Gyms are populated by more and more people and there is an increased interest in wellness and health. However, there is a downside to the culture that people choose to step into. Exercise can go too far and take unhealthy directions. The purpose of this study is to examine how norms are created in the gym culture and how unhealthy behaviour is reproduced inside the walls of the gym. We have also done research about how a local gym identifies and handles deviant behaviour such as the use of doping and eating disorders. Methods used are qualitative interviews and participating observations. Our theoretical framework has consisted of social constructivist theories of Peter Berger and Howard S. Becker such as the socially constructed reality and deviant careers. Our results have shown that it’s difficult to draw a line between what is healthy and unhealthy. The gym atmosphere and it`s message, the gym visitors and how they relate to values, interact and confirm each other mutually. This creates the gym norm. The gym handles deviant behaviour by conversations with its visitors and by having close ties to medical care. Knowledge is the key to a healthy approach towards training and also to the identification of deviant behaviour.

No description available.

The essay is about pensioners who are working out at a gym. My starting point is the research program "Culture of ageing” and the theory that pensioners in the post- and late modern society conquer new potential areas. I am studying the meeting between pensioners and the gym. How the pensioners conquer the gym, relate to their training and what makes them stay after the first introduction. The essay also touches on how the gym profiles themselves in their marketing and adapt at the equipment and training environment to meet pensioners' needs. The essay also touches on how previous research, social norms and pensioner organizations, have influence on decisions and choices about the gym work out of pensioners. Individual discretion against creation of norms and perceptions of a good old age. Aging actively is a standard but this standard is in an ongoing negotiation of an ever faster-accelerating process.

Konditionsmaskiner används i relativt stor utsträckning på gym och det varierar mellan människor. Idag tränas mer kondition på gym, men frågan är i vilken utsträckning på maskiner? Studiens syfte är att studera vilken syn gymmedlemmar har på konditionsmaskiner och vilka motiv som finns till att använda dessa. Studien tar ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket utgår från det samarbete och samspel som finns mellan människor och som är avgörande för allt lärande. Detta perspektiv grundar sig i Säljö (2000) och är den teori som arbetet utgår från, med fokus på utbildning och även till viss del tidigare idrotter; med en koppling till val och smak av motivation som kan påverka träningen. En kvantitativ enkätundersökning ligger till grund för arbetet, där 125 medlemmar har besvarat enkäten med ett visst bortfall, med hänsyn till tre gym i en mellanstor stad i västra Sverige. Resultatet visar att konditionsmaskiner brukar användas, mest i syfte för att värma upp på och/eller för att variera sin träning mellan kondition- och styrketräning. Majoriteten av medlemmarna har en god relation till konditionsmaskiner, med en god vetskap om vilka de är och där löpband är den maskin som används mest. Anledningen till varför de inte används i väldigt hög utsträckning är för att många finner det roligare att träna kondition ute och att motiven till träning är för både fysiskt utseende, som att gå ned i vikt eller bli mer stark, samt ett bra välbefinnande som att må bra. Diskussionen visar att tidigare erfarenheter påverkar de val man gör på gym och att konditionsmaskiner används för olika syften för att medlemmar ska kunna värma upp och variera sin träning. / Cardio machines are used to a relatively large extent at the gym and it varies between people. Today more cardio is being trained at gyms, but the question is in what extent on machines? The purpose of the study is to investigate what view members of the gym have on cardio machines and what motives are used to use them. The study takes a socioculturally perspective on learning that is based on cooperation and interaction between human beings; and that is crucial for all learning. This perspective is based from Säljö (2000) and is the theory that this work is based on, with focus on education and also to some extent previous sports, with a connection to choices and taste of motivation that can influence training. A quantitative survey examines the work, where 125 members have answered the questionnaire with a certain drop, considering three gyms in a medium-sized city in western Sweden. The results show that cardio machines are usually used, mostly for the purpose of warming up and/or varying their training between endurance and weight training. The majority of the members have a good relationship with the cardio machines, with a good knowledge of who they are and where the treadmill is the most used machine. The reason why they are not used to a very large extent is because many people find it more fun to do cardio outside and that the motives for exercise are for both physical appearance, like losing weight or getting stronger, as well as good well-being like feeling good. The discussion shows that earlier experiences influences the choices one does at the gym and that cardio machines are being used by different purposes, so that members can warm up and variate their training.

Denna studie består av ett experiment för att se, som ett test, hur bra det skulle fungera att implementera en industriell gymmiljö för att träna en reinforcement learning modell. För att fastställa det här tränas modellen upprepade gånger och modellen testas. Om modellen lyckas lösa scenariot, som är en representation av miljön, räknas den träningsiterationen som en framgång. Tiden det tar att träna för ett visst antal spelavsnitt mäts. Antalet avsnitt det tar för reinforcement learning modellen att uppnå ett acceptabelt resultat på 80 % av maximal poäng mäts och tiden det tar att träna dessa avsnitt mäts. Dessa mätningar utvärderas och slutsatser dras om hur väl reinforcement learning modellerna fungerade. Verktygen som används är Q-learning algoritmen implementerad på egen hand och djup Q-learning med TensorFlow. Slutsatsen visade att den manuellt implementerade Q-learning algoritmen visade varierande resultat beroende på miljödesign och hur länge modellen tränades. Det gav både hög och låg framgångsfrekvens varierande från 100 % till 0 %. Och tiderna det tog att träna agenten till en acceptabel nivå var 0,116, 0,571 och 3,502 sekunder beroende på vilken miljö som testades (se resultatkapitlet för mer information om hur modellerna ser ut). TensorFlow-implementeringen gav antingen 100 % eller 0 % framgång och eftersom jag tror att de polariserande resultaten berodde på något problem med implementeringen så valde jag att inte göra fler mätningar än för en miljö. Och eftersom modellen aldrig nådde ett stabilt utfall på mer än 80 % mättes ingen tid på länge den behöver tränas för denna implementering. / This study consists of an experiment to see, as a proof of concept, how well it would work to implement an industrial gym environment to train a reinforcement learning model. To determine this, the reinforcement learning model is trained repeatedly and tested. If the model completes the training scenario, then that training iteration counts as a success. The time it takes to train for certain amount of game episodes is measured. The number of episodes it takes for the reinforcement learning model to achieve an acceptable outcome of 80% of maximum score is measured and the time it takes to train those episodes are measured. These measurements are evaluated, and conclusions are drawn on how well the reinforcement learning models worked. The tools used is the Q-learning algorithm implemented on its own and deep Q-learning with TensorFlow. The conclusion showed that the manually implemented Q-learning algorithm showed varying results depending on environment design and how long the agent is trained. It gave both high and low success rate varying from 100% to 0%. And the times it took to train the agent to an acceptable level was 0.116, 0.571 and 3.502 seconds depending on what environment was tested (see the result chapter for more information on the environments). The TensorFlow implementation gave either 100% or 0% success rate and since I believe the polarizing results was because of some issue with the implementation I chose to not do more measurements than for one environment. And since the model never reached a stable outcome of more than 80% no time for long it needs to train was measured for this implementation.

Gym har historiskt sett vart något som setts som manligt och varit till för bara män, men nu har även kvinnor tagit plats på ytan. Gym är fortfarande mansdominerat och det går att se en uppdelning hur kvinnor och män använder gymmets yta, där männen brer ut sig runt de fria vikterna och kvinnorna håller sig oftast till gruppass eller maskiner. Till en följd av detta kan kvinnor och tjejer känna sig obekväma när de tränar på gym. För att lösa detta erbjuder vissa gym i nuläget tjejgym, vilket är en separat avdelning för bara kvinnor och tjejer att vistas i. Tjejgym tillåter kvinnor att delta i träningsaktiviteter som dem annars hade undvikit, men det löser inte den faktiska frågan och förstärker bara könsfördelningen på gym. Den här studien undersöker kvinnors perspektiv på gym, deras upplevelser och hur det påverkar deras träning. Studien har resulterat i en lösning, i form av ett designförslag, som är menad att förbättra kvinnors upplevelser av gym. Genom metoder som litteraturstudier, intervjuer, workshop, enkäter, wireframes, prototyper och användbarhetstester blev resultatet ett designförslag på ett gränssnitt för en app. Lösningen är framtagen från ett användarcentrerat perspektiv, då användarna har vart involverade under hela designprocessen.  Problemet som den här studien har upptäckt, är större än att kvinnor känner sig obekväma på gym och slutsatsen är att gymkulturen behöver förändras. Att ta fram lösningar som hjälper kvinnor att få mer trivsamma besök på gym, kan vara en bra början till ett problem som behöver förändras på en samhällsnivå. / Gyms have historically been something seen as masculine and for men only, but now women have also taken a place on the surface. Gyms are still male-dominated, and you can see a division in how women and men use the gym's surface, where the men spread out around the free weights and the women usually stick to group workouts or machines. As a result, women and girls may feel uncomfortable when working out at the gym. To solve this, some gyms now offer women only sections, which are a separate section only for women and girls to access. Women only sections allow women to participate in exercise activities that they would have otherwise avoided, but this does not solve the actual issue and only reinforces the gender division in gym. This study will explore women's perspectives on the gym, their experiences and how it affects their work out. The study has resulted in a solution, in the form of a design proposal, which is meant to improve women's experiences of gyms. Through methods such as literature studies, interviews, workshops, surveys, wireframes, prototypes and usability tests, the result was a design proposal for an interface for an app. The solution is developed from a user-centered perspective, as the users have been involved throughout the design process. The problem that this study has discovered is bigger than women feeling uncomfortable in gyms and the bottom line is that gym culture needs to change. Developing solutions that help women have more pleasant visits to the gym, can be a good start to a problem that needs to change on a societal level.

The main task is to develop a proposal for an Activity Center in Sölvesborg with parkour and spontaneous athletics as the starting point. The intention is to create spaces that is suited for the needs of SSA. The goal is to enable the association to increase the amount of activities held as well as providing the participants with a custom designed training facility that increases the overall quality of each session.  Supporting services and logistics that make it possible to run daily activities will also be considered and designed in this assignment.

Normer om manligt och kvinnligt har präglat idrotten under historien och än idag finns det föreställningar om hur män och kvinnor ska vara. Gym har historiskt sett varit för mannen, men är nu även en arena som kvinnor intagit. Dock finns det många historier om kvinnor som blir illa behandlade på gym och faktorn av det har blivit att tjejavdelningar och tjejgym har etablerats. Att skilja på män och kvinnor på detta vis löser inte det egentliga problemet. Den här studien ska undersöka hur män och kvinnor upplever gymmiljöer och hur det påverkar deras träning på gym. Till följd av det ska genusperspektivet appliceras på ett designförslag som har som mål att underlätta processen att hitta i en gymmiljö för en förstagångsbesökare. Genom litteraturstudier, platsanalyser, intervjuer med användare av gym och personal på gym samt en enkät blev resultatet en digital 3D-modell som grundar sig i ett befintligt gyms planlösning. Ett lösningsförslag som förbättrade vägledningen i miljön för förstagångsbesökare med hjälp av färgkodning, rumslig form och wayfinding i samband med träningszoner. Slutsatsen blev att det är bortom rumsliga egenskaper att skapa en gymmiljö där både män och kvinnor trivs och att det krävs en förändring i beteende och normer om vad vi anser är manligt och kvinnligt. Dock kan en förändring av rummet vara ett första steg i rätt riktning. / Norms about masculinity and femininity have characterized athletics throughout history and even today there are notions of how men and women should be. Gym has historically been for the man but is now also an arena that women have taken over. However, there are many stories of women being treated badly in gyms and the factor of that has been that girl departments and girl gyms have been established. Though the real problem cannot be solved by distinguishing men and women. This study will examine how men and women experience gym environments and how it affects their training at the gym. As a result, the gender perspective will be applied to a design proposal that aims to facilitate the process of finding in a gym environment for a first-time visitor. Through literature studies, site analyzes, interviews with users of gyms and staff at gyms and a survey, the result was a digital 3D model based on an existing gym's floor plan. A solution proposal that improved the guidance in the environment for first-time visitors with the help of color coding, spatial shape and wayfinding in connection with training zones. The conclusion was that it is beyond spatial characteristics to create a gym environment where both men and women thrive and that a change in behavior and norms is required about what we consider to be masculine and feminine. However, a change of the room can be a first step in the right direction.

Sustainable Built Environments Senior Capstone Project / Increasing demand for new construction has made the building sector responsible for approximately 43 percent of carbon dioxide (CO2) emissions in the United States. Building conservation, an intervention strategy that refurbishes an existing building without compromising its architectural integrity, is a response to the population’s current infatuation with the new and now that has desensitized modern culture to the past, while surfacing one’s responsibilities to future generations. The focus of this study will be on the University of Arizona’s Bear Down Gym. Through a historical and architectural evaluation, this report makes a case for the rehabilitation of Bear Down Gym in respect to the Secretary of Interior’s Standards for Rehabilitation.

Studiens syfte var att undersöka gymaktiva kvinnors motivationsfaktorer och om dessa kan vara mer eller mindre positiv för enskilda individer. De motivationsfaktorer studien inriktade sig på är tre olika kroppsideal, det utseendemässiga kroppsidealet, funktionella kroppsidealet eller hälsomässiga kroppsidealet, som tidigare forskning beskrivit är dessa vanliga anledningar till att personer tränar. Metoden i studien är en kvalitativ innehållsanalys baserad på individuella intervjuer av 9 kvinnor i åldrarna 20-30. Studiens resultat visade på att de främsta motivationsfaktorerna var att träna för hälsan eller för utseendet. Endast en respondent visade sig träna för att få en funktionellt bättre fungerande kropp. Vidare framkom att alla motivationsfaktorerna hade positiv inverkan på måendet, dock visade det sig också att de som tränade för det utseendemässiga kroppsidealet kände en del negativa aspekter som t.ex. mer press än vad de som tränade för det hälsomässiga kroppsidealet gjorde. Samtliga respondenter kände att motivationen gick i perioder vilket tyder på att motivationsfaktorn inte verkar ha en inverkan på motivationsgraden