Hensikten med dette arbeidet er å finne ut om ensemblespill i årskurs 6 kan være med å styrke elever sosialt i skolen. For å oppfylle dette studiet har det blitt lagt vekt på hvilke sosiale mønster og betraktninger lærere har sett i sammenheng med ensemblespill i skolen, elevenes individuelle innlæring og psykiske påvirkninger av ensemblespill i skolen. Metoden består av kvalitative intervjuer med sju legitimerte musikklærere som alle underviser i årskurs 6. Resultatet viser at alle lærere i studiet foredrar å undervise ensemblespill i mindre grupper, at utstyret i grupperommene er viktig og at undervisningstiden for hver gruppe er avgjørende for kvaliteten i undervisningen. Lærerne mener unisont at det er vanskelig å jobbe med ensemblespill i større grupper, og mener det leder til et dårlig arbeidsmiljø. Samtidig uttrykker alle at det er viktig å ha instrumenter som fungerer for at undervisningen skal fungere på en bra måte og at innlæringen skal være lystfull. Lærerne uttrykker også at elever som ikke nødvendigvis gjør det bra i andre emner ofte kan blomstre opp i ensembleundervisningen siden det er en annen form for undervisning og kan oppleves som en sosial sammenheng som i sin tid skaper bånd og relasjoner. Skolverket beskriver musikk i musikkemnets kursplan som en viktig del av menneskets sosiale fellesskap og at den kan påvirke individets identitetsutvikling (Skolverket 2011, 149). Resultatet i sin helhet viser at ensemblespill i musikkemnet er viktig for elevens kunnskapsutvikling så vel som elevens psykiske velvære.

The aim of this paper is to investigate to what degree the groups in our inquiry work independently. It is a qualitative research, which points to a well–functioning unit, that by definition is not self-governing, but has many traits of self- government. We have reached to the conclusion, that complete self–government does not have to be the best solution, if you want both quality and efficiency. The leader´s ability to acknowledge and to use all the special interests of the group is vital for the groups efficiency. Even when the leader is not present, the unit worked sucsessfully. Much of this can be explained by the many routines, which the staff have created together. Clear roles in the group with distinct responsibilities give many positive effects, such as being the one who knows most within a certain area. The individual person grows with responsibility.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur anpassad gruppundervisning bedrivs för patienter med diabetes typ 2. Tio kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. En av de grundläggande faktorerna är relationen mellan patient och undervisare och att denna uppehålls under längre tid. Närstående behöver också delta i undervisningen för att hjälpa patienten med livsstilsföränd¬ringar. Gruppundervisning är ett utmärkt tillfälle att lära av andras erfarenheter och en kulturanpassning med enkla redskap som matlagning tillsammans, kan hjälpa patienten till bättre egenvård. I skapandet av en anpassad patientunder¬visning behövs pedagogisk och psykologisk kompetens, samt kunskap om samtalsmetodik förutom medicinsk kunskap. Att involvera andra yrkes¬kategorier kan också vara av stort värde. Denna litteraturstudie påvisar att patientundervisning är en komplex och mångfasetterad uppgift. / The aim with this literature study is to describe how tailored group education is carried out to patients with diabetes type 2. Ten qualitative articles form the result. One of the fundamental factors is the relationship between patient and educator and it should continue during longer time. Relatives do also need to participate in the education in order to help the patient with life style changes. Group education is an excellent occasion to learn of other experiences and a cultured like adapta¬tion with simple tools cooking together can help the patient to better self-care. In the creation of a tailored patient education pedagogical as well as psychological competence is needed, besides knowledge about counselling skills and medical knowledge. To involve other professionals can also be of great value. This literature study gives an insight in that patient education is a complex and multifaceted task.

Känner mig begränsad i staden som jag upplever som stel och låst. Drömmer om en annan verklighet. En stad där alla sorters människor får ta plats. Med ett stadsrum som är varierad och föränderlig, där olikheter lyfts fram istället för att motarbetas. I mitt arbete undersöker jag ett alternativt sätt att leva, verka och bo. Med en önskan om en stad som är mer hållbar och enhetlig än den vi lever i för tillfället. En ingång till detta har jag funnit i platån (kapitlet) om de räfflade och släta rummen ur boken "tusen platåer" av Gilles Deleuze och Felix Guattari. I boken utvecklar de koncepten om det räfflade och släta rummet. Detta beskriver de i relation till en rad olika modeller såsom teknologi, musik, sjöfart, matematisk mm. Det räfflade rummet kan förenklas till ordning och det släta rummet till kaos. Med detta som grund så blir det lättare att analysera stadsrummet och se de olika strukturerna som ligger till grund för hur vi bor, lever och verkar. För att få förståelsen för hur vi tar respektive ger makt. Genom arbetet har jag upptäckt ett värde där både det räfflade och släta rummet får ta lika mycket plats. Där vi inte delas upp beroende på vår grupptillhörighet. Där vi inte förenklar för att kunna kategorisera och dela upp i grupper. Utan där vi istället låter alltings kopplingar vara likt ett rhizom. Där staden blir som en självreparerande levande organism. Istället för en maskin som om och om igen går sönder och måste repareras. Med detta som grund så kommer jag att bygga upp en början till en stad. En stad som förhåller sig till platsen, materialet och kroppen. Där byggande och ritande går hand i hand. Där kaos och ordning får ta lika mycket plats. För att få en stad av föränderlighet och att visa på alltings förgänglighet. Där fysiska och mentala delar växer ut och in i varandra likt ett rhizom. Staden kommer att bestå av en bostadslåda och en konversationslåda, som visar struktur och ordning. Och runt det hela kommer det bli som en byggarbetsplats, som visar på kaoset och dess föränderlighet.

Studien inkluderar både kvantitativa och kvalitativa data och undersöker huruvida bildinnehåll inger förtroende i köp- och sälj-grupper på Facebook. Vidare undersöks även sambandet mellan förtroende och bilder samt medlemsantal i denna typ av C2C-relaterade grupper. Empirin utgörs av en kvantitativ webbenkät med 319 insamlade svar samt åtta kvalitativa samtalsintervjuer vilka hjälper till att skapa ökad förståelse för studiens kvantitativa data. Resultatet visar att miljöbilder väger tyngst för konsumenters förtroende, vilket i studien representeras av stadsmiljöer. Vi kan inte säga om det finns ett samband mellan förtroende och medlemsantal i denna typ av grupper online, då resultatet från de olika insamlingsmetoderna motsäger varandra. Vad vi dock kan konstatera är att bildinnehåll påverkar tilliten för grupperna, och stadsbilder verkar vara de bilder som inger störst förtroende bland de undersökta köp- och sälj-grupperna på Facebook. / The following report is based on quantitative and qualitative data and examines whether image content inspires trust in buy and sell-groups on Facebook. Further the study aims to examine the relationship between trust and membership in C2C-related groups. The empirical quantitative data consists of a web survey with 319 answers and the qualitative data consists of eight short interviews which creates a wider understanding for the data. The result indicates that environmental images weighs most heavily on consumer’s trust, which in this study is represented by city images. We cannot say whether there is a relationship between trust and membership in such groups online, were we got a contradictory result in our data. What we can state is that image content affects the groups credibility, and images of cities are the ones that seems to create the highest level of credibility in the analyzed Facebook groups.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få en bättre bild av hur skolbibliotekarier på grundskolor i Umeå kommun arbetar med tillgängliga medier. Fem skolbibliotekarier intervjuades om hur de arbetade gentemotelevgrupperna, hur de upplevde att behovet av tillgängliga medier såg ut och om de anpassade sitt arbetssätt gentemot olika målgrupper för tillgängliga medier. De inspelade intervjuerna transkriberades, och bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att skolbibliotekariernas arbete med tillgängliga medier präglas av; ett engagemang att hjälpa elever med läsnedsättningar; samarbete med lärare och specialpedagoger; och ett individuellt snarare än gruppbaserat bemötande av eleverna. Skolbibliotekarierna upplevde att situationen för elever med behov av tillgängliga medier är ojämlik som resultat av olika ekonomiska resurser hos skolorna. Bakomliggande orsaker till denna ojämlikhet diskuterades. Det konstaterades att den digitala utvecklingenhar lett till positiva utvecklingar för skolbibliotekariernas arbete, men att den också presenterat nya problem som kräver IT-kompetens av  skolbibliotekarien. Slutligen konstaterades att behovet av tillgängliga medier inte ökat, men att en rad faktorer resulterat i ökad användning. Detinsamlade materialet analyserades också utifrån Anders Øroms sex bibliotekarieidentiteter, och det konstaterades att skolbibliotekarierna i sitt arbete med tillgängliga medier i hög grad präglas av socialarbetareidentiteten, med inslag av kulturförmedlaridentiteten ochinformationsförmedlaridentiteten.

Bostadspolitiken har förändrats historiskt, ifrån att ha varit ett välfärdsprogram med statliga subventioner och förmånliga lån till en allt större tilltro på att marknadens mekanismer ska lösa bostadsbehoven för alla samhällsgrupper. Bostadsbristen för framförallt inkomstsvaga grupper så som nyanlända, unga och studenter är idag ett faktum och den sittande regeringen har därför börjat ifrågasätta marknadens förmåga att tillgodose bostadsbehoven för grupperna. I Sverige har kommunerna planmonopol och därmed den beslutande makten i frågor gällande sin bostadsförsörjning. För att försvara allmänintresset om billiga bostäder försöker staten påverka kommunernas bostadsförsörjning genom lagstiftning. Utifrån problematiken avser studiens att undersöka hur svenska kommuner hanterar situationen. Studiens problemformulering lyder: Hur styr kommunal planering för att tillgodose kraven på bostadsförsörjningen för inkomstsvaga grupper och varför väljs dessa lösningar? Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där två fall undersöks, Perstorps kommun och Göteborgs stad. Studiens metoder utgörs av semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän samt dokumentstudier av kommunernas bostadsförsörjningsprogram. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån ett styrnings- och maktperspektiv och därför tillämpas de två teoretiska perspektiven governancemodeller och makt som uteslutning och makt som handlingsförmåga. Studiens slutsatser visar att det främst är kommunerna som styr och driver frågan om att tillskapa billiga bostäder och att statens krav via bostadsförsörjningslagen inte verkar ha någon påverkan på hur kommunerna styr. Perstorps kommuns styrsätt är en hybrid mellan Jon Pierres governancemodeller välfärdsgovernance, expertgovernance och pro-tillväxt governance. I Göteborgs stad påminner styrningen främst om governancemodellen expertgovernance. Studiens slutsatser visar även att kommunernas handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder beror av hur väl kommunen ligger i linje med den bostadspolitiska idémässiga förutsättningen som bygger på att marknaden och dess prismekanismer lämpligast organiserar bostadsmarknaden. Göteborg som har en stark marknad med många aktörer som vill konkurrera har därmed utvecklat handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder eftersom de kan utnyttja konkurrensen och ställa krav om ett billigt bostadsbyggande. Perstorps kommun som har en svag marknad med få aktörer som konkurrerar har ett begränsat handlingsutrymme att verka för allmänintresset om att bygga billiga bostäder.

Sociala medier är i dagens samhälle en stor del av människors vardag och många företag och organisationer, där skolor ingår, ser detta som en möjlighet att kommunicera med sina publiker. Syftet med denna uppsats är att undersöka en skolas kommunikation i det sociala mediet Facebook för att besvara den övergripande frågeställningen “Vilka studentgrupper får synas i kommunikationen på en skolas Facebook-sida, hur berättar skolan om dessa och vilka är de möjliga följderna för skolan som organisation?”.             Studien grundas på teorier om public relations och tidigare forskning om skolors kommunikation i sociala medier. Teorier om Impression Management och Storytelling används i studien för att bättre förstå innehållet i skolans kommunikation. Slutligen används teorier om grupper ur ett perspektiv av social identitet. De metoder som används i studien är kvantitativ innehållsanalys och semiotisk textanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen används i studien för att ge en överblick över skolans kommunikation på Facebook och den semiotiska textanalysen används i studien för att mer detaljerat kunna undersöka hur skolan berättar om verksamheten.             Resultaten av vår studie visar att endast ett fåtal studentgrupper syns frekvent i skolans kommunikation och dessa är de tre grupper vi benämner som Filmarna, Skådespelarna och Hälsotränarna. Övriga grupper syns i mycket liten utsträckning. Frekvensen för hur de olika grupperna syns under året är dessutom mycket ojämn. Vår studie har också visat att Molkoms Folkhögskola främst använder sig av två berättartekniker där de berättar om aktiviteter och framgångar för dessa grupper.             I uppsatsens avslutande diskussion diskuteras utifrån teorin vilka möjliga konsekvenser denna kommunikation kan ha på relationen med skolans studentgrupper, en viktig del av skolans publiker. Dessa konsekvenser är att skolan riskerar att missa att nå ut till befintliga och potentiella studenter i flera studentgrupper. Dessutom finns en risk att en vi och dem-känsla skapas mellan skolans studentgrupper. / Social media, in today’s society, plays a big part in people’s daily lives. Many companies and organisations, schools included, see this as an opportunity to communicate with their publics. The aim of this essay is to investigate a school’s communication in the social medium Facebook to answer the general question of “Which student groups gets to appear on a school’s Facebook page, how does the school use storytelling and what are the possible consequences for the school as an organisation?”.             The study is based on theories about public relations and previous research on schools’ communication on social media. Theories about impression management and storytelling are used to provide a greater understanding of the content of the school’s communication. Finally, theory about groups from a perspective of social identity are used to understand how groups work in relation to each other. The methods used in this study are quantitative content analysis and semiotic text analysis. The quantitative content analysis is used to provide general overview of the school’s communication on Facebook and the semiotic text analysis is used to, in more detail, investigate how the school uses storytelling in the communication.               The results of our study show that a few student groups appear in the school’s communication and these student groups are The Filmmakers, The Actors and the Health Coaches. Other student groups appear in a very small extent. The frequency in which they appear is also unevenly spread over the year. In our study we have also found that Molkom’s Folkhögskola primarily use two storytelling techniques in which they tell stories of activities and successes of these student groups.             In the concluding discussion, based on the theoretical framework, this study discusses the possible consequences that the school’s communication may have on the relations with the school’s student groups who are the internal public. These consequences are that the school might miss out on reaching certain students, and possible future students of these groups, and at the same time creating a feeling of us and them amongst the student groups.

<p>I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen.</p><p>In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.</p>

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.</p>