löper som röda trådar genom de strategier som tillämpas. Trots att projekten är virtuella uppfattar respondenterna i undersökningen att gruppens fysiska möte är betydelsefullt för att teamkänsla ska skapas. Grundläggande är också en välfungerande teknisk plattform med stöd för synkron kommunikation. / The development of information technology during the recent decades has enabled a shift towards an increasingly global world. The market becomes international and the geographical distance is of less importance when a new partnership is to be established. As solutions for electronic communication becomes more widespread, accessible and cheap and the technology maturity in organizations and among its employees increase, not only the theoretical organizational image, but also the everyday life of many companies has started to be characterized by a new geographic spread. This study focuses on project teams operating in an environment where the physical meetings are few or non-existent. So-called virtual project teams. The study examines how a project manager for a virtual project works with team cohesiveness within his virtual project team. The study focuses on the practical tools and approaches that the project manager has and can use in the project to create team cohesiveness. The survey is conducted by qualitative interviews with eight project managers working with distributed teams in Sweden, representing various industries in both the public and private sectors. The material is analyzed based on seven themes identified in previous research and in responses. The result shows that the project leaders in the study all are working to strengthen the team cohesiveness. The project managers chose to focus on different aspects and tools in the process. Communication and clarity are common themes in the strategies that the project managers apply. Even though the projects are virtual the physical meeting is pointed out as important in shaping team cohesiveness. Well-functioning technical platforms that support synchronous communication are part of the foundation for the team cohesiveness in a virtual team.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.