The purpose of this paper is to investigate segregation from an accommodation perspective. The essay questions how the residents of Ronna feel about their neighborhood and what they think of other people's views of their area. Our purpose is to conduct a qualitative study of whether or not individuals experience residential segregation in Ronna. The essay is based on qualitative interviews, which were conducted with five people who have lived in Ronna for at least five years and who define themselves as Assyrians/Syrians. To analyze our empirical data, we have used two theoretical perspectives. One by Westin and Elias & Scotson, which is the theory about social groups - established and outsiders. The second theory explains how ethnic boundaries and enclaves occur. With the support of previous research, we highlight and define the fundamental factors causing segregation. After analyzing our empirical data, we concluded that residential segregation is a broad concept and that there are several factors that lead to segregation. The result of the study indicates that all informants thrive in their neighborhood and feel a solidarity and cohesion with each other. In Ronna the Assyrian/Syrian is a dominant ethnic community which has formed a strong “We” – group in their neighborhood. / Syfte med denna studie är att belysa boendesegregationen i Ronna ur de boendes perspektiv. Med stöd av några teoretiska perspektiv besvaras frågan om hur invånare i Ronna upplever sitt bostadsområde, samt hur de förhåller sig till andras uppfattningar och föreställningar om sitt område.Studiens syfte uppnås genom en kvalitativ studie om individers upplevelser kring boendesegregationen i Ronna. Uppsatsen är uppbyggd utifrån kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts med fem personer i åldrarna 30-45 som för närvarande bor i Ronna sedan minst fem år tillbaka, alla dessa individer definierar sig som assyrier/syrianer. För att analysera intervjumaterialet har vi använt oss av två teoretiska perspektiv. Den ena av dessa är det samhällsvetenskapliga forskningsinriktning som studerar sociala grupper - etablerade och outsiders, därefter har denna teori kompletterats med ett ytterligare teoretiskt perspektiv som redogör för hur etniska gränser och enklaver uppstår. Med hjälp av tidigare forskning belysas och definieras olika bakomliggande faktorer som kan orsaka boendesegregation inom ett bostadsområde. Analysen av intervjumaterialet visar att boendesegregation är ett omfattande fenomen där flera faktorer ger upphov till att segregation uppstår. Studieresultatet påvisar att i Ronna är assyrier/syrianer en dominerande folkgrupp som har skapat en stark vi-grupp i sitt bostadsområde. Samtliga informanter trivs bra i sitt bostadsområde, samt känner en stark gemenskap och tillhörighet.

Bakgrund: Den tilltagande oron för vår planets välmående har medfört ett ökat samhällsfokus på hållbar utveckling. Det är av vikt att företag engagerar sig i hållbar utveckling delvis eftersom de orsakar många hållbarhetsrelaterade problem, och delvis eftersom de har de resurser som krävs för att lösa problemen. För att påverka hållbar utveckling behöver företag driva fram hållbara innovationer för att förändra deras produkter, processer och affärsmodeller. Forskningsfältet gällande hållbara innovationer är dock i en initial uppbyggnadsfas, och därmed behövs fler studier. Framförallt är forskningsområdet i behov av fler kvalitativa studier som belyser hur hållbara innovationer utvecklas på företagsnivå. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur hållbarhet införlivas i företags innovationsprocesser. Metod: En kvalitativ studie med åtta respondenter fördelade över sju semistrukturerade intervjuer. Slutsatser: Studien visar på tre faktorer som behövs för att skapa en organisationskultur där lärande uppmuntras. De tre faktorerna är hållbarhetsramverk, tillit till anställdas förmåga samt frihet i att utforma arbetsprocesser. Tillsammans leder faktorerna till att skapa en lärande kultur som driver införlivande av hållbarhet i innovationsprocessen. Studien visar också att tvärfunktionella grupper behöver skapas i de initiala faserna av innovationsprocessen. De tvärfunktionella grupperna bör tillåtas inneha ett explorativt idésökande som arbetssätt. Det explorativa sökandet efter innovationer kan ske internt inom företagen eller genom externa samarbeten. / Background: The increasing concern for our planet’s well-being has induced an increased focus on sustainable development. It is of importance for companies to engage in sustainable development, partly since they are the reason for many sustainability-related issues, and partly because they have the resources required to solve the issues. In order to affect sustainable development, companies need to develop sustainable innovations to change their products, processes and business models. However, the research field concerning sustainable innovations is still in its infancy stage and therefore requires more research. In particular, the research field is in need of more qualitative research which refers to how sustainable innovations are developed on a company level. Purpose: The aim of this study is to increase the understanding of how sustainability can be incorporated into the innovation process. Method: A qualitative study with eight respondents distributed across seven semi-structured interviews. Findings: The study points out three factors that are essential when creating an organizational culture which encourage learning. The three factors are sustainable framework, trust in the employees’ abilities and lastly freedom for employees to form their work processes. Together the factors create a learning culture that drives the incorporation of sustainability into the innovation process. The study also pinpoints the need of creating cross-functional groups in the initial phases of the innovation process. The cross-functional teams should be encouraged to use an exploratory search method. An exploratory search for innovation can be conducted within the corporation or through external collaborations.

Att vissa grupper deltar på samhällets olika arenor i lägre utsträckning än andra, är tämligen klarlagt. Detta kan betraktas som ett demokratiproblem. Mitt sätt att angripa problemet är att studera dem som trots allt deltar från dessa så kallade marginaliserade grupper. Tanken är att härigenom finna ledtrådar till hur medborgerligt deltagande kan uppstå och vilka effekter det i så fall får. Huvudsakligt studieobjekt för uppsatsen är ett ombyggnadsprojekt (Ringdansen) i Norrköpingsförorten Navestad. Det deltagardemokratiska teoriperspektivet, som betonar att samhället ska fyllas av medborgerligt inflytande och deltagande, utgör en viktig referenspunkt i utformning och analys av uppsatsens data. En vilja att delta måste, för vem det än gäller, finnas vid ett frivilligt engagemang. Denna vilja uppstår lättare under vissa förutsättningar. För grupper som deltar i relativt låg grad bör särskild hänsyn tas för att skapa en gynnsam miljö. De i min studie uppdagade förutsättningarna av vikt är att deltagandet: (1) upplevs beröra frågor med direkt betydelse (ofta vardagsnära), (2) har sitt ursprung i en mänsklig kontaktyta, (3) kan utövas i närheten av hemmet, (4) sker i kollektiv form, (5) inte är allt för komplicerat. Initiativtagarna, i det här fallet ett bostadsbolag, har således en viktig möjliggöranderoll, där även förtroende spelar in. Deltagarna i Ringdansprojektet, framför allt de resursbegränsade, har förbättrat följande medborgerliga resurser: självtilltro, tolerans/kritisk rationalism, samhällsintresse/delaktighet och gemenskap. Detta i något av en positiv kedjereaktion. Det visar sig att individuella förutsättningar, arbetsformer och nivån på deltagandearenan har inverkan på vilka effekter som infinner sig. En rad frågetecken kvarstår, bl.a. gällande beständigheten i effekterna, men som helhet anser jag att de positiva resultaten berättigar ökade satsningar på möjliggörande av medborgerligt deltagande bland marginaliserade grupper.

Enligt Försvarsmaktens handlingsplan för jämställdhetsintegrering från år 2015 finns målsättningar om att öka antalet kvinnor i organisationen samt på högre befattningar (Försvarsmakten, 2015). Ett sätt att nå målen är bland annat att rekrytera fler kvinnor till Officersprogrammet men även arbeta för att de kvinnor som söker sig till officersyrket stannar kvar (Österberg, Jonsson, Brandow, Klockare & Eriksson, 2017). För att ta reda på hur kvinnliga kadetter upplever sin studiesituation och sin situation i Försvarsmakten genomfördes därför en kvalitativ undersökning där sex kvinnliga kadetter intervjuades. Resultatet analyserades enligt tematisk analys där tre faktorer framträdde; ambition, kultur och synlighet. Ambition avser förväntningarna på och under utbildningen, personligt driv, upplevda krav och familjebildning. Kultur inbegriper traditioner, bemötande och jargong, det maskulina idealet samt anpassningsstrategier. Den sista faktorn, synlighet, rör hur kvinnor synliggörs utifrån en minoritetssituation där bland annat identiteten av att vara kvinna förstärks genom Försvarsmaktens rekryterings- och marknadsföringskampanjer som ofta framhåller kvinnor. Kvinnor synliggörs för att de är kvinnor medan deras prestationer osynliggörs. Förslag på förbättringar utifrån studiens resultat är bland annat att Försvarsmakten bör se över det fokus kvinnor har i sin externa och interna kommunikation samt marknadsföring, involvera anställda på lägre hierarkinivåer i organisationen i arbetet med värdegrunden, se till att värdegrunden praktiskt tillämpas under utbildningen på Officersprogrammet samt införa ett mentorskap för kvinnliga kadetter. / Drawing on the content from the Swedish Armed Forces plan from 2015 for implementing gender mainstreaming, there are aspirations to increase the number of women in the organisation and in higher ranks (Försvarsmakten, 2015). One solution is to recruit more women to the Officers’ programme, but also ensuring that women who have already enrolled as officers will remain in their occupation (Österberg, Jonsson, Brandow, Klockare & Eriksson, 2017). In order to elucidate how female cadets experience their situation during their training and their situation within the Swedish Armed Forces a qualitative study was performed where six female cadets were interviewed. A thematic analysis was used to analyze the results and three factors emerged; ambition, culture and visibility. Ambition relates to expectations before and during the education, personal grit, perceived demands and family planning. Culture embodies traditions, personal treatment and jargon, idealizing of masculinity, as well as strategies for adaption. The last factor, visibility, derives from the way women are made visible from belonging to a minority where the identity of being a woman is further enhanced through the recruitment and marketing campaigns of the Swedish Armed Forces, who often focus on women. Women are made visible because of their sex, not for their achievements. Suggestions for improvement according to this study is that the Swedish Armed Forces should reconsider their focus on women in their internal and external communication. Further suggestions include involving employees at lower levels of the organisation in the work related to implementing the value system, where practical accomplishment of the value system is an integrated part of the education at the Officers’ programme and to introduce mentors for the female cadets.

Studien genomfördes med förhoppning om ökad förståelse för hur fritidspersonal relaterar till elevers relationsskapande och kamratgrupperingar, hur vissa elever inkluderas eller utesluts samt hur fritidspersonalen upplever sin betydelse för att främja elevers känsla av social tillhörighet och trygghet. För att finna inblick i detta genomfördes nio kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma inom fritidshemmet. Intervjuerna har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod, vilket utmynnat i fyra teman som analyserats utifrån det gruppsykologiska perspektivet. Studien framhåller resultat som dels styrker tidigare forskning men som även skiljer sig gentemot forskning om relationer och pedagogiskt ledarskap. Resultatet visar att fritidspersonal betonar vikten av närvarande pedagoger, att vägleda, stötta samt agera förebilder för eleverna, medan tidigare forskning betonar den fria leken som viktig avseende elevers sociala relationsskapande (Elvstrand & Lago, 2016). Då resultatet skiljer sig gentemot vad som tidigare framgår inom det fritidshemspedagogiska området, finns en förhoppning om att studien kan bidra med nya insikter inom forskningsfältet.

PROBLEMATISERING: Innovation beskrivs som nödvändigt för företags framgång, överlevnad och tillväxt, och kreativitet anses vara en kritisk grundpelare för innovation. Kreativitet beskrivs i sin tur som skapandet av nya och användbara idéer, och har gått från att betraktas ur ett individualistiskt perspektiv till att anses vara något som sker när en grupp individer interagerar med varandra. Interaktion spelar således en central roll för kreativitet, som också anses beroende av den sociokulturella kontexten. En förändring av kontexten kan således påverka kreativiteten. Ett exempel på en sådan förändring går att utläsa för arbetsgrupper i Sverige då mängden virtuellt arbete drastiskt har ökat, och till följd av det även användningen av digitala hjälpmedel. Sammantaget samarbetar svenskar allt mer virtuellt i sitt arbete och via digitala hjälpmedel, vilket innebär att deras sociokulturella kontext förändras och därmed eventuellt kreativiteten. En följdfråga blir således hur arbetsgruppers kreativa process påverkas när den genomförs i detta sammanhang, och vilka utmaningar och möjligheter som arbetsgrupper ställs inför när de ska utföra processen virtuellt. Detta är inte klarlagt, varken akademiskt eller praktiskt, och vi ser därför en problematik att vi inte vet hur organisationer på gruppnivå kan arbetamed kreativitet i en virtuell kontext. SYFTE: Denna studie syftar till att undersöka situationer som virtuella grupper kan ställas inför i det kreativa arbetet. METOD: En kvalitativ fallstudie har genomförts för att uppfylla studiens syfte, från ett interpretivistiskt och konstruktionistiskt perspektiv där en virtuell workshop med tekniskt oerfaren vårdpersonal utgör fallet. En abduktiv ansats har tillämpats och empirin har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudier. Observationen utgör primär bas och övriga metoder agerar komplement. Som analysmetod har tematisk bearbetning använts utifrån hermeneutiken. RESULTAT: Studien resulterade i följande tre huvudsakliga utmaningar som virtuella grupperkan ställas inför i sin kreativa arbetsprocess: överbelastning, splittrade visioner och bristande närhet. Tidsbegränsning, låg teknisk erfarenhet och hybridgruppering påvisades även som tre katalysatorer för utmaningarna. Reflexivitet, förmedling och bidragande identifierades på motsvarande sätt som möjligheter, och även potentiella möjligheter identifierades i form av för-dialog och brainstorming.

De senaste 30 åren har det grova och dödliga våldet mellan grupper ökat kraftigt i Sverige. De åtgärder som vidtagits har inte lyckats stävja våldet. Under 2018 startades därför pilotprojektet Sluta skjut upp i Malmö för att testa den amerikanska modellen Group Violence Intervention (GVI). Syftet med denna uppsats är att analysera på vilka sätt som processutvärderingen av Sluta skjut, vilken producerades vid pilotprojektets slutperiod 2020, förstår och förklarar våldsdrivande grupper. Genom detta ämnar vi bidra med en insikt i vägledande dokuments eventuella påverkan på det sociala arbetet. Studien utgår från ett kritiskt poststrukturellt perspektiv vilket utmanar upplysningens förgivettagande om vetenskap och förnuft, samt hur detta tankesätt kan leda till social ojämlikhet. Mer specifikt använder sig studien av metoden ”What’s the problem represented to be?” (WPR) utvecklad av Carol Bacchi (2009; Bacchi & Goodwin, 2016). Studiens resultat visar på tre problemframställningar: våldet är orsakat av (1) våldsbejakande grupprocesser vilka leder till att våldet (re)produceras inom grupperna, att (2) våldet inte beror på enstaka individers handlingar utan hela gruppers agerande, men samtidigt att (3) individerna själva ses som rationella och måldrivna, och är ansvariga för att söka hjälp och stöd själva. Dessa problemframställningar bygger på antaganden om grupprocesser vars mekanismer kan användas till att sprida önskvärda normer och värderingar, kallat informell social kontroll. Genom samverkan mellan myndigheter, samt mellan myndigheter och civilsamhälle, bygger aktörerna legitimitet för sitt handlande. Insatser mot eller frihetsberövande av enskilda individer som begår brott ses som ineffektivt. Detta lämnar vissa delar oproblematiserade. I samverkan framkommer en diskrepans mellan aktörerna samt en dominerande polisdiskurs vilket ibland leder till att de sociala insatserna hamnar i skymundan. Våldet betraktas som det illegitima, fysiska våldet från grupperna vilket gör att andra våldstyper inte hörs. Slutligen analyseras det individfokus som präglar de sociala insatserna i strategin, och bortfallet av andra faktorer problematiseras.

I den politiska debatten sägs arbete vara den främsta vägen in i det svenska samhället, samtidigt som tidigare tonvikt på stöd och socialt ansvar har ersatts av aktivering och individuellt ansvar i etableringsprogrammen för nyanlända. Detta tankesätt centrerar social inkludering kring lönearbete och utelämnar den avsevärda del av samhällslivet som sker på fritiden. Denna studie ifrågasätter lönearbetets primat och undersöker därför integration i förhållande till fritidsvärlden, utifrån upplevelser av hem- och tillhörighet. Detta görs genom halvstrukturerade intervjuer med informanter som flyttade till Sverige i vuxen ålder. Mot bakgrund av Floya Anthias texter om migration och integration lyfts de relationella och flytande aspekterna – de translokala kontexterna – av hem- och tillhörighet. Den lokala kontexten utforskas vidare med Gary A. Fines interaktionistiska perspektiv på grupper, och fritidsaktiviteternas betydelse belyses med hjälp av Tony Blackshaws teori om fritid i moderniteten. Tolkande fenomenologisk analys av materialet visar hur fritidsaktiviteter kan understödja behovet av självförverkligande och gemenskap, samt hur upplevelsen av social inkludering till stor del handlar om de interaktioner som går utöver acceptans eller tolerans. Positiva och integrerande upplevelser bland informanterna relaterade till huruvida den lokala gemenskapen välkomnade och bjöd in, samt interaktioner som kännetecknades av uppskattning, gränsöverskridande, omsorg, och hänsyn. Vad detta föreslår är att stat och civilsamhälle borde vidga sin förhärskande förståelse av integration och gemenskap.

Syfte: Det finns en växande trend med ökad kulturell mångfald i samhället, organisationer och inom individer. Bikulturalism innebär specifik kompetens som underlättar ett relationsbyggande inom kulturell mångfald. Arbete organiseras dock ofta virtuellt, vilket försvårar relationsbyggandet. Syftet är att skapa ökad förståelse om bikulturella ledare och deras ledarskap i globala virtuella grupper (GVG). Hur visar sig bikulturella ledares kulturella kompetens i GVG?    Metod: En kvalitativ fallstudie som görs i en global organisation, marknadsledare inom sin sektor. Organisationen värdesätter mångfald och erbjuder en intressant kontext för studien. Studien antar ett abduktivt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer gjordes med bikulturella ledare inom GVG. Teman identifierades från resultaten och presenteras under kategorier som kan härledas till teori om kulturell intelligens, CQ.  Resultat & slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning (Hong, 2010) om att bikulturella ledare, tack vare sin kulturella kompetens, är bra på att bygga relationer inom kulturell mångfald. Studiens resultat visar att detta även gäller inom en virtuell kontext.  Examensarbetets bidrag: Resultaten visar att relationer byggs virtuellt genom strategier för informell interaktion. Vår studie bidrar med två nya insikter. För det första, hur mer spontana virtuella informella möten kan skapas i praktiken, vilket är relevant för organisationer som arbetar i virtuella kontexter. För det andra, en ny insikt som inte har uppmärksammats i tidigare forskning om att virtuella informella möten också har fördelar som bidrar positivt till gruppens sammanhållning.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens resultat kan förstärkas genom studier inom andra typer av organisationer. Vidare kan kvantitativa metoder resultera i större generaliseringar av resultaten. / Aim: There is a growing trend of cultural diversity in the society, organizations and within individuals. Biculturalism means competence that facilitates relationship building in cultural diversity. Work is often organized virtually, which complicates the building of relations. The aim is to create more understanding about bicultural leaders and their leadership in global virtual teams (GVT). How does bicultural leaders’ cultural competence manifest in GVT?  Method: Qualitative case study in a global organization, a market leader in its sector. The organization values diversity and provides an interesting context. An abductive approach is used and semi-structured interviews were conducted with bicultural leaders in GVT. Recurrent themes were identified from the results and are presented under categories, derived from theory about cultural intelligence, CQ.  Result & Conclusions: This study confirms earlier research (Hong, 2010) that bicultural leaders, due to their cultural competence, are skillful in building relations within cultural diversity. The results show moreover, that this is also true in a virtual context.   Contribution of the thesis: The results reveal that relations are built virtually by using strategies for informal interaction. Our study contributes with two new insights. Firstly, how more spontaneous virtual informal meetings can be created in practice, which is relevant for organizations working in virtual contexts. Secondly, a new insight that has not been given attention in earlier research, that virtual informal meetings also have advantages that positively contributes to group cohesion.  Suggestions for future research: The results can be confirmed with studies in other types of organizations. Quantitative methods can result in larger generalizations.

The purpose of this study is to examine the meeting between children in cults and personnel in Swedish schools and Child Protective Services (CPS). Furthermore, the study investigates whether children in cults who are being mistreated receive the help and attention they need from school and the CPS. This study has a qualitative research approach. Five semi-structured interviews with former cult members and professionals who have worked with children in cults were conducted. The interviews were supplemented with a content analysis of two autobiographies written by former cult members. The theory chosen was the general systems theory with the aim to use it as a tool to further understand how cults work as a system and how it affects the children in them. The results show that children who live in cults can be exposed to physical and mental abuse. Furthermore, it is difficult for professionals to identify children that have experienced abuse, due to the cults view of and approach to people outside their own community. Lack of knowledge regarding how to recognize these children in cults that have experienced abuse and non-existent training in how to handle said cases is one reason for why many children have been overlooked.