Sveriges befolkning sparar rekordmycket men sparandet är snedfördelat eftersomdetfinnsgrupper i befolkningen som inte sparar alls. Framför allt de yngresaknar en kontantmarginal. Finansiella produkter anses som komplicerade och många i befolkningen saknar den färdighet och kompetens som krävs för att ta bra, ekonomiska beslut.Idag förbises kundgrupper med mindre engagemang på grund av rådande strukturerinom bankbranschen. Banker som samhällsviktig funktion gör därför frågeställningen om banker kan nå ut till kundgrupper utan ekonomisk trygghet relevant. Uppsatsens syfte är bidra med kunskap om hur banker kan utveckla strategier för att nå individer utanekonomisk trygghet. Därmed kommer frågorna Hur kan banker nå inaktiva kunder? Är sparande en lämplig ingång för banker för att komma i kontakt med inaktiva kunder? Hur kan bankrådgivning utformas så att individer sparar mer? Undersökas. Till stöd för besvarandet av frågeställningarna har även en forskningmodell utvecklats.I uppsatsen konstateras att den personliga rådgivningen som banker erbjuder idag har en effektiv påverkan på kundens sparande. Sparande är på lång sikt en lämplig ingång för banken att komma i kontakt med de inaktiva kunderna. Utbildning i skolor och sociala medier föreslås som strategier för att förhindra uppkomsten av inaktiva kunder i framtiden.

This paper examines the lowest political participation groups in Swedish society, through four interviews with people who belong to various social groups with the lowest levels of political participation. The aim of this study is to increase the understanding of how political inequalityis manifested in Swedish societies. The purpose of this thesis is to map what factors characterize people who are politically active within the groups of society with the lowest levels of political participation in terms of resources, motivation, and recruitment network. The second aim of this research is to understand what factors are important to their political involvement. We hope that the findings of this research can be used as guidelines in futurework to encourage increased participation among the groups that have the lowest levels of participation in Sweden. This paper uses a multi-method study that combines the quantitative method and qualitative method. The multi-method study allows us to examine the research questions from a quantitative and qualitative angle. The qualitative part of the study examinesthe factors that make individuals from the least represented groups in society participate. The qualitative part of the study concluded that the factors that make individuals from the least represented groups in society partake in politics are, network, time and motivation as three decisive factors that influence political engagement among the groups that are far from politics.The results also show that those who are furthest from politics values the right to vote and therefore participate even though they have no interest in politics, it can also be interpreted as a sense of social duty. / Denna studie undersöker fyra intervjuer med personer som tillhör olika grupper som står långt från politiken för att öka förståelsen om hur den politiska ojämlikheten ser ut i svenska samhället. Vi hoppas att de fynd som hittats i denna studie kan användas i vidare studier och i arbete om att främja ett ökat deltagande bland de grupper som deltar i minst utsträckning i Sverige. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka faktorer som utmärker personer som är politiskt aktiva inom de grupper som står långt från politiken i termer av resurser, motivationoch nätverk samt vilka faktorer de anser som viktiga för deras politiska engagemang. För att göra detta har uppsatsen använt flermetodsstudie som kombinerar kvantitativ metod och kvalitativ metod. En flermetodsstudie ger oss möjligheten att undersöka de givna frågeställningarna utifrån både en kvantitativ och kvalitativ vinkel, vilket ger studien både en bredd och ett djup. Den kvantitativa delen identifierar de olika grupperna i det svenska samhället som har ett lågt politiskt deltagande genom en enkätstudie. Den kvalitativa delen av studien synliggör de faktorer som får individer från de minst representerade grupperna i samhället att visa på ett politiskt deltagande. Den kvalitativa delen av uppsatsen framförföljande slutsats; nätverk, tid och motivation är tre avgörande faktorer som påverkar politiskt engagemang med bland de grupper som står långt ifrån politiken. Resultaten visar även på att de som står längst ifrån politiken värderar rösträtten vilket gör att de deltar trots att de saknarett intresse för politik, vilket kan tolkas som en känsla av samhällsplikt.

Förskolan som verksamhet ska utifrån alla barns olika förutsättningar och behov erbjuda omsorg, utveckling och lärande. Forskning visar på att storleken på barngruppen har betydelse för hur förskollärare kan arbeta med läroplansmålen. Det har även visat sig att små grupper med färre antal barn och vuxna har en positiv effekt för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera förskollärares erfarenheter av gruppindelning i relation till specialpedagogisk insats. Elva förskollärare har delat med sig av sina erfarenheter genom semistrukturerade intervjuer via zoom och mail. En hermeneutisk tolkning av intervjuerna visar att gruppindelning i förskolan används i verksamheterna med lite olika syften. I resultatet framkommer att förskollärarna använder sig av små grupper för att öka möjligheten att se varje barn och för att skapa en lugn arbetsmiljö. Det visar sig även att förskollärarna utgår från barn i behov avsärskilt stöd när gruppindelningarna planeras och genomförs. Gruppindelningarna av barnen i förskolan har visat sig vara väl genomtänkta och till viss del med specialpedagogiska faktorer som diskuteras i analys och diskussion. Studien visar att det behövs mer forskning kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan samt hur pedagogerna kan arbeta med gruppindelning relaterat till specialpedagogiska insatser.

This study aims to investigate students’ strategy use in performing problem-solving tasks about the measurement of a circle's area, and whether the students' individual strategy thinking develops during discussions about strategic choices in heterogeneous groups. The theories that are linked to this study are Strategy use, Heterogeneity, and Classroom norms. The theories about strategy use are about the student’s choice of strategies and about the students' understanding of the strategy they choose to use. The theory about Classroom norms indicates that teachers and other students influence students' mathematical reasoning and calculation. Finally, the theory about Heterogeneity, tells us how students' different knowledge levels, backgrounds and experiences influence the development of mathematics. The study was implemented in two classes from year six in primary school, where a total of four heterogeneous groups from these classes were created. The students had to individually perform three problem-solving tasks which involved calculating the area of ​​the circle. The students were taught different strategies for making these calculations and they could use any strategy. Students then discussed their solution strategies in groups before they had to solve the next task.  The results of the research show that the only relevant strategy used in the four groups was the multiplication strategy. The reason why the students used the multiplication strategy was directly connected to the classroom norms the teacher had presented. Therefore, students learned the multiplication strategy and they implemented it immediately without understanding why they calculated it in that way. Because the students only used one relevant strategy to calculate the area of ​​the circle in all groups, there was no exchange of strategies. There was, however, an exchange of experience. Since the students who used irrelevant strategies understood how other students solved the problem-solving tasks about the area of ​​the circle with the multiplication strategy. As a result of the discussions in heterogeneous groups, the students who used irrelevant strategies started using the multiplications strategy eventually.

Studien undersöker hur stöttande strukturer kan möjliggöra deltagande i matematiska gruppsamtal för elever i SUM, särskilda utbildningsbehov i matematik, med begränsade ämneskunskaper. I kursplanerna för matematik ingår muntlig kommunikation som ett viktigt mål och medel trots detta sker utforskande samtal inte i tillräckligt hög grad på mellanstadiet. Få studier har gjorts på matematiska samtal och mer forskning på ämnet eftersöks av flera studier från senare år. Matematiska gruppsamtal med kooperativt lärande kan vara extra gynnsamt för elever i SUM. Matematiska gruppsamtal med intervention av stöttande strukturer genomfördes under deltagande observation. Strukturerna i vår studie bestod i en särskild samtalsgång med mall där alla antecknade. Elever från åk 7 och 8 observerades i heterogena grupper där elever i SUM ingick. Samtalen spelades in och transkriberades för att sedan analyseras kvantitativt, utifrån deltagarnas andel av talutrymmet och kvalitativt, utifrån en anpassad version av Björklund Boistrups ramverk för bedömningsdiskurser. Vår studie visade att deltagandet för eleverna i SUM ökade. Eleverna i SUM framhöll olika saker som viktiga för deltagandet, exempelvis tystnader för att för att hinna tänka färdigt och anteckningar för att kunna se de andras lösningar. Generellt tyckte eleverna att det var bra att alla kom till tals och att samtalsutrymmet blev mer jämnt fördelat. Trots att strukturerna verkar ha gett ett positivt resultat visar diskursanalysen att elever behöver mer undervisning för att utveckla samtal där de resonerar genom matematik.

Syftet med detta forskningsinriktade arbete var att belysa hur fritidshemslärare beskriver sin profession, sitt uppdrag och deras status inom skolväsendet. Detta arbete tar sin utgångspunkt ur en kvalitativ metod i form av semistrukturerade gruppintervjuer där åtta respondenter från två olika skolor deltagit. Forskningens framtagna text utifrån intervjuerna har kategoriserats med hjälp av tematisk analysmodell, för att hitta mönster i respondenternas svar där samtliga framtagna kategorier färgkodats. Kategorierna som framkommit har sedan analyserats mot analysbegreppen social jämförelse och in- och ut-grupper, då tidigare forskning visat på klyftor mellan fritidshemslärare och klasslärare, där en upplevd statusskillnad framhävs som bidragande orsak i kombination med bristande förståelse för varandras uppdrag. Studiens resultat synliggör flera brister, både vad gäller förståelsen för uppdraget, förutsättningar för att arbeta kvalitativt i kombination med en haltande samverkan som styrs av den statusskillnad som vi fått fram i vårt resultat. Resultaten indikerar även på en vision och vädjan om en bredare samverkan över gränserna mellan fritidshemslärare och klasslärare för att höja kvaliteten och arbeta främjande för en förståelse för varandras uppdrag, med en jämlik status mellan professionerna som utgångspunkt. Våra resultat indikerar att de statusskillnader som idag råder, härstammar från en profession som omfattar en otydlighet i uppdraget, där statusen blir signifikant och avgörande, vilket härleder frågan till det organisatoriska ledarskapet inom skolväsendet. I denna studie benämner vid lärare i fritidshem som fritidshemslärare.

This essay is about the significance of group climate for students in physical education. Groupwork and group processes are dealt with in the essay and its importance to students' experiences of the subject and goal attainment. During the autumn of 2015 two different classes in high school were studied in the subject physical education and health. These classes were observed at two different occasions and eight students, four in each class, were selected to participate in the study based on “the role of assumptions” described in the previous research section. Questions regarding group climate and groupwork were asked in order to investigate how the groups were composed, and how the students explained the significance of group climate. Students' responses were connected to Bion’s group theory and the FIRO model which was used as the theoretical foundation and previous research explains groupwork and group processes. The results of the study indicate that students experienced group climate in the class as problematic. Students in the selected classes were divided into many small groups and they explained that they were not talking to the other small groups. The group climate influenced some of the students to the extent that they did not attend classes which may obstruct their goal attainment. According to students, classes had not had any practice in trusting eachother which contradicts the fact that many researchers indicate that it is the teacher's responsibility to create a better climate in classes. Therefore, it may be important for teachers to work actively with exercises that promote group climate. Authors point out that it is becoming more important in today's society to cooperate in most professions. This was also something the students felt they had the opportunity to practice during group work. Students felt that it could sometimes be effective to let the teacher decide the groups in advance because they had the opportunity to get to know more people in the class. Even though a student wants to be in the same group as his best friend it does not mean that it is mutual.

Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och analysera musiklärares syn på sitt arbete med gruppdynamik i ensembleundervisning inom olika musikgenrer. Metoden som har använts för att uppnå detta är kvalitativa intervjuer enligt hermeneutisk metod samt analyser. Analyserna utgår från teoretiska perspektiv hämtade från Lewin, Forsyth och Blumer och används för att definiera informanternas syn på ensembler samt beskriva hur olika faktorer påverkar varandra när det gäller dynamik i grupper. Resultatet handlar om hur informanterna definierar grupperna de leder och därigenom vad de anser skapar en grupp. Det handlar även om vilken energi som finns i en grupp, hur informanterna går till väga för att fånga gruppen i stunden samt varför de anser det vara viktigt och hur gruppers sammansättning påverkar gruppdynamiken och lärandesituationen. Sammanfattningen av analysen genom Lewins formel gav bland annat att energin i grupper har en framträdande roll för informanterna, till exempel hur någon(-s) energi påverkar annan(-s) energi. Lärare och elevers dagsform gör att de påverkar på olika sätt samt är olika mycket mottagliga, och att det aldrig går att förutse hur en grupplektion kommer att bli. Analysen genom Lewins formel visar också i informanternas svar att ensemblen är beroende av sammansättningen av elever, vilka elever som kom just den dagen, och vad de varit med om. Lärarens jobb är att kunna hantera situationen i stunden och vara beredd på föränderligheten. / The purpose of this study is to explore, describe and analyze the views of music teachers and their work with group dynamics in student ensembles in various musical genres. The applied method in this study is qualitative interviews according to phenomenological methodology and analysis. The theoretical perspectives are taken from Lewin, Forsyth and Blumer, and are used to define the perspectives of the informants regarding ensembles and how they affect each other regarding group dynamics. The result appertains to how the informants define the groups they are leading, and thus what they consider creates a group. It is also about the energy contained in a group, how the informants are capturing the group at a particular moment and why they believe this is important and how the make-up of a group affects the group dynamics and the learning situation. The summary of the analysis by Lewin's formula states that the energy of the groups have a prominent role for the informants, such as how some/someone’s energy affects another/another’s energy. The emotional state of teachers and students make an impact in different ways and are also affected in various ways, and that it is impossible to predict how a group lesson will be. The analysis by Lewin's formula related to the result also indicates that the ensemble depends on the composition of students. Which students who came that day, and in which mental state they are. The teacher's duty is to handle the situation at hand, and be prepared for the unexpected.

Studien syftar till att belysa huruvida bedömning för lärande (BFL) har institutionaliserats bland lärarna på Lindängsgymnasiet efter ett genomfört skolutvecklingsprojekt. Den har också som mål att, med utgångspunkt i en teori om framgångsrik skolutveckling som utvecklats av Ulf Blossing, ta reda på vilka faktorer under initierings- och implementeringsfasen som kan ha varit avgörande för huruvida projektet nådde institutionaliseringsfasen eller inte. Studien syftar vidare till att klargöra om det finns skillnader mellan lärare som undervisar på yrkesförberedande program och lärare som undervisar på högskoleförberedande program samt mellan lärare som undervisar i karaktärsämnen och lärare som undervisar i allmänna ämnen när det gäller institutionaliseringen av BFL i undervisningen. Studiens ansats är kritiskt realistisk och består dels av en kvantitativ enkät, som besvarats av 58 lärare på Lindängsgymnasiet, och dels av en kvalitativ intervju med den förstelärare som fungerade som projektledare under skolutvecklingsprojektet. Enkätresultatet visar att BFL inte har institutionaliserats bland lärarna på Lindängsgymnasiet och analys av både enkätresultat och intervju gör gällande att förklaringarna står att finna i såväl initierings- som implementeringsfasen. För att ta reda på om det finns skillnader mellan lärare som undervisar på yrkesförberedande program och lärare som undervisar på studieförberedande program samt mellan lärare som undervisar i karaktärsämnen och allmänna ämnen användes Chi2-test, t-test och Mann-Whitney U-test. Resultaten av testen tyder inte på några skillnader mellan lärare som undervisar på yrkesförberedande och högskoleförberedande program när det gäller institutionaliseringen av BFL. Resultaten tyder dock på att lärare som undervisar på yrkesförberedande program i något större utsträckning upplever att de har förändrat sin undervisning beroende på BFL-projektets genomförande än lärare som undervisar på högskoleförberedande program. Testen visar inte på några skillnader mellan lärare som undervisar i karaktärs- respektive allmänna ämnen. Studien kan vara användbar för till exempel skolledare vid planering av utvecklingsarbete och kollegialt lärande, då studien bland annat pekar på vikten av en genomtänkt initieringsfas samt kontinuerlig medverkan av skolledare under ett skolutvecklingsprojekt. / This study aims to highlight whether assessment for learning (AFL) has become institutionalized among the teachers at Lindängsgymnasiet after a school improvement project. It also aims to investigate, based on a theory on successful school improvement developed by Ulf Blossing, what factors during the initiation and the implementation phase that may have been crucial for whether the project reached the institutionalization phase or not. The study further aims to clarify if there are differences between teachers who teach on vocational programs and teachers who teach on preparatory programs and between teachers who teach characteristic subjects and teachers who teach general subjects regarding the institutionalization of AFL in the classroom. The approach of the study is critical realistic and it consists of a quantitative survey, that was answered by 58 teachers at Lindängsgymnasiet. It also consists of a qualitative interview with the head teacher that had the role of project manager during the school improvement project. The results of the survey show that AFL has not been institutionalized among the teachers at Lindängsgymnasiet and analysis of both survey results and the interview claims that the explanations can be found in the initiation and implementation phase. In order to find out if there are differences between teachers who teach on vocational and teachers who teach on preparatory programs, and between teachers who teach characteristics and teachers who teach general subjects, Chi2 test, t-test and Mann-Whitney U test were used. The results of these tests do not indicate any differences between teachers who teach on vocational and on preparatory programs in the institutionalization of AFL. The results indicate that teachers who teach on vocational programs to a greater extent experience that they have changed their education due to the implementation of the AFL-project than teachers who teach on preparatory programs. The tests do not indicate any differences between teachers who teach characteristics and teachers who teach general subjects. The study can be useful for school leaders in planning of school improvement work and collaborative learning, as the study focuses on the importance of a well-considered initiation phase and continuous participation by school leaders during a school development project.

The present Bachelor thesis examines the medial representations of ”vulnerable areas” (Swedish:”utsatta områden”) and the people living in those areas. In order to achieve my purpose a qualitative discourse analysis is conducted by applying Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory. A total of 14 debate articles and editorial pages published in the two Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen are analyzed. Three prominent discourses are identified in the analysis: a criminalization discourse, an ethnification discourse and a poverty discourse. The first two are found to be most prominent in the empirical material. The result shows that the construction of the collective identity of people living in ”vulnerable areas” substantially is fixated around ethnicity and criminality. This is believed to have an impact on the public debate about interventions in these areas. / <p>2019-02-19</p>