No description available.

<p> The aim of this thesis is to research what the former youth of the Construction Programme felt about their education. For this purpose I have chosen a group of students who graduated from the Construction Programme 1997 and 1998. Had they made the choice to study at the Construction Program on their own free will, or were they more or less forced into this decision (in one way or another)? I have also researched which factors that has either made them stay in the field of construction work or forced them to work with something else. The research method I have chosen to use in my thesis was a questionnaire. This questionnaire was sent to a group of thirty former students of the Construction Program, who nowadays is scattered all over the country. Through the questionnaire I have asked questions concerning their choice of upper secondary school education: what the students thought of the education they received, did it live up to their expectations, and do they still work within the occupation that they were educated for or do they work with something else?. Maybe some have chosen to move on to third level education? I have got to several results concerning both the choice of upper secondary school education made and this group of former students’ current field of work. For the majority of these students, the choice of studying at the Construction Program was made on their own, which they felt led to a varying occupation and a job after graduating. Another interesting result I have got is that a lot of students still work within the branch ten years after their graduation. This must mean that both the school and the former youth of the Construction Program themselves succeeded well in their education. The result of my research corresponds with general perceptions according to studied literature and varied sources.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och därigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslångt lärande och den teoretiska grunden är socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet är gymnasievalsinformation till årskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att välja, vägen som metafor, flexibilitet som egenvärde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk människosyn samt tydliga bilder av vad som är manligt och kvinnligt där teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förväntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller är önskvärda i dagens samhälle. Sammanfattningsvis konstrueras ”en god vuxen” i materialet som både flexibel, välutbildad och specialiserad samt har en tydlig könsidentitet.

Denna studie frågar efter, vad det är som påverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen är empirisk och enkäter har samlats in av 276 elever i åtta skolor och tolv klasser. De tillfrågade har fått svara på fjorton frågor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: föräldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser går ofta att utläsa, där exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges är beroende av elevens förutsättningar inför valet, d v s betyget, närheten, det geografiska läget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lärarna, föräldrarna, studie- och yrkesvägledaren och socialisationen med mera. Delarna fungerar inte utan helheten och vice versa. / This study asks after, what it is that influences students choices of upper secondary school in the area of Stockholm. The run-up is empirical and questionnaires have been gathered out of 276 students in eight schools and twelve classes. The respondents has replied fourteen questions about how important or unimportant they think that: parents, buddies, education, teachers etcetera, has been in connection with their upper secondary school choice. The really vary, but similar tendencies can often be inferred, where for example students background or their interest coincide. The reply that is given is depending on the students conditions before the choice, i.e. the grade, the vicinity, the geographic situation, the rumour, the education, the school, the environment, the teachers, the parents, study - and trade weighs, and the socialization etcetera. The parts do not function without the whole and vice versa.

No description available.

Studien fokuserar på några tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet är att tolka och analysera påverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet. Den teoretiska delen och dess centrala begrepp är genus, att ha rätt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jämställdhet och att välja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger på Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhällsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft också fram. För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet används kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory är det meningen att man ska upptäcka, beskriva och förklara nya fenomen. Det teoretiska urvalet har till att börja med skett öppet för att sedan övergå till strategiska urval. Genom att intervju åtta tjejer som läser olika program på en gymnasieskola är avsikten att upptäcka nya fenomen. Studien visar att kön, etnicitet och uppväxtförhållande kan ha en påverkan på tjejers val och valmöjligheter. Ungdomar växer upp i olika sfärer såsom familj, skola och fritid. Det är mycket som ska stämma för att skapa balans i dessa sfärer. Ungdomar behöver vägledning av kloka vuxna för att skapa denna balans, att synkronisera livet mellan sfärerna. En bra uppväxtmiljö, god inlärningsförmåga samt bra sammanhållning i klassen och på fritiden utgör grunden för ökade valmöjligheter in i vuxenblivandet. De tjejer som ingår i studien och som har dessa förutsättningar finns på Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet eller Barn- och fritidsprogrammet. Tjejer som studerar på gymnasieskolans Individuella program är oftast tjejer som vuxit upp med sviktande föräldrar, sämre inlärningsförmåga samt otrivsel i skolan och sämre sammanhållning i klassen. En del tjejer lyckas skapa balans mellan alla sfärer medan andra misslyckas, blir sjuka, får psykiska och sociala problem. Invandrartjejernas valmöjligheter oavsett programval är än mer begränsade, de rör sig oftast i två sfärer familjen och skolan, någon fri tid existerar inte. Valet för dem kan vara att klara av att försörja sig själv eller bli försörjd av en man från samma kultur.

The aim of this thesis is to research what the former youth of the Construction Programme felt about their education. For this purpose I have chosen a group of students who graduated from the Construction Programme 1997 and 1998. Had they made the choice to study at the Construction Program on their own free will, or were they more or less forced into this decision (in one way or another)? I have also researched which factors that has either made them stay in the field of construction work or forced them to work with something else. The research method I have chosen to use in my thesis was a questionnaire. This questionnaire was sent to a group of thirty former students of the Construction Program, who nowadays is scattered all over the country. Through the questionnaire I have asked questions concerning their choice of upper secondary school education: what the students thought of the education they received, did it live up to their expectations, and do they still work within the occupation that they were educated for or do they work with something else?. Maybe some have chosen to move on to third level education? I have got to several results concerning both the choice of upper secondary school education made and this group of former students’ current field of work. For the majority of these students, the choice of studying at the Construction Program was made on their own, which they felt led to a varying occupation and a job after graduating. Another interesting result I have got is that a lot of students still work within the branch ten years after their graduation. This must mean that both the school and the former youth of the Construction Program themselves succeeded well in their education. The result of my research corresponds with general perceptions according to studied literature and varied sources.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna på Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som används är en kvantitativ metod som bygger på att eleverna i årskurs 9 på Eriksbergsskolan har fått svara på en enkät som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det går att utskilja vissa skillnader i hur eleverna väljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende på deras kulturella kapital. Det framgår även att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frågan är om dessa är tillräkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet.

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

Studie- och yrkesvägledare har till uppgift att motverka ungdomars könssegregerade val till gymnasieskolan. Bakgrunden till den här studien är en statlig utredning där hälften av ungdomarna tycker att det är viktigt med män och kvinnor i yrket medan den andra hälften inte tycker det spelar någon roll. Syftet är att ytterligare belysa hur ungdomar tänker och talar om kön och könsblandade grupper.     Vilken betydelse tycker ungdomar att det har att både män och kvinnor arbetar inom ett yrke? Vilka är deras egna erfarenheter, och har könsfördelningen i olika yrken påverkat deras gymnasieval?    Genom en diskursanalys av hur en grupp ungdomar i kvalitativa intervjuer talar om kön och könsblandade arbetsgrupper framkommer att ungdomarna har tillgång till en mängd olika diskurser om kön.     Analysen visar att ungdomarna har fått goda kunskaper om genus- och jämställdhetsfrågor i skolan, och är positiva till jämställda arbetsgrupper på en strukturell nivå. Ett könsblandat arbetsliv är viktigt eftersom könen kompletterar varandra. Men kunskaperna påverkar inte deras eget yrkes- och gymnasieval: för deras personliga del spelar könsfördelningen ingen större roll. Det är vilka individerna är som har betydelse för arbetet.    Den könsblandade gruppen framträder som normativ, vidare uppvärderas manliga enkönade grupper medan kvinnliga nedvärderas, av både flickor och pojkar.  Det som upplevs som mest problematiskt är att vara ensam i grupper med det motsatta könet. Könsbrytare vill ingen i den här studien vara, då spelar könsskillnaderna stor roll.       Slutligen diskuteras hur lärare och studie- och yrkesvägledare genom att tona ner genusteorin och istället framhålla normbrytande praktiker kan förändra diskurserna eleverna har tillgång till, och på så vis påverka eleverna att göra fler könsöverskridande val till gymnasiet.