According to the Swedish library law from 2013 it is the duty of the library to prioritize diverse groups. These minorities include people who speak other first languages than Swedish, the Swedish national minorities, children and adolescents and people with disabilities. People with disabilities is the focus of this study. A big difficulty with the formulation in the library law is that there are many kinds of disabilities that all have varying forms. Regarding the language, there exist different terms for this priority group. This study uses semi structured interviews with four public–librarians from different libraries in the Stockholm region. Based on critical theory with Foucaults theory of power (which focuses on structural relations in society) as a core and conceptual history for analysis, we aim to analyze and discuss the collected material. We want to get an idea of how public librarians are working to make the library accessible for everyone and how their everyday language and the words they are using affects how they view the group of people with disabilities. The pattern that accurses based on both the answers from the interviews and scientific studies shows that larger forms of accessibility have to be in the building plan from the start, since it is difficult to do later. Smaller forms of accessibility such as noise dampening fabrics or earmuffs can serve well for many library visitors and that outreaching work and activities for people with disability often is performed by one person in particular in the workforce. Colleagues are perceived as perverse and nervous and seems to think that the group of disabled people are more difficult to handle than other visitors and are scared to do something wrong.     The conclusion is that availability happens in both the physical room and in the personal treatment and that outreaching to people with disabilities is key to make more people come to the library. The term usage is decided more by the single librarian than the work-team, which can result in misunderstandings. Education to get more personnel to be more comfortable in meeting people with different grades of functionality could be important to bring into future librarian education since several of the librarians we have spoken to can look back on their education and see that it was missing this particular question. We believe that more studies about accessibility and disability would bring more perspectives and a more scientific base to develop work towards the group in question would be important to the research-field Library- and Information Science. / Enligt svensk bibliotekslag från år 2013 är det bibliotekens uppgift att prioritera olika grupper. Dessa minoritetsgrupper innefattar de nationella minoritetsspråken, svenska som andraspråk, barn och unga samt personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsatta är den grupp denna uppsats fokuserar på. En stor svårighet med formuleringen i bibliotekslagen är att det finns många olika funktionsnedsättningar som alla har varierande form. Även språkligt finns det olika termer att använda för sagda målgrupp. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra bibliotekarier från olika bibliotek inom region Stockholm. Med hjälp av kritisk teori där Foucaults maktteori (som fokuserar på strukturella förhållanden i samhället) är kärnan och med begreppshistoria som analysmetod ämnar vi analysera och diskutera vårt insamlade material. Vi vill få en uppfattning om hur folkbibliotekarier arbetar för att göra biblioteket till en plats som är tillgänglig för alla, samt att se hur deras dagliga språk och vilka ord de använder påverkar hur de ser på målgruppen personer med funktionsnedsättning. Mönster som kommer igen från informanternas svar samt vetenskapliga texter innefattar hur större anpassningar i lokaler bör finnas med från att lokalen byggs då det är svårt att få igenom senare, att mindre åtgärder som ljuddämpande tyger eller hörselkåpor kan hjälpa många besökare, samt att uppsökande verksamhet och aktiviteter för personer med funktionsnedsättning ofta hamnar på en specifik person i personalstyrkan. Kollegor uppfattas motsträviga och nervösa och bilden finns att det skulle vara svårare att bemöta denna grupp än andra och att de är rädda att göra fel.    Slutsatsen av studien visar att tillgänglighet sker både i fysiska rummet och i det personliga bemötandet där uppsökande verksamhet är en nyckel för att få personer med funktionsnedsättningar att komma till biblioteket. Term-användning beslutas mer av den enskilda bibliotekarien än av arbetslagen, vilket kan leda till missförstånd i kommunikationen. Utbildning för att få personal att bli mer bekväma med att möta personer av olika grader av funktionalitet kan vara viktigt att ta in i framtida bibliotekarieutbildningar då flera av informanterna kan se tillbaka på sina utbildningar och sakna det. Vidare studier inom detta område för att lyfta fler perspektiv och ge en mer vetenskaplig grund att utveckla verksamhet mot gruppen i fråga skulle forskningsfältet Bibliotek- och Informationsvetenskap tjäna på.

Detta självständiga arbete fokuserar på att utforska hur gymnasieelever som läser ett nationellt program med musik som tillval uppfattar ensemblespel. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om hur dessa elever ser på och upplever ensemblespel. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer för att samla in data från ett homogent urval av elever. Resultatet som besvarar frågeställningarna visar att eleverna beskriver ensemblespel som en möjlighet att utveckla färdigheter i social interaktion, samarbete och ledarskap. Eftersom musik inte är elevernas huvudämne har de sällan samma tid för övning och musikalisk ambition som elever med musik som huvudämne har, vilket gör att en stark gruppdynamik värdesätts högre än speltekniska färdigheter. Det förekommer även gruppdynamiska svårigheter, och resultatet visar på att processen för att ta ett demokratiskt beslut ibland är en orsak till stress inom gruppen. Trots dessa svårigheter är elevernas inställning till ensemblespel positiv och ensemble ses som ett roligt och engagerande komplement till den annars teoretiska skolveckan. Resultatet av detta arbete ger en större inblick i elevernas syn på ensembleundervisning, vilket kan hjälpa musikpedagoger som vill förbättra kvaliteten och tillgängligheten för musikutbildning i gymnasieskolor. / This study focuses on exploring how high school students who are studying a national program with music as an optional subject perceive ensemble classes. The aim of this research is to contribute with knowledge about how these students view and experience ensemble classes. The study employed a qualitative approach, using focus group interviews to collect data from a homogenous sample of students. Findings show that ensemble classes provide the students with opportunities for developing skills in social interaction and teamwork as well as leadership. Since music isn’t their primary subject, they rarely have the same musical competence or time for practice as students with music as primary subject do, which is why a strong group dynamic is highly valued. However, the students also expressed difficulties about said group dynamic, finding the process of a democratic decision to sometimes be a cause of distress within the group. Despite these difficulties the students view ensemble classes in a positive light, seeing them as a fun and engaging complement to the otherwise theoretical school week. The findings of this study focus of the students’ perception of ensemble, which can benefit music educators who seek to improve the quality and accessibility of music education in high schools.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt dramatillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med ielevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyrafrågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sinundervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad harutbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanternaatt eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består avsex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid MalmöHögskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialetbearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternassvar. Dessa är: Dramapedagogiska verktyg, Syfte med pedagogiskt drama iundervisningen, Lärarrollen i pedagogiskt drama, Påverkan på och respons fråneleverna.Resultatet analyserades med hjälp av den amerikanske filosofen, psykologen ochpedagogen John Deweys teorier. Han menar att kunskap bör läras ut genom praktiskhandling och han skapade begreppet ”learning by doing”, en metod som innebär att elevernalär genom teori, praktik, reflektion och handling. Vi funnit att informanternas dramapedagogiska förhållningssätt kan gynna eleversinhämtade av kunskap på så sätt att undervisningen utgår från praktiska handlingar ochfysiska aktiviteter. Dessutom bidrar deras undervisning till att utveckla socialt samspeloch skapa trygga grupper, vilket är ytterligare förutsättning för ett bra inlärningsklimat.Vi har även funnit att utbildningens påverkan på respondenternas lärarroll, är att de harblivit tryggare i sin ledarroll. Det lustfyllda lärandet genomsyrar också informanternasundervisning, och undervisning som utgår från lek och glädje har positiv inverkan påinlärningen. Vi kan därmed säga att vi har funnit fyra övergripande kategorier sominformanterna menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning, som i sin turkan bidra till elevernas kunskapsinhämtning. Dessa är: Varierad undervisning medkroppen som metod, Tryggare grupper, Stärkt självbild – viktig grund för lärarrollen ochEtt lustfyllt lärande

Bakgrund - Generationer är grupper av människor födda under specifika tidsperioder medgemensamma erfarenheter och värderingar. Ledare behöver vara medvetna omgenerationsskillnader och vara flexibla i sitt ledarskap för att främja produktivitet ochmotivation på arbetsplatsen. Ledarskapets utveckling har gått från auktoritära till merinkluderande och deltagande stilar. Ledarskap innefattar egenskaper som kommunikation,beslutsfattande, empati och konflikthantering, och kan utövas av personer på olika nivåer i enorganisation. Ledarskap är en dynamisk process som kräver anpassning till olika situationeroch människor. Syfte - Studiens syfte är att ta reda på och öka förståelsen kring hur ledare agerar för att ledagenerationsöverskridande grupper av medarbetare. Metod - Studien är gjord med en kvalitativ forskningsmetod i form av semistruktureradedjupintervjuer. Studien baseras på tidigare forskning och 12 respondenter frånsemistrukturerade djupintervjuer. En tematisk analys har använts för att skriva analysen. Empiri - Studiens empiri bygger på tre områden, ledarskap, motivation och anpassning tillgenerationer. Empirin synliggör att ledarskap och motivationsmetoder påverkargenerationerna olika, vilket reflekterar att ett anpassat ledarskap för generationer kan geväntat bättre resultat i form av motivation och engagemang hos medarbetare. Vidarepresenterar studiens empiri svårigheter att anpassa sitt ledarskap strikt eftergenerationstillhörighet när det är generationsöverskridande grupper, där agerar ledare frånolika generationer annorlunda. Begränsningar - Antalet respondenter i studien var 12 ledare vilket utgjorde ett större behovav generalisering i studien. Även tidigare litteratur om generation Z på arbetsmarknaden varbristfällig vilket påverkade vår förmåga att analysera. Originalitet/värde - Studien bidrar till ökad förståelse för hur ledare från olika generationerkan hantera och leda generationsöverskridande grupper. Ledare bör vara medvetna omgenerationsskillnader, vara flexibla i sitt ledarskap och kunna identifiera närgenerationstillhörighet inte överensstämmer med individuell identitet, vilket kan främjaproduktivitet, motivation och harmoni på arbetsplatsen. Begrepp - Generation X; Generation Y; Generation Z; Ledarskap; Motivation; Generationellaskillnader; Generationsöverskridande grupper; Transaktionellt ledarskap; Utvecklandeledarskap; Visionärt ledarskap. Uppsatstyp - Magisteruppsats

The study’s aim was to examine how Swedish municipalities navigates the housing paradox as a right and a commodity and how they manage housing inequality. This was done by analyzing five municipal guidelines for housing provision. The analysis was carried out through a document study and a directed content analysis. The directed content analysis entails that the previous research and literature has formed the basis of the study’s analytical framework.  The study showed that the municipalities described that certain groups have a claimable right to housing. They also described groups that don’t. The municipalities mainly navigate the paradox by providing support actions and by formulating the guidelines. The municipalities point out certain groups that experience a vulnerable position on the housing market. Constituting these groups are mainly the elderly, households with poor resources, students and young adults. The municipalities provide different support actions to support and help these groups on the housing market. The studied municipalities have a housing shortage, which they describe further complicates the vulnerable groups' situation. The study’s conclusions are therefore that navigating the paradox is a hard task for the municipalities and that housing inequality certainly is a problem that further needs to be treated.

Akutsjukvården i Sverige är en samhällsviktig verksamhet i vardag, kris och i händelse av krig. Den operativa ledningen på akutmottagningar sköts av en sjuksköterska med ledningsansvar, vars uppdrag är att leda och fördela arbetet under ett skift. På akutmottagningar i Sverige arbetar såväl tillsvidareanställd ordinarie personal med olika erfarenhetsnivå, liksom bemanningsanställd personal under förhållanden som kan definieras som påfrestande. Syftet med denna studie har varit att bidra med förståelse av ledarskap i akutsjukvårdens kontext genom att undersöka upplevelser av ledarskap av tillfälliga grupper under påfrestande förhållanden i rollen som ledningssjuksköterska. Med en kvalitativ ansats genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med ledningssjuksköterskor från olika akutmottagningar i Region Stockholm. Resultatet analyserades genom en tematisk analys där en i Sverige etablerad ledarskapsmodell användes. Analysen genererade fyra teman som beskriver rollen och sammanhanget ledningssjuksköterskor verkar i, vad som kännetecknar påfrestande förhållanden i akutsjukvården och vilka omgivnings- och ledarfaktorer som påverkar ledarskapet hos ledningssjuksköterskor. Ett resultat av studien är en empirisk tillämpning av generell ledarskapsteori i akutsjukvårdens kontext. Studiens viktigaste bidrag är att ledningssjuksköterskor anpassar sitt ledarskap efter graden av påfrestning och personalgruppens kompetens, erfarenhet och behov av stöd. Resultatet indikerar också att kännedom om personalgruppens kompetens kan vara av särskilt betydelse under påfrestande förhållanden med tidsbrist, osäkerhet och psykiska påfrestningar som följd. / Emergency healthcare in Sweden holds a vital societal function in ordinary circumstances, crisis situations, and in the event of war. The operational management within emergency departments is lead by a nurse in charge, tasked with the responsibility of leading and allocating work during a shift. Within Swedish emergency departments there is a mix of permanently employed regular staff with varying levels of experience and temporary staff working under conditions that can be defined as demanding. The aim of this study has been to contribute to an understanding of leadership within the context of emergency healthcare by examining experiences of leadership of temporary groups during demanding conditions in the role of a charge nurse. A qualitative study involved conducting six semi-structured interviews with charge nurses from various emergency departments in the Stockholm Region. The results were analyzed using a thematic analysis utilizing a well-established leadership model in Sweden. This analysis generated four themes describing the role and context in which chargenurses operate, what characterizes demanding conditions in emergency healthcare, and which environmental and leadership factors affect the leadership of charge nurses. An outcome of the study involves the empirical application of general leadership theory. The primary contribution of this study is that charge nurses adapt their leadership based on levels of adversity and the competence, experience and support needs of the staff group. The results also suggest that awareness of the staff group’s competence can be particularly significant under demanding conditions, including time constraints, uncertainty and stress.

The overarching aim of the present thesis is to gain knowledge about how Rwandan university students understand and practice group-based learning. Specifically, this research takes a social constructivist perspective when examining how second year students within the area of Modern Languages reflect on collaborative writing and peer assessment as means to promote academic writing and active learning. Four studies make up this research. Thus, Study I examines how students carry out self-directed group work in writing. Study II investigates how instructor-guided writing groups can help promote students’ collaborative learning. Study III explores in what ways process writing as instruction method can help develop students’ academic writing abilities and Study IV focuses on how students experience peer assessment and peer feedback on group writing. The data, which are qualitative, were collected by means of interviews carried out with groups of students. The findings show that students perceive and conduct group-based learning in different ways, which can impact the quality of their learning. Also, based on initial support and guidance from the course instructor, most students acknowledged having been able to take stock of their common writing abilities and understand in what ways peer assessment and peer feedback can help them improve, and thus enrich their learning. A few students considered the common writing process time consuming though. In conclusion, some strategies are suggested to further improve group-based learning. / Det övergripande syftet med denna avhandling är att söka kunskap om hur universitetsstudenter i Rwanda förstår och praktiserar gruppbaserat lärande. Teoretiskt utgår den från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med särskilt fokus riktat mot hur studenter inom ämnesområdet moderna språk reflekterar över kollaborativt skrivande och inbördes bedömning som ett sätt att främja akademiskt skrivande och aktivt lärande. Avhandlingen består av fyra studier. I studie I undersöks studenters reflektioner över hur deras självstyrda skrivande i grupp genomförs. Studie II belyser lärarens roll i lärarlett skrivande i grupp och hur det kan påverka studenters kollaborativa lärande. I studie III studeras på vilket sätt metoder som synliggör skrivprocessen kan stödja studenters utveckling inom akademiskt skrivande. Studie IV fokuserar hur studenter erfar inbördes bedömning av skrivande i grupp. Data består av kvalitativa intervjuer genomförda med grupper av studenter under deras andra högskoleår Resultaten visar att studenterna uppfattar och genomför gruppbaserat lärande på olika sätt vilket kan påverka kvaliteten på deras lärande. Givet ett initialt stöd och vägledning från läraren som grund, bekräftade de flesta studenterna att de i grupparbetet kunde utnyttja sin gemensamma skrivförmåga och förstå på vilket sätt inbördes utvärdering kan hjälpa dem att förbättra sitt skrivande och därmed berika deras lärande. Vissa ansåg dock att den gemensamma skrivprocessen var tidsödande. Avslutningsvis föreslås strategier som kan användas för att ytterligare förbättra ett gruppbaserat lärande.

This study deals with the Kinh (or Viet) majority people who have migrated from the lowland Red River Delta to the mountainous areas of northern Viet Nam, and their adjustment to a new social and physical environment. Its aim is to analyse the social and cultural consequences for these migrants when settling in communities populated with people who belong to the national ethnic minorities (the Tày, the Giay and the Ngan peoples). Focus is on impacts in new interactive situations. The case is a special one in that it focuses on majority people's adaptation to minorities, and to a lesser extent vice versa. The Kinhs' view of how a "civilised" landscape ought to look like and how to utilise the natural resources therein demonstrated to be a central theme when discussing restructuring of the migrants' livelihood. This fact indicates the cultural dimension in the exploitation of the natural landscape and the reconstruction of the subsistence system. In the process of adaptation to a new social environment (as well as to a new physical one), social interactions between the Kinh and the ethnic minorities have proven to be important steps towards integration. One factor that turned out to be decisive in the integration process is the harmonising of life cycle ceremonies (especially weddings and funerals) between the Kinh and the minorities. New knowledge is accumulated locally, based on pooled experience. The study concerns how new knowledge on natural resources management is formed through a mixture of the migrants' knowledge from the Red River Delta and the minorities' knowledge of the local area. With a background in the delta area the Kinh brought the old knowledge of advanced wet rice production with them when migrating to the highlands. The facts show that the influence on the subsistence system has not been a one-way flow. That is, not only has the Kinh changed the minorities' agriculture system, but also the minorities' systems have had an impact on the Kinhs' system so that it now is more adapted to the conditions in the highlands.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Sverigedemokraterna har på kort tid blivit jämförbara med Socialdemokraterna vad gäller stöd från arbetarväljare. Tidigare har inget parti bestående kunnat utmana Socialdemokraterna som arbetarnas parti. En orsak är att Sverigedemokraternas politik har stöd bland många arbetarväljare. En annan förklaring kan vara att partiets företrädare har arbetarbakgrund, vilket denna uppsats visar. Deskriptiv social representation mäter överensstämmelsen mellan  partiföreträdares sociala bakgrund och partisympatisörers sociala bakgrund. Frågeställningen lyder, hur deskriptivt representativa i socio-ekonomiskt avseende är Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna för sina väljare? Det första syftet är att ge en beskrivande analys av Sverigedemokraternas och Socialdemokraternas företrädare i riksdagen efter år 2018 och deras sociala bakgrund. Det andra syftet är att undersöka väljares sociala representation genom en beskrivande analys av partisympatisörers sociala bakgrundsprofil. Bakgrundsvariabler som undersökts bland partiföreträdarna och väljarkåren är kön, utbildning, och yrke. Den deskriptiva sociala representation som undersöks i Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna fokuserar på frågan om klass i första hand. Uppsatsens resultat visar att Sverigedemokraternas riksdagsgrupp i själva verkat har en högre andel arbetare och en högre andel icke-akademiker än Socialdemokraterna bland företrädarna. Utöver att Sverigedemokraterna blivit mer likvärdiga Socialdemokraterna vad gäller arbetarväljare har  Sverigedemokraterna dessutom gått om Socialdemokraterna i termer av arbetarföreträdare. Uppsatsens resultat visar också att Sverigedemokraterna har en högre överrepresentation bland arbetarväljare än Socialdemokraterna.