SAMMANFATTNING Bakgrund Multiresistenta bakterier har visat sig vara ett växande globalt problem. Betalaktamas med utvidgat spektrum kan orsaka svårbehandlade infektioner och prevalensen av betalaktamas med utvidgat spektrum har ökat kraftigt i Sverige. I sjukhusmiljöer har bristande vårdhygien, hög beläggningsgrad och personalbrist visat sig vara riskfaktorer för smittspridning. Förebyggande av smittspridning ingår i sjuksköterskans kompetensområde. Förbättring och utveckling bör alltid eftersträvas inom hälso- och sjukvård. Syfte Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att på vårdavdelningar utföra omvårdnadshandlingar som omfattar individer med betalaktamas med utvidgat spektrum. Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer utfördes med sex sjuksköterskor och analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna som deltog i föreliggande studie lade vikt vid att följa riktlinjer och hygienrutiner. Samtliga sjuksköterskor i studien ansåg att de inte var rädda för att bli smittade, och upplevde att bemötandet gentemot patienten var oberoende av om de hade diagnosen betalaktamas med utvidgat spektrum eller inte. Däremot framkom en tendens till att minimera kontakttillfällena av olika skäl. Bristande områden som sjuksköterskor upplevde fanns var tidsresurser, platstillgång, personaltillgång, och informationsåtkomst. Slutsats Sjuksköterskorna i denna studie lade vikt vid att utförandet av omvårdnadshandlingar var i enighet med riktlinjer, samt uppmärksammade hygienrutinerna. Sjuksköterskorna hyste delade åsikter kring riktlinjernas funktion, tydlighet och tillgänglighet. Känsla av säkerhet och osäkerhet baserades på deras kunskaper. De ansåg att deras bemötande av patienten inte påverkades av om patienten var bärare av betalaktamas med utvidgat spektrum, dock framkom en tendens att minimera kontakterna med dessa patienter. Tid-, plats- och personalbrist påverkade deras upplevelse av hur de utförde omvårdnadshandlingar.

Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur de anställda på Spångagården (som är ett korttidsboende för personer som fått någon form av funktionshinder) i Torshälla och folktandvården på Forskliniken och Eskilshemkliniken i Eskilstuna ställer sig till friskvård och hur de använder sig av friskvårdstimmen, och i vilken form friskvårdstimmen erbjuds av arbetsgivaren. Ytterligare en avsikt är att se varför inte alla utnyttjar friskvårdstimmen och vilka åtgärder som behövs för att fler ska utnyttja den. Metod Jag har använt mig av en enkät som jag delat ut till de anställda på Spångagården i Torsälla och folktandvården Fors och Eskilshem i Eskilstuna för att granska i hur stor utsträckning friskvårdstimmen används och vad de anställda tycker om den. Resultaten har behandlats i programmet Excel. Totalt delades 90 enkäter ut men endast 45 personer deltog i undersökningen. Personerna var mellan 23 år och 64 år, och medelåldern var 48 år. Resultat Friskvårdstimmen erbjuds i olika former i Eskilstuna och Torshälla. I Eskilstuna är det respektive enhetschef som bestämmer om friskvårdstimmen och hur den ska utnyttjas. Torshälla har däremot en policy och erbjuder alla anställda att utnyttja friskvård en timme per vecka på arbetstid. En vanlig form för finansiering från arbetsgivaren är betalning av friskvårdsaktivitet vid uppvisande av kvitto. De flesta som deltog i undersökningen använde sin friskvårdstimme. Det var endast en handfull som inte utnyttjade friskvårdstimmen. Då friskvårdstimmen inte utnyttjades var det oftast på grund av att man inte kunde gå ifrån arbetet, eller att man hellre motionerade på fritiden. Men majoriteten uppskattade friskvårdstimmen och var positivt inställda till dem. Slutsats De flesta är mycket positivt inställda till friskvårdstimmen och den används flitigt av personalen. För att kunna nå ut till dem som inte utnyttjar sin friskvårdstimme behövs vissa insatser. / Aim The aim with this paper is to examine how the employees on Spångagården (which is a short term accommodation for persons with some moulds of disabilities) in Torshälla and the National Dental Service on Forskliniken and Eskilshemkliniken in Eskilstuna feels about health care and how they use the health care hour. The aim is furthermore to analyse how the health care hour is offered of the employer. Method I have used a questionnaire that I distributed to the employees on Spångagården in Torshälla and the National Dental Service Fors and Eskilshem in Eskilstuna in order to investigate the extent of which the health care hour is used and what the employees think of it. A further intention is to see why not everybody use the health care hour and what measures are needed in order to get more people to use it. Results The health care hour is offered in different shapes in Eskilstuna and Torshälla. In Eskilstuna, it is the respective unit director who decides about the health care hour and how it should be used. Torshälla has on the other hand a policy and offers all employees to use health care one hour per week during working hours. A common form of financing from the employer is payment of health care activity upon presenting a receipt. Most of the participants in the survey used the health care hour. It was only a handful individuals who did not. When the health care hour was not used it was often due to lack of time or rather to exercise after working hours. Conclusion Most people were very positive to the health care hour and it was used to a great extent among the personnel. However, in order to reach those how did not use the health care hour certain initiatives were needed.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur Lean passar i vården genom att studera framgångsfaktorer och kartlägga eventuella utmaningar samt att ge en ökad förståelse för vårdens Leanarbete. Metod: För att uppnå syftet med studien lämpar sig en kvalitativ metodinriktning bäst. För att öka förståelsen för hur Lean passar i vården har en fallstudie genomförts, där tio verksamheter inom Landstinget i Värmland har studerats. Ett sätt att samla in data för denna studie har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med respondenter inom varje verksamhet och detta ligger till grund för empirin. Referensramen har arbetats fram med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker. Slutsats: Studien visar, att Lean som ursprungligen konstruerades för den japanska bilindustrin, mycket väl kan användas i vården, men måste anpassas till vårdens behov. Gammal ledningsstruktur, invanda roller och oförutsägbarhet är hinder som måste överbryggas för att Leanarbetet ska fungera optimalt. Genom att ta ett steg i taget kan helheten till slut förändras.

Bakgrund Humant immunbristvirus (HIV) är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det är viktigt med tidig diagnostisering och påbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till långsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV. Studier visar att bemötandet frånhälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för hanteringen av sjukdomen. Stigmatisering ochdiskriminering har visats sig haft starkt samband med HIV. Det kan orsaka hinder förprevention, behandling samt påverkan av välbefinnandet för hivpositiva personer. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med HIV upplever bemötandet av hälso- ochsjukvårdspersonal. Metod En kvalitativ design användes. Sju personer med HIV, i Sverige, intervjuades med hjälp aven semistrukturerad intervjuguide. Olika intervjumetoder användes; två ansikte mot ansikteintervjuer och fem telefonintervjuer. En kvalitativ innehållsanalys har sedan genomförts. Resultat Studiens resultat visade varierande upplevelser angående bemötandet av hälso- ochsjukvårdspersonal. Kunskapen om HIV visade sig vara bristfällig, främst på vårdcentraleroch akutmottagningar. Sämre bemötande efter diagnos var också något som framkom. Detbästa bemötandet ansågs vara på infektionskliniker, där kunskapen ansågs vara tillräcklig. Slutsats Bemötande hade ett starkt samband med kunskap. I och med den bristfälliga kunskap omHIV som finns bland hälso- och sjukvårdspersonal, bör utbildningen om sjukdomenutökas. Förhoppningsvis leder det till att bemötandet av HIV-positiva personer förbättras.Det är viktigt att ta tillvara på denna kunskap som finns idag och implimerar den i vårdenför att bemötandet ska bli bättre.

The population of asylum seekers puts new challenges on the Swedish health care since their difficulties are complex; having both atraumatic background and a continuing worry about the asylum process.This study aims at investigating how health care professionals working with asylum seekers are affected emotionally using the theoretical concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction. Nine qualitative interviews with health care professionals were conducted and the material was analyse dusing thematic analysis. Results were deductively found in thematerial, using the asylum process itself along with the concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction as themes. Previous findings regarding empathy and its relations to compassion fatigue and compassion satisfaction were confirmed. This was furhter developed in this study through its focus on health care professionals working with asylum seekers.

Syftet med föreliggande studie var att redogöra för hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien och de faktorer som påverkar detta. Metod: Artiklar söktes via CINAHL, Pubmed och Scopus. Sökord som användes i olika kombinationer var: hand hygiene, adherence, hygiene guidelines, health care workers, compliance, hand disinfection, infection control, nursing, nurse och hand cleansing. Tretton vetenskapliga artiklar erhölls. Vidare gjordes en manuell sökning ifrån inkluderade artiklars referenslistor och genererade två artiklar som ingick i resultatet. Resultat: Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien var låg. Vidare framkom av resultatet att det fanns sju kategorier av faktorer som påverkade följsamheten till hygienföreskrifterna. Dessa var: utbildning och kunskap, arbetsbelastning och tidsbrist, tillgänglighet, hudproblem och handskar. Slutsats: Följsamheten till hygienföreskrifter avseende handhygien är låg. Kontinuerlig utbildning i kombination med ökad tillgänglighet och minskad arbetsbelastning är de viktigaste förutsättningarna för att öka följsamheten till hygienföreskrifter gällande handhygien.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är globalt sett ett stort hälsoproblem. Alla personer som vänder sig till sjukvården bör bemötas som att de erhåller en potentiell blodsmitta. Personer med HIV är i behov av stöd och sympati, men samtidigt förekommer det bestridande attityder hos sjuksköterskor i mötet med personer med HIV. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda personer med HIV inom hälso- och sjukvården. Metod: Det genomförda tillvägagångssättet var en litteraturöversikt som inkluderade 18 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Det förekom attityder med både positiv och negativ karaktär hos sjuksköterskorna. Det fanns motstridigheter i sjuksköterskornas vilja att vårda personer med HIV, gällande omvårdnad och sjuksköterskeuppgifter. Faktorer som påverkade sjuksköterskornas attityder gentemot personer med HIV var kunskap, erfarenheter, rädsla och kultur. Diskussion: Sjuksköterskors grundkunskaper och tidigare vårderfarenheter ansågs vara en orsak till de motstridiga skillnaderna i sjuksköterskors attityder, samt till den upplevda rädslan för att vårda personer med HIV. Slutsats: En grundlig undervisning inom sjuksköterskeutbildningen i samband med kontinuerlig vidareutbildning om HIV innebar strategier för att uppnå en ökad kunskapsnivå inom ämnet hos sjuksköterskor. Ökad kunskap om HIV ansågs kunna stärka positiva attityder och reducera negativa attityder hos sjuksköterskor. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Diagnosen utmattningssyndrom är numera det begrepp som används för att beskriva följderna av långvarig och svår stress. Stress är en psyko-fysiologisk mekanism som finns hos alla levande varelser och om den blir långvarig kan den ge upphov till skador i kroppen.  Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest och sjuksköterskor är en grupp där psykisk ohälsa är en stor anledning till långtidssjukskrivningar. Med påverkan på de kognitiva förmågor som följs av utmattningssyndrom kan detta försämra sjuksköterskans möjligheter att utöva sitt arbete. Syfte: Att belysa riskfaktorer som kan orsaka utmattningssyndrom hos sjuksköterskor i kommunens hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt med kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: De riskfaktorer som framkom var motsägelsefulla mål, krav på självkontroll, upplevelse av otillräcklighet, att känna sig ansvarig för andras yrkesutövande, att inte kunna leva upp till egna och andras förväntningar samt avsaknad av stöd. Diskussion: Sjuksköterskor ställs ofta inför motsägelsefulla mål där organisationen kräver något av dem samtidigt som patienterna behöver något annat. När kommunikationen brister mellan yrkeskategorierna kan sjuksköterskor känna sig ansvariga för att täcka upp för andra yrkeskategorier. Vikten av stöd visar sig vara viktigt för att sjuksköterskor ska må bra på sin arbetsplats. / Background: Fatigue syndrome is nowadays a concept that is used to describe the impact of long-lived stress. Stress is a psycho physiological mechanism that all living beings have. If you live with stress for a long time, it can cause damage on the body. Severe stress is one of the reasons that contribute to absence from work and nurses is a group where mental illness is a reason for long-term absence.   Aim: To illuminate risk factors that may contribute to fatigue syndrome for registered nurses in municipal health care.   Method: A literary study where qualitative and quantitative studies were used.   Results: The themes that emerged were contradictory goals, requirement for self-control, and experience of inadequacy, to feel responsible for other professions pursuance, to not be able to live up to others and your own expectations as well as lack of support.   Discussion: Registered nurses are faced with contradictory demands where the organisation requires something from them at the same time as the patients` needs something else. When communication fails with other professions, registered nurses feel responsible to cover up. It is of importance to support registered nurses so they do not develop a fatigue syndrome good at work.

Inom hälso- och sjukvården är kuratorer den enda professionen som saknar legitimation. Ett lagförslag finns för att denna profession ska erhålla legitimation som planeras träda i kraft 1 juli 2019. Frågan är då hur detta kan komma att påverka hälso- och sjukvårdskuratorer då de kan ses vara i underläge gentemot andra professioner inom hälso- och sjukvård som har legitimation. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer förhåller sig till en potentiell yrkeslegitimation, med frågeställningar som berör hur en legitimation skulle kunna komma att påverka dem i deras arbete samt gällande deras professionella status. För att besvara syftet och frågeställningarna har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med verksamma hälso- och sjukvårdskuratorer som därefter analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Materialet från intervjuerna har sedan analyserats och diskuterats utifrån tidigare kunskap kring ämnet och teoretiska begrepp. Detta har resulterat i upptäckter som tyder på en osäkerhet kring yrkesrollen som hälso- och sjukvårdskurator har vilket en yrkeslegitimation skulle kunna hjälpa till att förtydliga samt öka statusen för kuratorerna inom hälso- och sjukvården i allmänhet. Att hälso- och sjukvårdskuratorer erhåller legitimation kan ses vara viktigt just på grund av den oklara yrkesrollen som kuratorn har inom hälso- och sjukvården då flera professioner delar samma arbetsuppgifter i nuläge, exempelvis psykologer som även arbetar med samtalsbehandling samt har sjuksköterskor börjat försöka träda in på det psykosociala arbetet. En legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer skulle då kunna vara centralt för att stärka professionens identitet samt skydda arbetsuppgifter för att i framtiden inte ersättas av andra professioner.

Bakgrund Specialistsjuksköterskan med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar har ett ansvar för att barn får hälsosamma levnadsvanor. Amning beskrivs i många studier medföra hälsofördelar, men mammor väljer ändå av olika orsaker att inte amma. I samband med att mammor tar detta beslut behöver de få stöd av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att beskriva hur mammor upplevde bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal när de valde att inte börja amma eller att sluta amma under barnets första tre månader. Metod Ett strategiskt urval gjordes och tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldrarna 26 till 40 år. För analys av det transkriberade materialet användes kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån de fyra dimensionerna av det vårdvetenskapliga begreppet vårdlidande. Resultat Mammorna hade skilda upplevelser av hur hälso- och sjukvårdspersonalen bemötte dem i samband med att de tog beslutet att inte amma. Vissa mammor hade såväl positiva som negativa erfarenheter, medan andra mammor antingen upplevt ett positivt eller negativt bemötande. När mammorna upplevde att personalen fick dem att tvivla på sitt värde som mammor, uttalade sig om vad som var bäst, försökte få dem att fortsätta amma eller inte såg till mammornas behov upplevde mammorna att personalen brast i sitt bemötande. Slutsats Resultatet visade på att det var av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonalen hade förmågan att sätta sig in i mammornas situation, förstå att beslutet var mammornas eget och fokusera på barns och mammors välmående.