Bakgrund: Flyktingar är personer som har flytt från sitt hemland och lever med rädsla för förföljelse på grund av till exempelvis ras, religion och nationalitet. Migrationsprocessen beskrivs som tre olika faser. I dessa tre faser är det vanligt att flyktingarna drabbas av fysisk utmattning och/eller psykiskt lidande genom exempelvis upplevelser av tidigare trauman. Trauman kan komma till uttryck på olika sätt och ge långvariga och bestående konsekvenser. När vårdpersonal möter personer på flykt som upplevt trauman behöver vården vara transkulturell. För att sjuksköterskor ska kunna på bästa möjliga sätt möta och behandla flyktingar med psykisk traumarelaterad ohälsa bör transkulturell kompetens besittas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta flyktingar med psykisk traumarelaterad ohälsa inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som baseras på 13 kvalitativa artiklar. Granskning genomfördes och analysmetoden innefattade fem steg. Resultat: Resultatet visade två huvudkategorier - utmaningar i mötet som delades in i tre subkategorier. Kommunikationsbarriärer, otillräcklig kompetens och emotionell påverkan. Den andra huvudkategorin delades in i två subkategorier - tid som förutsättning och vikten av att skapa känsla av trygghet och förtroende. Diskussion: Kommunikationsbarriärer upplevs som ett hinder i mötet med flyktingar, vilket kunde försvåra diagnostisering och omvårdnadsdokumentationen. Den bristfälliga informationen blev därför en problematisk faktor i identifieringen av flyktingarnas hälsostatus. Kunskapsbristen bland sjuksköterskor belyser ett tydligt behov av ökad mängd transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningar för att senare kunna implementera det i sin framtida yrkesroll. Genom den transkulturella omvårdnaden kan sjuksköterskor identifiera flyktingarnas traumatiska erfarenheter för att på ett effektivt sätt uppfylla en god vård.

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som innebär att det växer endometriell vävnad på olika platser i buken såsom äggstockar, äggledare. Sjukdomen bidrar till många skador gällande det sociala, yrkesmässiga och psykologiska i kvinnornas liv. Ungefär 50% av kvinnor med endometrios rapporterar att de tillbringar flera dagar per år i sängen på grunda av symptomen. Det finns många differentialdiagnoser för bäckensmärta vilket gör det svårt för sjukvårdspersonal att bemöta dessa kvinnor med kunskap vid diagnostisering. Flera kvinnor vågar inte söka vård eftersom de är rädda för att deras symtom ska missuppfattas eller misstolkas av hälso- och sjukvårdspersonalen. Kunskapen kring sjukdomen och bemötandet i allmänhet inom vården är bristande. Sjuksköterskan har en central roll när det kommer till bemötande eftersom de oftast träffar dessa kvinnor både vid screening och utvärderingar av symtomen.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor med endometrios erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversiktstudie där nio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Resultatet tyder på att kvinnor med endometrios erfarenhet av bemötande av hälso- och sjukvårdspersonalen påverkades av okunskap, att de inte känner sig förstådda och behandlade med ett nonchalant bemötande. Flera kvinnorna kände sig utsatta och exponerade på grund av bemötande av hälso-och sjukvårdspersonal vid gynekologiska undersökningar. Resultatet visar även kvinnornas positiva erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal, där sjukvårdspersonalen har lyssnat, visat empati, förståelse och trott på dem vilket gjort att de känt sig bekräftade när de blev bemötta på detta sätt. Slutsats: Kvinnor med endometrios erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal påvisar att det finns bristande kunskap från hälso- och sjukvårdspersonalen.  Denna okunskap påverkar bemötandet av kvinnor med endometrios vilket leder till de inte har förtroende för vården. Det behövs ytterligare forskning kring bemötandet av kvinnor med endometrios. Det är undermåligt att hälso- och sjukvården generaliserar kvinnornas symtom och att de inte lyssnar på den vårdsökande.

Hälso- och sjukvården består idag av många professioner med olika yrkestitlar, en av dem är hälso- och sjukvårdskurator. De ingår i ett professionellt arbete med andra professioner som har annan utbildningsbakgrund. Kuratorernas olika roller är viktiga för det interprofessionella arbetet samt för att lyfta det psykosociala perspektivet hos patienter. Vi har i vår studie valt att fokusera på den somatiska sjukvården som innebär en specialiserad somatisk sjukvård för patienter. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hälso- och sjukvårdskuratorers beskrivningar av att arbeta i en medicinsk kontext samt lyfta fram vilken betydelse det interprofessionella arbetet kan ha. Grunden för denna studie är en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer och ett målstyrt urval har använts. Konventionell kvalitativ innehållsanalys användes för att kunna analysera det insamlade materialet. Resultatet visade på att hälso- och sjukvårdskuratorer som ingår i ett interprofessionellt arbete kan vara beroende av andra professioner inom sjukvården samtidigt som att sjukvårdspersonal kan vara beroende av kuratorns kompetens. Det framkom att informanterna ansåg att de var uppskattade på sin arbetsplats och kände sig som en del i sammanhanget i det interprofessionella arbetet. Något ytterligare som framgick är att det kan krävas att hälso- och sjukvårdskuratorerna visar prov på sin kompetens till sjukvårdspersonalen, exempel som tagits upp är att de behöver informera sjukvårdspersonalen om deras roll och kompetens. Det fanns en gemensam syn att det psykosociala perspektivet på patienters situation var grunden till kuratorers bidragande i det interprofessionella arbetet.

Bakgrund: Trycksår är vanligt förkommande bland vårdskador som uppstår inom hälso- och sjukvården och skapar lidande för patienten. För att kunna erbjuda patienten kvalitativ och säker omvårdnad behöver sjuksköterskans roll vid preventiv omvårdnad vid trycksår förstås. Virginia Hendersons behovsteori och säker vård är relevant kopplat till ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av preventiv omvårdnad vid trycksår inom hälso- och sjukvården.Metod: Det utfördes en allmän litteraturöversikt som baserades på artiklar med en kvalitativ metod, detta i kombination med en induktiv ansats. Nio artiklars resultat analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Från analysen framkom fyra olika huvudkategorier som omfattar sjuksköterskans erfarenheter av preventiv omvårdnad vid trycksår inom hälso- och sjukvården. Den första kategorin var Betydelsen av kunskap. Den andra kategorin var Betydelsen av ansvar och samarbete i teamet, som innefattade underkategorierna Ett ansvarsfullt arbete, Samarbete i team behövdes och Samarbete med patienten var utmanande. Den tredje kategorin var Användandet av riskskalor sågs som ett komplement. Den fjärde och sista kategorin var Tillgång till resurser behövdes, som innefattade underkategorierna Tillgång till tid påverkade samt Tillgång till preventivt material främjade. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat samt resultatdiskussionen påvisade att det fanns många hinder inom trycksårsprevention, men med hjälp av bland annat utveckling av utbildningar och resurser kan sjuksköterskans arbete främjas vid utförandet av trycksårsprevention.

Bakgrund: Många människor lever i dag med ett substansbrukssyndrom, det är ett utbrett problem både i Sverige och Europa. De tidigare diagnoserna beroende och missbruk ingår nu båda i nya diagnosen substansbrukssyndrom. Att leva med denna sjukdom kan på många sätt påverka livet negativt. Dessa ofta komplexa sjukdomstillstånd ställer krav på både sjuksköterskan samt övrig hälso-och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienter med substansbrukssyndroms upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien hade en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Data analyserades enligt Elo och Kyngäs (2007) innehållsanalys för kvalitativa studier.  Resultat: Studien påvisade att upplevelserna av mötet med hälso-och sjukvårdspersonalen var övergripande negativa men det förekom även positiva upplevelser. Slutsats: Det finns många förbättringsområden när det kommer till hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande samt omvårdnad av patienter med substansbrukssyndrom.

Kuratorn är en av flera professioner inom barnsjukvården och verkar inom en kunskapstradition som härrör till det sociala och psykosociala vetenskapsfältet. Sjukvården är utsatt för extern styrning och svåra ekonomiska och arbetsmiljöförhållanden. Genom att undersöka de tillfällen då friktion uppstår mellan vårdorganisation (som kuratorn förväntas vara lojal med) och familj finns en möjlighet att närmare studera hur hälso- och sjukvårdskuratorn arbetar och håller fast till sin sociala och psykosociala yrkeskunskap. Syftet med studien är att undersöka hur kuratorn nom barnsjukvården upplever, agerar och positionerar sig kring friktioner som uppstår mellan patient och sjukvårdsorganisationen samt dess betydelse för kuratorernas jurisdiktion. Det empiriska underlaget i den här studien utgörs av tolv transkriberade intervjuer med kuratorer inom den somatiska barnsjukvården. Resultatet påvisar att kuratorn agerar och intervenerar när friktioner uppstår mellan organisation och patient. Agerandet kan motverka vad som uppfattas som barnsjukvårdens förmåga att dekontextualisera, avgränsa och reducera ohälsa till endast en diagnos. Beroendeförhållande till andra yrkeskategorier inom vården samt en professionssjälvbild av att vara ”en av teamet” gör att kuratorn inte tydligt positionerar sig med patienten vid vissa friktioner. Översättar- och medlarrollen är återkommande ageranden. Det agerandet skapar förståelse och ”fluffar” till det i interaktionen mellan organisationen med dess riktlinjer och ramar och familjen. Studien påvisar att en ostörd och solid jurisdiktion förutsätter en förmåga att balansera mellan en organisationslojalitet och synliggörande av ett psykosocialt perspektiv.

Sammanfattning Bakgrund: En uppföljning av strokevård i Sverige har visat brister vad gäller rehabiliteringsinsatserna. Dessa bör vara intensiva, upprepade och ges på alla vårdnivåer av många professioner. Relevant hälso- och välfärdsteknik (HVT) för stöd i arbetet eller för att underlätta strokerehabilitering finns sällan att tillgå och nationella riktlinjer för strokevård nämner inte hur HVT skulle kunna stödja rehabilitering av strokepatienter. Forskning kring erfarenheter av HVT hos rehabiliteringspersonal som träffar strokepatienter i sitt dagliga arbete är mycket begränsad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av HVT hos legitimerad rehabiliteringspersonal som arbetar med strokepatienter i en mellansvensk region. Metod: För att uppnå syftet med studien valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval av fem informanter gjordes med vilka semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen visade på ett tema, Att arbeta under etisk stress, bestående av fyra kategorier med tillhörande underkategorier vilka lyfte fram olika aspekter av informanternas erfarenheter av HVT. De fyra kategorierna var HVT har stor potential, HVT finns men är inte tillgänglig, Tekniken ställer krav och Splittrat ansvar för frågor om HVT. Slutsats: Studien bidrar till ökade kunskaper om erfarenheter av HVT hos rehabiliteringspersonal inom strokevården i Mellansverige. Resultatet visar att det finns många fördelar med HVT, att tekniken inte är tillgänglig på arbetsplatsen, att tekniken ställer olika krav men att ledningen inte tar ansvar för dessa frågor. Dessa erfarenheter tolkas som att informanterna arbetar under etisk stress.  Nyckelord: Erfarenheter, hälso- och välfärdsteknik, intervjuer, kvalitativ innehållsanalys, rehabiliteringspersonal, stroke, strokerehabilitering. / Abstract Background: A follow-up of stroke care in Sweden has shown deficits regarding the rehabilitation achievements. These shuold be intense, repeated and given in all levels of the health care system from many professionals. Relevant health- and welfare technology (HWT) for support in work or facilitation of strokerehabilitation is rarely available and the national guidelines for stroke care are not mentioning how HWT could support rehabilitation of stroke patients. Research regarding experiences of HWT in rehabilitation staff, who meet strokepatients in their daily work, is very limited. Aim: The aim of this study was to investigate experiences of HWT in registered rehabilitation personnel who work with stroke patients in a region in the middle part of Sweden. Method: To meet the aim of the study, a qualitative design with inductive approach was chosen. A suitable sample of five informants was made with whom semi-structured interviews was performed. Interviewes were transcribed and the material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme To work under ethical stress, including four categories and associated sub-categories who highlighted different aspects of the informants’ experiences of HWT.  The four categories were HWT has great potential, HWT exists but is inaccessible, Technology comes with requirements and Fragmented responsibility regarding HWT- questions. Conclusion: The study contributes to increased knowledge regarding experiences of HWT in rehabilitation personnel within stroke care in the middle part of Sweden. The result shows that there are many advantages with HWT, that the technology is inaccessible at the workplace, that technology comes with different kinds of requirements but that the management does not take responsibility for these questions. These experiences are understood as if the informants are working under ethical stress. Keywords: Experiences, health- and welfare technology, interviews, qualitative content analysis, rehabilitation personnel, stroke, strokerehabilitation.

The aim of this study is to contribute with knowledge about destigmatization in the treatment of patients with obesity. The study is based on five semi-structured interviews with health care counselors in primary care in Region Sörmland. The theoretical approach is stigma theory based on Goffman and Meisenbach's theory of Stigma management communication (SMC). The study's main results show that the majority of the respondents know that obesity is not about "calorie in, calorie out" and that there is a lack of knowledge about the diagnosis. The results indicate that the paradigm shift that has taken place in the academic world is also practiced in primary care in Sörmland. They support the patients by helping to improve their self-esteem but do not call their weight shameful. The results show the importance of collaboration in order to fill knowledge gaps about obesity.

Bakgrund: Transpersoner är personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmeröverens med tilldelat kön vid födseln. Studier visar att transpersoner upplever sämre hälsa äncispersoner, vilket relateras till utsatthet för stigmatisering och diskriminering. Transpersonerhar en försämrad tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster och många undviker att söka vårdtill följd av oro för dåligt bemötande. Sjuksköterskans uppgift är att verka för jämlik hälsa förhela befolkningen, vilket ska ske genom ett bemötande som främjar alla människors likavärde och individens värdighet.Syftet: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelse av bemötande inom hälso- ochsjukvården.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning innehållande 16 vetenskapligaartiklar från databaserna Cinahl och PsycInfo.Resultat: Studiens resultat presenteras i tre huvudkategorier. Vikten av kunskap ocherfarenheter beskriver upplevelser av att bemötas med brist på kunskap och erfarenheter. Attbemötas med värdighet skildrar vad som konstituerar ett gott bemötande. Att bemötas medkränkningar beskriver upplevelsen av normativa antaganden och nedvärderande beteenden.Slutsats: Slutsatsen är att bemötandet av transpersoner både minskar och bidrar tillstigmatisering, vilket har betydelse för hälsan. Studien betonar sjuksköterskans ansvar som enförutsättning för en vårdande relation och en jämlik hälsa för transpersoner, vilket kräverfördjupade kunskaper och ett kritiskt förhållningssätt till den egna förförståelsen.

Bakgrund: I denna studie belyses sjukdomen endometrios, en dold kvinnosjukdom som debuterar i reproduktiv ålder och ger kraftiga smärtor. Problematiseringen i studien grundas i hur mötet med vården påverkar kvinnor med endometrios. I bakgrunden beskrivs rubrikerna Endometrios, Att förstå kvinnans upplevelser, Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios, Mötet mellan patient och vårdpersonal samt Vårdpersonalens upplevelse av att behandla kvinnor med endometrios. Den teoretiska referensramen utgörs av den caritativa teorin att lindra lidande av Katie Eriksson tillsammans med sjuksköterskans kärnkompetens, personcentrerad vård. Syfte: Belysa hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fyra patografier som analyserades enligt Graneheim och Lundman kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien gav två huvudkategorier, Det dåliga mötet med vårdpersonal skapar olustkänslor och misstro till vården och Det goda mötet med vårdpersonal skapar känslor av bekräftelse och förståelse, dessa huvudkategorier följs av fem underkategorier, Upplevelsen av okunskap hos vårdpersonal, Upplevelsen av misstro i mötet med vårdpersonal, Upplevelsen av att bli förminskad, Upplevelse av bekräftelse när diagnos ställs och Upplevelse av förståelse. Slutsats: De resultat som framkom i studien var att kvinnor med endometrios gemensamt upplevde en kunskapsbrist i möte med vårdpersonal som bidrog till att personcentrerad vård och individuella behov uteblev. En viktig del i mötet var att vårdpersonal visade lyhördhet respekt utan att misstro eller förminska kvinnorna. Vårdpersonal ska besitta kunskap kring sjukdomen och arbeta utifrån ett helhetsperspektiv för att främja god vård.