Bakgrund Substansmissbruk är en växande folksjukdom. Personer med ett substansmissbruk drabbas ofta av sjukdomar och skador till följd av sitt missbruk och är därför en vanligt förekommande patientgrupp inom den somatiska hälso- och sjukvården. Studier visar att denna patientgrupp utsätts för stigmatisering, inte bara i samhället, utan också inom hälso och sjukvården. Stigmatisering och en negativ inställning innebär en ökad risk för att personer med ett substansmissbruk undviker att söka vård, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras hälsa. Syfte Syftet med föreliggande arbete var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors inställning till patienter med substansmissbruk inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod Till detta arbete gjordes en allmän litteraturöversikt, för att bearbeta och sammanställa en del av tidigare forskning och få ett brett perspektiv inom området. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskas. Artiklarnas resultat analyserades i relation till det föreliggande arbetets syfte och fyra teman identifierades. Resultat Resultatet visade flera faktorer som påverkade sjuksköterskans inställning gentemot patienter med ett substansmissbruk inom den somatiska hälso- och sjukvården. De faktorer som identifierades var kompetensutvecklande faktorer och stöd såsom utbildning, kunskap och kollegialt stöd samt sjuksköterskors erfarenheter, såsom negativa erfarenheter, personliga erfarenheter och ålder och erfarenhet av patientgruppen. Slutsats Studiens resultat visar på vikten av utbildning och kunskap om patienter med substansmissbruk samt tillgång till kollegialt stöd och tydliga riktlinjer kring patientgruppen. Genom en förbättring av dessa faktorer kan vården bedrivas mer jämlik och omvårdnaden förbättras för patienter med substansmissbruk inom den somatiska hälso och sjukvården.

No description available.

Bakgrund: Framtidens vård måste utformas med dem som kommer att nyttja den. Att inte ta vara på patienternas erfarenheter och engagemang är inte försvarbart. Patienter både vill och kan ta ett större ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska bli en medaktör i sin egen vård och behandling. Trots goda försök att göra vården mer patientcentrerad så har vården inte lyckats fullt ut. Kunskap kring hur patienter bör och ska involveras saknas och en gammaldags hieratisk kultur sätter käppar i hjulet för att patienten ska kunna göra sin röst hörd. Syfte: Att utforska hur patienter kan involveras i vårdens förbättringsarbete. Metod: Litteraturstudie med resultat av elva artiklar. Resultat: Hälso- och sjukvården måste ta ett större ansvar för att skapa en lärande miljö, där patienten bjuds in som en jämlik partner. För att det ska ske krävs ett uthålligt ledarskap och kunskap om hur förbättringsarbete kan drivas tillsammans med patienter. Innan patienter rekryteras krävs det att vårdgivaren har tänkt igenom syftet med patientinvolveringen Vilka förkunskaper som patienten bör ha och hur vårdgivaren ska kunna tillgodose kunskap och stöd till patienten för att den ska kunna ta en aktiv roll i arbetsgruppen. Slutsats: För att patienter ska bli mer involverade i sin egen vård och Hälso- och sjukvårdens utveckling, krävs kunskap om förbättringsarbete och en tillit till patienters expertkunskaper. Det ställer också krav på ledarskap och en kommunikation som stödjer en lärande kultur.

Detta arbete handlar om att kartlägga åtkomstkontrollen inom olika delar av dagens hälso- och sjukvård, nämligen primär-, sluten- samt hemvården. Arbetet handlar även om att undersöka om det finns alternativa lösningar på nuvarande problem när det gäller åtkomstkontroll inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården drivs av olika huvudmän och det kan finnas skillnader när det gäller hantering av åtkomsten till informationen mellan dessa delar. Det är viktigt att ha hög datasäkerhet inom hälso- och sjukvården. En del av datasäkerheten är åtkomstkontroll. Resultatet av undersökningen som har gjorts inom olika delar av hälso- och sjukvården visar att, generellt sätt, både systemansvariga och användare är nöjda med hur dagens åtkomstkontroll ser ut. Ett problem som har framkommit i intervjuer är hantering av loggar. Loggarna kontrolleras manuellt. Utifrån litteraturstudie konstaterades att det finns olika verktyg som kan kontrollera loggar automatiskt. Litteraturstudien visar att även andra organisationer, både inom hälso- och sjukvården, men även utanför, hanterar loggar på ett manuellt sätt. Det finns dock organisationer som har effektiviserat kontrollen av loggar och hanterar denna automatiskt.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fibromyalgi är en sjukdom med ett långvarigt smärtsyndrom där fysiska orsaker till smärtan kan vara svåra att finna. Något som är vanligt förekommande för personer som lever med fibromyalgi är att de blir feldiagnostiserade och underbehandlade på grund av att smärtproblematiken är komplicerad. I och med att det är svårt att finna fysiska orsaker till sjukdomen fibromyalgi finns det vårdpersonal inte tar sjukdomen på allvar och inte tror på patienterna när de beskriver sina symtom. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med diagnosen fibromyalgi upplever mötet med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Metod En kvalitativ semistrukturerad telefonintervju studie med sju informanter med diagnosen med fibromyalgi, boendes i olika delar av Sverige. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom det att upplevelsen hos informanterna i mötet med personal inom hälso- och sjukvård generellt var enade. Samtliga informanter hade mött hälso- och sjukvårdspersonal som varit skeptiska till sjukdomen fibromyalgi. Dessa möten hade bidragit till ett ökat lidande för dem. Skillnader fanns i upplevelsen i mötet med sjuksköterskor och fysioterapeuter. Slutsats Personal som jobbar inom hälso- och sjukvård behöver öka sin kunskap inom fibromyalgi för att kunna skapa bättre möten och ge bättre omvårdnad till personerna som lever med fibromyalgi.

Denna studies syfte var att undersöka professionella inom psykiatri och socialtjänst upplevelser av att samverka kring personer i behov av sammansatt stöd. Fyra kvalitativa intervjuer med professionella inom socialtjänst och psykiatri genomfördes. Studiens resultat analyserades med hjälp samverkansteori. Resultatet visade att professionella anpassar sin samverkan efter personens behov. Hindrande och försvårarande faktorer för samverkan beskrevs vara professioners skilda synsätt samt olika professioners status. Otydlig ansvarsfördelning samt oenighet om vilken verksamhet som har det yttersta ansvaret beskrevs också som hindrande. Främjande faktorer för samverkan var de olika huvudmännens specialisering som ansågs öka den sammanlagda kompetensen. Även forskning som stödjer att samverkan är nödvändig för dessa personer beskrevs som främjande. Resultatet av studien ligger i linje med tidigare forskning. En tolkning av resultatet skulle kunna vara att det kan vara svårt att åstadkomma effektiv samverkan mellan olika huvudmän den samstämmiga forskningen som belyser behovet av samverkan till trots, liksom informanternas medvetenhet om behovet samt lagstiftning om samverkan, så länge det är delat huvudmannaskap för denna

No description available.

Bakgrund: Att leva med HIV kan vara betungande på många sätt. Vardagen kantas av att i olika sammanhang behöva möta fördomar och negativa attityder. När den HIV- positiva individen behöver uppsöka hälso- och sjukvård bör bemötandet ske på samma jämlika och respektfulla sätt som alla patienter har rätt till. Dock finns det mycket som tyder på att rättigheterna inte upprätthålls.  Syfte: Syftet är att beskriva HIV- positiva patienters upplevelse av bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats har använts. Datainsamling av vetenskapliga artiklar har skett i databaserna PubMed och CINAHL. Valda artiklar genomgick en kvalitetsgranskning för att gallra ut de som inte höll måttet, varpå slutligen 9 kvalitativa artiklar valdes ut till resultatdelen. En innehållsanalys utfördes för att utvinna det mest väsentliga, textnära innehållet i artiklarna. Resultat: I resultatet kunde två huvudkategorier utvinnas. Den första var Ett tyst bemötande, under vilken subkategorierna Stigmatisering som genomsyrar bemötandet, Att bemötas med försiktighet, Att få sämre tillgång till vård och stöd, Att bli exponerad samt Ett tyst bemötande påverkar patienten placerades. Den andra huvudkategorin var Det kommunikativa bemötandet, under vilka subkategorier Att få en gott kommunikativt bemötande samt Att få ett dåligt kommunikativt bemötande placerades. Slutsats: HIV- positiva patienter upplever att merparten av hälso- och sjukvårdspersonal innehar fördomar och stereotypa föreställningar som ligger till grund för tydliga omvårdnadsskillnader och ojämlik vård. Denna studie kan således ha betydelse för att belysa den aktuella situationen och som grund för en vidare utveckling och forskning.

Bakgrund: Fibromyalgi tillhör den nociplastiska smärtklassifikationen och innebär långvarig och diffus smärta i rörelseorganen. Det är en sjukdom som har en stor inverkan på individens livsvärld. Vägen mot att få diagnosen upplevs ofta som en svår och lång kamp, vilket kan medföra känslor som ångest, frustation och ilska. Det tar i genomsnitt fem år att få denna diagnos.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur individer med fibromyalgi upplever möten med hälso- och sjukvårdspersonal.Metod: Kvalitativ intervjustudie där sex informanter intervjuats. Materialet från intervjuerna bearbetades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet baserades på tre huvudkategorier som på olika sätt belyser möten i vården. Kategorierna utmynnade i “Vikten av att få en diagnos”, “upplevelsen av att få hjälp i hälso- och sjukvården” och “känslor kring hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande”.Slutsats: Informanterna hade upplevt både bra och mindre bra möten i hälso- och sjukvården. En generell uppfattning var att det är en stigmatiserad sjukdom som dock börjar bli mer accepterad både inom hälso- och sjukvården och i omgivningen. Det krävs mer kunskap om sjukdomen för att på bästa sätt bemöta och hjälpa individer med fibromyalgi.

Bakgrund: Denna litteraturstudie grundar sig på tolv kvalitativa, empiriska intervjustudier.Samtliga artiklar handlar om diskriminering inom vården baserat på intersektionella grunder.Bakgrunden till det valda ämnet är att båda författarna anser att det råder en storkunskapsbrist i samhället överlag gällande intersektionalitet, och vilken betydelse deintersektionella grupperna har för hur en person blir bemött och/eller behandlad. Dettasammantaget gör att det är relevant att öka medvetenheten bland vårdpersonal omintersektionalitet eftersom man som personal inom vården möter olika typer av människormed olika bakgrund varje dag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilket sättintersektionalitet påverkar hur patienter blir bemötta inom vården. Metod: Litteraturstudie avkvalitativ ansats innehållandes 12 artiklar. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed.Kvalitetsgranskning enligt SBU’s kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Litteraturstudienvisade att personer som tillhör en eller flera intersektionella grupper blir diskriminerade inomvården. Det har betydelse om du är man eller kvinna, svart eller vit, hetero eller homo,funktionsvarierad eller inte. Utifrån analys av samtliga studier framkom fyra huvudkategorier;rasism, funkofobi/sjukdomsstigma, kvinnohat och LGBTQIA+. Konklusion: Den slutsatssom kunde dras är att diskriminering på intersektionella grunder inom vården inte är heltovanligt. Dessutom är det vanligt att flera intersektionella grupper interagerar med varandrasamtidigt. Om du hör till en privilegierad grupp kommer du sannolikt att bemötas bättre, änom du tillhör en icke privilegierad. / Background: This is a literature study, based on twelve qualitative, empirical interviewstudies. All articles are about discrimination in the context of health care, and are based onintersectional grounds. The background to the chosen topic is that both authors deem thatthere is a great lack of knowledge in society regarding intersectionality, and how thetreatment of a person is depending on intersection. Therefore, it is of great relevance forhealth care professionals to become aware of this. As caregivers we will meet different typesof people with different backgrounds every day. Aim: The purpose of this study is to pointout the differences that exist in health care, regarding treatment of patients belonging tointersectional groups. Method: Literature review with a qualitative approach containing 12articles. The databases that were used was Cinahl and PubMed. Quality control was madeaccording to SBU quality assessment template. Findings: The literature study that peoplewho belong to one or more intersectional groups are discriminated not only in society but alsoin health care It does matter whether you are black or white, male or female, gay or straight,disabled or not. Four main categories emerged from analysing the articles. Racism,ableism/illness stigma, misogyny and LGBTQIA+. Conclusion: It is concluded thatdiscrimination based on intersectional grounds in health care is not unusual, and that it iscommon to belong to several intersectional groups at the same time. It is also suggested that if you belong to a privileged group, you are likely to be treated better than if you belong to anon-privileged group.