<p>The settings investigated were departments of internal medicine (IM), orthopaedics and surgery in acute care hospitals in Sweden. The objective was to identify exogenous and endogenous determinants of accessibility of health care. Both qualitative and quantitative analysis of utilisation was performed on national and regional level of data aggregation. The study proposes that accessibility to acute health services is influenced by exogenous factors, partly outside the control of health care professionals, such as season, physical proximity and overall supply. Organisational properties such as availability of inpatient beds, hospital and physician specialisation and the degree of system integration between provides of emergency care have effects on the quality of care. The novel finding is the strong association between acute readmissions and remaining inpatient utilisation indicating effects of bed supply on global use within IM. These conclusions follow: </p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>There are conflicts between accessibility, efficiency and appropriateness of settings calling for attention to capacity to benefit in addition to needs as priority criteria.</p> / <p>De studerade enheterna var kliniker för internmedicin, ortopedi och kirurgi vid akutsjukhus i Sverige. Studiernas syfte var att identifiera exogena och endogena determinanter av tillgänglighet till sjukvården. Kvalitativa och kvantitativa analyser av vårdutnyttjande utfördes på nationell och regional nivå av dataaggregering. Studierna utmynnar i slutsatsen att tillgängligheten till akutsjukvården påverkas av exogena faktorer, delvis utanför kontrollen för de professionella inom sjukvården, såsom säsong, fysiskt avstånd och totalt utbud. Organisatoriska egenskaper som tillgången till vårdplatser, sjukhusens och läkarnas specialisering och graden av systemintegration mellan producenter av akutvård har effekter på vårdens kvalitet. Det nya fyndet utgörs av upptäckten av en stark association mellan akuta återinskrivningar och övriga inskrivningar. Sambandet indikerar effekterna av vårdplatsutbudet på totalt slutenvårdsutnyttjande inom internmedicinen. Slutsatserna är som följer:</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>Det finns uppenbara konflikter mellan tillgänglighet, produktivitet och vårdgivarens ändamålsenlighet. Det fordras större uppmärksamhet på kapaciteten att tillgodogöra sig behandling utöver behov som ett kriterium för prioritering mellan patientgrupper.</p>

<p>Lengthy waiting times have been a problem in Swedish health services for many years. In 1992, Sweden implemented a national maximum waiting-time guarantee (MWG) through an agreement between the Swedish Government and the Federation of Swedish County Councils. The “guarantee” assured patients that the waiting time between the decision-to-treat and the treatment itself would not exceed three months. The national MWG covered twelve different treatments/interventions and remained in force for five years. This dissertation describes the genesis of the MWG, its implementation, and its effects.</p><p>Four papers serve as a foundation for the dissertation. Paper I describes how the guarantee was implemented during the first two years. Paper II studies the impact that the MWG had on cataract surgery. Paper III uses the results of two questionnaire surveys of department heads to explain why the MWG, although successfully launched, became increasingly difficult to maintain. Paper IV analyses data from the national cataract register to determine how production and waiting times in cataract surgery were affected by termination of the MWG.</p><p>This dissertation confirms that waiting time for health care is a complex phenomenon resulting from multiple causes. “Guarantees” are of particular interest because they define what constitutes too long in reference to waiting times. Beyond that, they are only a framework for developing a plan of action. The positive effects of the MWG were transient and based on rationalisation, introduction of new technology, and stricter prioritisation. The MWG contributed towards empowering patients and slowing the expansion of treatment indications, but it was unsuccessful in levelling out the wide regional variations in surgical rates.</p>

The settings investigated were departments of internal medicine (IM), orthopaedics and surgery in acute care hospitals in Sweden. The objective was to identify exogenous and endogenous determinants of accessibility of health care. Both qualitative and quantitative analysis of utilisation was performed on national and regional level of data aggregation. The study proposes that accessibility to acute health services is influenced by exogenous factors, partly outside the control of health care professionals, such as season, physical proximity and overall supply. Organisational properties such as availability of inpatient beds, hospital and physician specialisation and the degree of system integration between provides of emergency care have effects on the quality of care. The novel finding is the strong association between acute readmissions and remaining inpatient utilisation indicating effects of bed supply on global use within IM. These conclusions follow: § § § § § § § There are conflicts between accessibility, efficiency and appropriateness of settings calling for attention to capacity to benefit in addition to needs as priority criteria. / De studerade enheterna var kliniker för internmedicin, ortopedi och kirurgi vid akutsjukhus i Sverige. Studiernas syfte var att identifiera exogena och endogena determinanter av tillgänglighet till sjukvården. Kvalitativa och kvantitativa analyser av vårdutnyttjande utfördes på nationell och regional nivå av dataaggregering. Studierna utmynnar i slutsatsen att tillgängligheten till akutsjukvården påverkas av exogena faktorer, delvis utanför kontrollen för de professionella inom sjukvården, såsom säsong, fysiskt avstånd och totalt utbud. Organisatoriska egenskaper som tillgången till vårdplatser, sjukhusens och läkarnas specialisering och graden av systemintegration mellan producenter av akutvård har effekter på vårdens kvalitet. Det nya fyndet utgörs av upptäckten av en stark association mellan akuta återinskrivningar och övriga inskrivningar. Sambandet indikerar effekterna av vårdplatsutbudet på totalt slutenvårdsutnyttjande inom internmedicinen. Slutsatserna är som följer: § § § § § § § Det finns uppenbara konflikter mellan tillgänglighet, produktivitet och vårdgivarens ändamålsenlighet. Det fordras större uppmärksamhet på kapaciteten att tillgodogöra sig behandling utöver behov som ett kriterium för prioritering mellan patientgrupper.

Lengthy waiting times have been a problem in Swedish health services for many years. In 1992, Sweden implemented a national maximum waiting-time guarantee (MWG) through an agreement between the Swedish Government and the Federation of Swedish County Councils. The “guarantee” assured patients that the waiting time between the decision-to-treat and the treatment itself would not exceed three months. The national MWG covered twelve different treatments/interventions and remained in force for five years. This dissertation describes the genesis of the MWG, its implementation, and its effects. Four papers serve as a foundation for the dissertation. Paper I describes how the guarantee was implemented during the first two years. Paper II studies the impact that the MWG had on cataract surgery. Paper III uses the results of two questionnaire surveys of department heads to explain why the MWG, although successfully launched, became increasingly difficult to maintain. Paper IV analyses data from the national cataract register to determine how production and waiting times in cataract surgery were affected by termination of the MWG. This dissertation confirms that waiting time for health care is a complex phenomenon resulting from multiple causes. “Guarantees” are of particular interest because they define what constitutes too long in reference to waiting times. Beyond that, they are only a framework for developing a plan of action. The positive effects of the MWG were transient and based on rationalisation, introduction of new technology, and stricter prioritisation. The MWG contributed towards empowering patients and slowing the expansion of treatment indications, but it was unsuccessful in levelling out the wide regional variations in surgical rates.

Under 1940-talet påbörjades en omfattande utbyggnad av en offentlig tjänstesektor som ett led i att göra Sverige till en universell välfärdsstat. I samband med den offentliga tjänstesektorns utbyggnad ökade andelen kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. En omfattande utbyggnad av sjukvården gjordes vilket resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan på vårdpersonal, och då inte minst sjuksköterskor. Sjuksköterskors löner har varit omdiskuterade ända sedan 1900-talets början. Yrket har historiskt varit lågavlönat, vilket kan förklaras på en mängd olika sätt. I uppsatsen studeras om och hur institutionella förändringar på området har påverkat sjuksköterskeyrkets löneutveckling under perioden 1977 till 2017. De institutionella förändringar som har undersökts är främst politiska reformer och lagstiftning på hälso- och sjukvårdens område. Även reformer av sjuksköterskeutbildningen har undersökts, eftersom att professionalisera sjuksköterskeyrket sågs vara ett steg mot en förbättrad löneutveckling. Trots att sjukvården har genomgått stora reformer under perioden 1977 till 2017 har det haft en till synes liten påverkan på löneutvecklingen. Inte heller professionaliseringen tycks ha påverkat utvecklingen. Sjuksköterskeyrket var under 1900-talets början ett renodlat kvinnoyrke. Än idag består yrket till 90 procent kvinnor. Att sjuksköterskors löner är låga, liksom många andra kvinnodominerade yrkens löner, kan förklaras genom att det föreligger en värdediskriminering av vad som betraktas som kvinnligt arbete. Vid undersökning av sjuksköterskeyrket är det därmed viktigt att beakta yrkets genusarbetsdelning, vilket har påverkat, och än idag påverkar, yrket och dess löneutveckling. Yrkets genusarbetsdelning kan förklaras som ett informellt spårberoende. Ju närmare vår tid vi kommer ju mer har genusarbetsdelningen uppmärksammats både politiskt och inom forskningen. En följd av det är jämställdhetslagen som infördes 1979. Trots att värdediskrimineringen av det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket uppmärksammats har det inte haft en synbar påverkan på lönerna.

Hur beskriver första linjens chefer sina förutsättningar och upplevelser av att kunna bedriva verksamhetsnära ledarskap. Studien visar att verksamhetsnära ledarskap är viktigt för första linjens chefer. Verksamhetsnära ledarskap har betydelse för den fortsatta ledarskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvård och för att första linjens chef ska kunna skapa goda förutsättningar för medarbetare till att bedriva god vård.  Med en semistrukturerad kvalitativ intervjumetod undersöks första linjens chefers upplevelser och förutsättningar för att bedriva ett verksamhetsnära ledarskap inom hälso- och sjukvård på ett mindre sjukhus i Västsverige och ett större sjukhus i södra Sverige. Resultatet visar att om första linjens chefer har tillräcklig närvaro i sina verksamheter och är med sina medarbetare är den samlade upplevelsen från respondenterna att de kan och har förutsättningar att bedriva verksamhetsnära ledarskap. Iakttagande av de tillgängliga resurserna och förutsättningarna behöver göras då första linjens chef behöver väl fungerande stödresurser och god kommunikation med andra linjens chef. Ett delat ledarskap ses också som en förutsättning som ökar möjligheten till det verksamhetsnära ledarskapet.

This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.

Region Jönköpings län står inför ett införande av taligenkänning där målet är att effektivisera hälso- och sjukvården. Taligenkänning möjliggör för vårdpersonal att tala in patientjournalan­teck­ningar i journalsystemet och direkt få det skrivet i text utan att en vårdadministratör eller lä­karsekreterare behöver transkribera. Syftet med denna studie är att utforska för- och nackdelar med taligenkänning och att försöka besvara de frågor som vårdadministrativ personal ute i Region Jönköpings län kan tänkas ha inför införandet. I studien så har kvalitativa metoder använts eftersom vi ville förstå och tolka människors handlingar, upplevelser, tankar och syn på verkligenheten. Vi har använt oss av intervjuer samt digitala enkäter och på så sätt samlat in information från både vårdadministrativ personal och sakkunniga inom taligenkänning.      Resultatet visar att en större del av de vårdadministratörer och läkarsekreterare som besvarade enkäten ser minst en nackdel med införandet av taligenkänning. De uttrycker att de saknar in­formation kring taligenkänning och många känner oro över hur det ska påverka deras arbetssi­tuation i framtiden. Enligt de sakkunniga innebär taligenkänning en effektivisering av hälso- och sjukvården som gynnar både personal och patienter. De menar att den vårdadministrativa personalen inte behöver oroa sig över framtiden då deras profession kommer att behövas lika mycket om inte mer, men att arbetet kommer att förändras och delvis ersättas av andra administra­tiva arbetsuppgifter.        I studien så kom vi fram till att taligenkänning frigör tid för den vårdadministrativa personalen, vilket i sin tur ger behandlare mer tid till patientbesök. Patientjournalsanteckningar hamnar på plats direkt vilket effektiviserar vården och stärker patientsäkerheten. TIK innehåller dessutom många hjälpmedel som bidrar till en minskning av bland annat felstavningar. Nackdelarna med TIK är enligt studien att arbetsredskapet inte passar alla behandlare och att språkkvaliteten i patientjournalen riskerar att försämras då vårdadministrativ personal inte längre ser över den. / The Jönköping County Region is about to introduce the use of speech recognition and the purpose of this is to make healthcare more efficient. Speech recognition enables healthcare professionals to directly speak medical records into the medical record system and have it written in text, without the need for a healthcare administrator or medical secretary to transcribe. The purpose of this study is to explore the pros and cons of speech recognition and to try to answer the questions that healthcare administrative personnel in the Jönköping County Region may have before the introduction.   The study was conducted with the use of qualitative methods because we wanted to understand and interpret people's actions, experiences, thoughts, and views of reality. We have conducted interviews and digital surveys to collected information from both healthcare administrative personnel and experts on speech recognition.   The results show that a larger part of the healthcare administrators and medical secretaries who answered the survey see at least one disadvantage with the introduction of speech recognition. They express that they lack information about speech recognition, and many are worried about how it will affect their work situation in the future. According to the experts, speech recognition is going to make healthcare more effective by providing benefits for both personnel and patients. They believe that the healthcare administrative personnel should not worry about the future as their profession will be needed just as much if not more, but that the work tasks will change and be partially replaced by other administrative tasks.   In the study, we concluded that speech recognition frees up time for the healthcare administrative personnel, which in turn gives healthcare professionals more time for patients. Medical records end up in the medical journal immediately, which streamlines healthcare and improves patient safety. TIK also contains many tools that contribute to a reduction of misspellings, among other things. According to the study, the disadvantages of TIK are that the work tool does not suit all healthcare professionals and that the language quality in the medical records risks deteriorating as healthcare administrative personnel no longer review them. / <p>Examensarbete i Vårdadministration; 20 yhp</p>

This study aims to investigate how professional healthcare counselors use conversational methodology to create relationships with patients in clinical practice, as well as how they solve potential obstacles and difficulties that may arise in building a relationship. This area of research is interesting to investigate because of the healthcare counselor license that was introduced back in 2019, and there is considered a need for further research on healthcare counselor’s work with relationship building in a Swedish context. The study is based on an abductive approach and used semi-structured interviews when collecting data. Empirical data has been collected through four interviews with professional healthcare counselors in Sweden. The data has been analyzed using thematic content analysis and the theory of the contextual model. The results of the study show that relationship building, and an empathetic approach are the basis for the work of the healthcare counselor. Healthcare counselors use conversational methodology to create and maintain a good relationship with patients. Highlighted conversational methodology is general such as silence, feedback, confirmation, active listening, finding a common ground and using non-verbal signals to show understanding and empathy for the patient. The interviewed healthcare counselors stated that the obstacles they may experience in building relationships were, among other things, when the patient is going through a crisis, the influence of other external relationships, lack of communication and misunderstanding. In order to resolve said obstacles, the counselors strove to be attentive, listen to the patient's perspective and willing to admit if they acted wrongly or insensitively and take responsibility. The study intends to contribute with additional research in the field of healthcare counselors’ work with relationship building in a Swedish context. / Denna studie ämnar till att undersöka hur yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer använder sig av samtalsmetodik för att skapa relationer med patienter i praktiken, samt hur de löser potentiella hinder och svårigheter som kan uppstå i relationsskapande. Detta område är intressant att undersöka i och med hälso- och sjukvårdskuratorslegitimationen som infördes år 2019, och det anses finnas ytterligare behov av forskning om hälso- och sjukvårdskuratorers relationsskapande i svensk kontext. Studien utgår från en abduktiv ansats och semistrukturerade intervjuer vid insamling av data. Empiri har insamlats genom fyra intervjuer med yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer i Sverige. Data har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och teorin om den kontextuella modellen. Studiens resultat visar att relationsskapande och ett empatiskt förhållningssätt är grunden för hälso- och sjukvårdskuratorns arbete. Hälso- och sjukvårdskuratorer använder sig av samtalsmetodik för att skapa och bibehålla en god relation med patienter. Samtalsmetodik som lyfts upp är generella som exempelvis tystnad, återkoppling, bekräftande, aktivt lyssnande, att hitta en gemensam nämnare och användning av icke-verbala signaler för att visa förståelse och empati för patienten. Intervjupersonerna uppgav att de hinder de kan uppleva i relationsskapande var bland annat när patienten genomgår en kris, andra yttre relationers påverkan, brist i kommunikationen och missförstånd. För att lösa eventuella hinder eftersträvade kuratorerna att vara uppmärksamma, lyssna in patientens perspektiv och våga erkänna om de agerat fel eller okänsligt och ta ansvar. Studien ämnar bidra med ytterligare forskning på området av hälso- och sjukvårdskuratorers arbete med relationsskapande i svensk kontext.

Första linjens chefers arbete inom hälso- och sjukvården handlar om att leda sina medarbetare och ansvara för bra arbetsmiljö inom verksamheten. Dessa chefers arbetssituation kan beskrivas som ansträngande och ofta psykiskt krävande. Chefers förutsättningar till ett gott ledarskap har stor påverkan på verksamheten och den personal som chefen ansvarar för. När covid-19 pandemin spred sig blev påverkan på sjukvården stor och första linjens chefers har fått andra förutsättningar att leda under pandemin. Det i sig är dock inte beforskat i någon större utsträckning. Därav var syftet med denna studie att undersöka upplevelsen hos första linjens chefer inom hälso- och sjukvård av att leda och vara chef i covid-19 pandemin. Studien utformades som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Urvalet bestod av åtta informanter inom offentlig hälso- och sjukvård. Genomförd analys ledde fram till ett huvudtema: Att vara ledare under covid-19 pandemin, vilken sammanfattar studiens resultat i att uppdraget som första linjens chef är mer än att bara leda medarbetare. Bland annat kräver uppdraget förmågan att snabbt ställa om när förutsättningarna förändras. Studiens huvudtema följdes av tre kategorier: situationsanpassat ledarskap, pandemin förändrade chefernas stöd och styrning och chefens känslor i pandemin. Samtliga med flera underkategorier. Intressant i studien är att när högre lednings sätt att styra förändrades genom att bli mer auktoritärt genomgick ledarstilarna hos första linjens chefer en liknande förändring, samtidigt som de också var tvungna att ha tillit till sina medarbetare för att hantera situationen. Att parallellt använda olika ledarstilar blev en nödvändighet för första linjens chefer i att hantera arbetet under covid-19 pandemin.