Esta dissertação trata das formas pelas quais um grupo de homens que frequentam uma academia de musculação da zona sul de Porto Alegre incorpora práticas de cuidados corporais com vistas à produção de corpos adequados aos padrões estéticos contemporâneos e como lidam com a ambiguidade decorrente destas práticas que se situam na fronteira entre o que é percebido como masculino e feminino. O marco teórico que subsidia este estudo contempla a discussão sobre masculinidades, as teorizações foucaultianas sobre biopolítica e os estudos sobre o governo dos corpos na contemporaneidade. O material empírico foi construído a partir de uma pesquisa de cunho etnográfico que conciliou observação participante e entrevistas semiestruturadas, cujos registros produziram um diário de campo. A análise consistiu em contrastar os achados da pesquisa com aqueles descritos na literatura, problematizando as formas pelas quais os frequentadores desta academia incorporam no seu cotidiano algumas práticas de cuidados com o corpo. Esse processo permitiu compreender que algumas práticas são consideradas não-problemáticas para a construção do gênero e são aceitas sem maiores problemas, enquanto outras, aquelas consideradas potencialmente perigosas para a afirmação da masculinidade, são modificadas ou suprimidas. / This paper is about a group of men that works out in a south Porto Alegre‟s gym and their body care and ways to achieve the contemporary esthetic patterns. The theoretical approach that bases this study faces the discussion about masculinities, foucaultians theories about biopolitics, and the studies about body government on contemporaneity and how they deal with the ambiguity resulting from such practices that are in the border of what is considerate masculine or feminine. Empiric material was build from an ethnographic research that matches observations of the participants and semi-structured interviews, whose records brought forth a research diary. Analyses consisted on contrast research results from those described on literature, problematizing the ways by which regulars from this gym incorporate in their everyday some body care practices. This process allowed comprehending that some practices are considered non-problematic for gender construction, and are commonly accept, whereas others, considered potentially danger for masculinity affirmation, are modified or suppressed.

I en tid där träning och motion blivit allt viktigare för svensken har gym sett möjligheten att nå ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har mängden information som användarna på sociala medier nås av ökat till en nivå där användarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar. Syftet med studien är att analysera hur gym använder Facebook idag och jämföra detta med gymmedlemmars förväntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta för att ta reda på om gymmens tillämpning av sociala medier stämmer överens med vad användarna vill se på en sådan Facebooksida. Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enkätundersökning bland gymmedlemmar. Användarnas förväntningar och behov studerades och jämfördes sedan med hur gymmen använder sociala medier idag. Detta för att ta reda på om gymmens syfte med sociala medier stämmer överens med vad användarna vill se på en sådan Facebooksida. Studien visar att gym använder Facebook för att stärka sina kundrelationer, sprida information om företaget och för att marknadsföra gymmet. Medlemmarnas krav och förväntningar på ett gyms Facebooksida är att den ska innehålla erbjudanden och instruktionsvideor. Det ska även vara möjligt ta kontakt med gymmet dvs. att gymmen ska kunna svara på frågor/inlägg och det ska dessutom finnas kontaktuppgifter till gymmet. Medlemmarna anser även att gyms Facebooksidor ska ge motivation till besökarna. De rekommendationer som upptäcktes i studien och bör följas av gym är att fokusera på kvalitativa användare, dvs. de som är engagerade och aktiva på Facebooksidan. Föra dialoger med användarna och att vara nyfiken. Utföra kvalitetskontroller av innehållet som ska publiceras. Att omfamna inställningen ”Learning by Doing” och att nå ut till de befintliga medlemmarna genom att marknadsföra Facebooksidan på anläggningen och utforma en strategi om vad och hur mycket innehåll som ska läggas ut.

Träningshysterin är på sin topp just nu. Idag är träning någonting många prioriterar för att må bra. Av intensivt fysiskt arbete, som till exempel hård styrketräning eller crossfit får man snabbt valkar och sår i händerna. Det finns en uppsjö av handskar designade för olika typer av träning på marknaden, trots detta används handskarna inte alls av många. Orsaken är dels att handskydd har fått en stämpel som ”fånigt” i träningssamanhang och dels upplevs handskar som ett hinder snarare än ett skyddsmedel. Detta eftersom gymhandskar upplevs klumpiga och försämrar greppet.  Begreppet design handlar inte endast om utseende och estetik, utan innefattar även funktionalitet. God design är när man uppfyller ett behov hos användarna både vad gäller utseende och funktion. Genom ett antal kvantitativa intervjuer, enkäter, tester, undersökningar samt observationer har data samlats in för att förstå målgruppens behov och krav. Dessa behov och krav har sedan fått stå i fokus genom hela designprocessen för att komma fram till ett slutkoncept som skyddar händerna på ett innovativt, diskret och smidigt sätt.

Bodybuilding “mecca” Gold’s Gym Venice is a popular hotspot for athletes, celebrities, and their fans. Traditional and new media celebrities inhabit the space together and use it for a variety of purposes. Social media influencers often congregate within the walls of Gold’s Gym, using the commercial space to film, host meet-ups with fans, and socialize with other social media stars. Recently, Gold’s Gym Venice has placed restrictions on when, where, and how the influencers can film. This study explores fitness influencers in relation to their environment, the commercial space of Gold’s Gym Venice, through the strategies and tactics (De Certeau, 2011) implemented by different social groups and the self-work (Banet-Weiser, 2012) done by influencers to construct authenticity for their followers and fans. Influencers have often been studied separately from their surroundings, and this thesis analyzes the social media personalities in connection with their surroundings in order to understand how new digital workers navigate creative work in a traditional commercial space.

American women have been accessing fitness spaces since fitness became an industry in the United States starting in the 1960s. Since that time the fitness industry has grown exponentially. Though a majority of Americans do not engage in fitness regimens on a regular basis, the cultural mandate for fitness (a combination of health and aesthetics) permeates American society. Though seemingly gender neutral, the fitness imperative has gendered prescriptions and results; some of which are on display in fitness spaces. Because of a presumption of equal access, supported by data illustrating that women use gyms in greater numbers than men, little research has focused on their specific uses of gym spaces and potential barriers they encounter in trying to access all the spaces in the gym. This dissertation is a qualitative study of the gendered barriers and fitness prescriptions in the contemporary American fitness center, or gym, as it is colloquially known. Using qualitative interviews (N=25) and participant observation at three gyms, I discuss the sociocultural creation of gym space and gym practices focusing on their gendered implications. The study focuses on specific spaces (i.e., the aerobics room, the weight room) as well as the more general uses of "open" gym space. I examine the sources of women's fitness knowledge, their entry points into fitness spaces, and their use of fitness technologies. I found that while women's movements within the gym and their choice of fitness regimens varied, they all understood the gendered nature of fitness as a whole and how it manifest on women's bodies. I discuss the pleasures gained as well as anxieties women had about using both traditional and non-traditional gendered gym spaces. Women's fitness regimens comprise part of their identities, in and outside the gym. In fitness spaces women earned social, cultural, and physical capital based on their fitness abilities, physiques, and fitness knowledge. These rewards were available to all women in all fitness spaces but the amount of capital accumulation varied depending on age, race, sexuality, ability and which fitness spaces they accessed and for what purpose.

Gym finns i alla dess former i stora delar av världen, de är grundade och ägda av enskilda personer med olika perspektiv och är därför utformade på olika sätt. Utifrån metoder som omvärldsanalys, participant observation och intervjuer med personer som använder rullstol så skapades en helhetsbild av hur dagens form på gymmets entréer kommunicerar tillgänglighet. Detta gav förståelse för vad som skulle kunna vara ett problem och vad som behöver förbättras för att bli mer tillgängligt för rullstolsanvändare. Med hjälp av studien skapades ett gestaltningsförslag på hur man kan förbättra och kommunicera tillgänglighet på ett gyms entré.

I Ösmo med sin centralitet och dess växande befolkning, så vill jag rita ett kulturhus som lyfter stadens behov. Statistiken visar att Ösmo kommer att ha den största befolkningsökningen i Nynäshamns kommun, och kommer därmed behöva fortsätta utveckla sin egen identitet, då Ösmo idag i huvudsak fungerar som en sovstad. Byggnaden ska vara en markör på denna utveckling av Ösmo, från en sovstad till en egen stad med egen karaktär. Kulturhusets plusprogram kommer att bestå av en saluhall, en verkstadsdel och en idrottsdel. Saluhallen blir en mötesplats mellan den lokala produktionen och befolkningen, och kan på så sätt lyfta upp den lokala produktionen och jobba för en hållbar konsumtion. Saluhallen placeras i Ösmo då detta är ett relativt central plats i Nynäshamn med nära kopplingar till både motorväg och pendeltåg. Verkstäderna blir en plats för utbildning och för start up-verksamheter. Verkstadsdelen har lokaler för handarbete med trä, textilier, metall och keramik, och skulle även kunna användas i samarbete med lokala skolor för att väcka barnens intresse och främja kreativitet. Dessutom ska lokalerna användas av olika start-up eller privatpersoner för kommersiella eller personliga behov. Detta kan bli en mötespunkt för människor i närheten, och erbjuder en möjlighet att lära sig och utveckla intresse för handarbete för personer som kanske inte annars haft den möjligheten i hemmet, och ändra Ösmos identitet från en sovstad till en stad med egna arbetsplatser och verksamhet. Sist men inte minst är idrottsdelen, som består av gym och omklädningsrum och blir det första gymmet i hela Ösmo. Det närmaste gymmet ligger idag i Nynäshamn vilket är orimligt långt bort för Ösmoborna. Byggnadens relation till fotbollsplanen, gör det tillgängligt även för fotbollsspelarna att använda. Idén om byggnadens form kom ur och utvecklades efter skogen då tomten för närvarande är täckt av olika slags träd. Byggnadens form är inspirerad av trädens form, särskilt eken som sprider sina grenar och skapar ett tak. Därför utvecklades en modul för konstruktionen som liknar trädens utformning. Sedan ska modulen placeras bredvid varandra likt trädens placering i en skog. Det ledde till utformningen av en envåningsbyggnad som följer det relativt platta landskapet. / In Ösmo with its centrality and its growing population, I want to design a cultural center that highlights the city's needs. The statistics show that Ösmo will have the largest population increase in Nynäshamn municipality, and will thus have to continue to develop its own identity, as Ösmo today essentially functions as a sleeping town. The building is to be a marker of this development of Ösmo, from a sleeping town to a city of its own with its own character.The Culture house's plus program will consist of a market hall, a workshop part and a sports part. The market hall becomes a meeting place between the local production and the population, and can thus lift the local production and work for sustainable consumption. The market hall is placed in Ösmo as this is a relatively central location in Nynäshamn with close connections to both the freeway and commuter train.The workshops become a place for training and for start-up activities. The workshop part has premises for handicrafts with wood, textiles, metal and ceramics, and could also be used in collaboration with local schools to arouse children's interest and promote creativity. In addition, the premises are to be used by various start-ups or private individuals for commercial or personal needs. This can become a meeting point for people nearby, and offers an opportunity to learn and develop an interest in needlework for people who might not otherwise have had that opportunity at home, and change Ösmo's identity from a sleeping town to a city with its own workplaces and activities. Last but not least is the sports section, which consists of a gym and changing room and will be the first gym in the whole of Ösmo. Today, the nearest gym is in Nynäshamn, which is unreasonably far away for Ösmo residents. The building's relationship to the football field, makes it available even for the football players to use.The idea for the shape of the building came out of and developed after the forest, as the site is currently covered with different kinds of trees. The shape of the building is inspired by the shape of the trees, especially the oak that spreads its branches and creates a roof. Therefore, a module was developed for the construction that resembles the design of the trees. Then the module must be placed next to each other, similar to the placement of the trees in a forest. This led to the design of a one-story building that follows the relatively flat landscape.

Syftet med studien var att undersöka och fastställa de vanligaste skadorna samt riskfaktorer för skador inom ett lokalt gym i Sverige. Enkäten distribuerades direkt till deltagarna på två olika gymverksamheter inom samma organisation. Av de 98 deltagarna rapporterade 19 (18,63%) att de hade skadat sig under gymträning de senaste 12 månaderna. Skadefrekvensen räknades ut till 1,12 skador/1000 tränade timmar. Resultatet visade en signifikant skillnad (p=0,023) mellan den skadade och icke skadade gruppen gällande tidigare skador. Inga andra signifikanta skillnader hittades mellan grupperna. De vanligaste skadade kroppsdelarna var axel (20%), ländrygg (20%) och knä (13,3%). Skadorna framkom främst från överbelastning eller bristfällig teknik. Skadefrekvensen var lik den rapporterade skadefrekvensen inom styrkelyft och bodybuilding. / The aim of the study was to investigate and determine the most common injuries and risk factors for injuries within a local gym in Sweden. A survey was distributed at two different facilities within the same gym-organization, directly to the participants. Of the 98 participants, 19 (18,63%) reported having suffered an injury while exercising at the gym during the recent 12 months. The injury rate was determined to 1,12 injuries per 1000 hours of training. Results show a significant difference (p=0,023) between the injured group and the un-injured group related to injuries in the past training background. No further significant differences were found between the groups. However the most commonly injured bodyparts was the shoulder (20%), lower back (20%)  and knee (13,3%). Most injuries were due to overload or poor technique. The incidence of injuries is quite similar to the incidence of injuries in powerlifting and bodybuilding.

Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse kroppens form och utseende har för utövare på träningsanläggningar. Metod Metoden som har använts i denna studie är enkäter. Urvalet i denna studie har bestått av 51 individer som bor i en medelstor svensk stad, mellan 18–65 år, kvinnor och män som tränar på gym. Resultat Resultatet visar att de som tränat i över två år känner sig nöjda med sin kropp i mycket större utsträckning än de som tränat mindre än två år och att ålder inte spelar någon större roll. Män är generellt sett mer nöjd med sin kropp än kvinnor. Män tränar även fler pass i veckan samt fler timmar än kvinnor. Resultatet visar även att äldre alltid varit mer nöjd med sin kropp än yngre men att de yngre i högre utsträckning både blivit mer och mindre nöjda med sin kropp efter att de börjat tränat. Yngre lägger mer fokus på hur andras kroppar ser ut och fokuserar även mycket på hur deras egen kropp ser ut samt har för form. Ett annat resultat av denna forskning var att ganska långt ifrån alla som befinner sig på gymmet trivs där, men att de flesta blivit mer nöjda med sig själva efter att de tagit sig till gymmet regelbundet, framförallt de som gjort det i över två års tid. Slutsatser Många men långt ifrån alla som befinner sig på gym trivs där. De flesta blir däremot mer nöjda med sig själva när de tränar regelbundet. Ålder spelar en viss roll, äldre bryr sig i lägre utsträckning om sin egna kropp och andra kroppar jämför med yngre. Män är mer nöjda jämfört med kvinnor över sina kroppar samt att män tränar fler och längre pass. / Purpose The purpose of this assignment was to examine what meaning the body’s shape and form has on an active person who works out in gym. Method We have used a survey as our method in this assignment to get the results. The people that we have asked to answer the survey are 51 individuals, between 18- 65 years old that lives in a medium-sized Swedish town. All of these women and men are regularly working out at a gym. Result The results of this survey have shown that those who has work outed for over two years, feels satisfied with their body shape in a wider perspective then those who have trained less then two years and that age do not play a big part of it. Men are in general more satisfied with their bodies than women are. Men also work out more hours per week then women. The result also shows that older people are more satisfied with their bodies then younger but the younger in a large perspective have become more or less satisfied with their bodies after they started working out. The younger generation put a lot more focus on how other people’s bodies look and how their own shape look. Another result this survey have had were that far from everybody who visited the gym feel at home there, but most of them have become more satisfied with themselves after they have gone to the gym more regularly, especially those who have done it over two years’ time. Conclusion Many but still far from everybody that work out at a gym feels at home there, however many who do work out regularly feel more satisfied with themselves. Age play a small part in it all, older people care far less about their body in comparison with the younger generations. Gender also seems to play a part of the comparison as men feels more satisfied with their bodies than women do. Men tends to have more and longer workout sessions at the gym.

No description available.