Syftet med denna studie har varit att undersöka och analysera hälso- och sjukvårdskuratorers förklaringar till den förhöjda risken för suicidtankar, suicidförsök och fullbordat suicid bland personer med ADHD, autism eller båda diagnoser. Studien ämnade även att undersöka och analysera vilka insatser som hälso- och sjukvårdskuratorer kan erbjuda dessa personer. Datainsamling skedde genom kvalitativa intervjuer med sju olika respondenter, från ett flertal olika verksamheter och geografiska platser i landet. Resultatet bearbetades genom en tematisk analys. Sedan analyserades resultatet med hjälp av tidigare litteratur på området samt genom de teoretiska utgångspunkterna stigma och normer, delaktighet, professionellt förhållningssätt och bemötande, samt empowerment. Respondenterna ansåg att det fanns en förhöjd risk för suicid bland personer med ADHD, autism eller båda diagnoser, vilket även överensstämmer med tidigare forskning på området. Respondenterna kunde urskilja en mängd olika riskfyllda omständigheter som förhöjde risken för suicid bland personer med ADHD, autism eller båda diagnoser. Den förhöjda risken kunde bättre förstås genom att tillämpa de teoretiska utgångspunkterna stigma och normer. Personer med ADHD och/eller autism kan bland annat förstås som stigmatiserade av samhället och dess normer. Respondenterna kunde även redogöra för en mängd olika insatser som de kunde erbjuda målgruppen. Slutsatserna i denna studie är att insatserna präglades av ett professionellt förhållningssätt och bemötande, och främjade empowerment samt delaktighet i samhället. Insatserna överensstämde med de suicidförebyggande insatser som forskningen föreslår för målgruppen. Vidare framkom inga suicidförebyggande insatser specifikt riktade till målgruppen. Generella suicidförebyggande insatser, samt hjälp- och stödinsatser avseende deras diagnoser och professionellt förhållningssätt och bemötande ansågs dock kunna vara suicidförebyggande. Det fanns därmed en bred enighet om att insatserna avseende deras diagnoser kunde förebygga suicid.

Bakgrund: HBTQ+-personer utsätts för diskriminering, våld och utstötning. Även om det strävas efter lika vård för alla och trots framsteg i lagstiftning och medvetenhet, möter HBTQ+-personer fortfarande barriärer som kan leda till fördröjning, undvikande och/eller vägran att söka vård. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, där totalt tio vetenskapliga artiklar inkluderades enligt fördefinierade urvalskriterier och bedömningar. Resultat: Tre huvudkategorier kunde identifieras som barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer: diskriminering, sociodemografiska faktorer och övriga faktorer. I avsnittet om diskriminering framhölls det i överväldigande majoritet att sexualitet/könsidentitet och/eller stigma var orsaker till att HBTQ+-personer fördröjde, undvek, och/eller vägrade att söka vård. Ras/etnicitet påvisades som den mest framträdande sociodemografiska faktor. Dessutom förstärktes hälsovårdsbarriärerna för HBTQ+-personer av övriga faktorer såsom samhällsfaktorer samt förekomsten av våld och/eller sexuella trakasserier. Konklusion: Denna systematiska litteraturstudie kan ses som ett bidrag till förståelse av barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer. Diskriminering baserat på sexualitet/könsidentitet och/eller stigma är en huvudorsak till dessa barriärer. Ras/etnicitet är en framträdande sociodemografiska faktor och övriga faktorer såsom samhällsfaktorer samt våld och/eller sexuella trakasserier, utgör ytterligare barriärer för HBTQ+-personer när de söker vård. Behovet av riktade utbildningsprogram för vårdpersonal och politiska insatser framhålls. Det är viktigt med fortsatt forskning och genomförande av åtgärder för att uppnå en mer rättvis vård där alla har likvärdig tillgång. / Background: LGBTQ+ individuals are subjected to discrimination, violence, and exclusion. Even though there is a strive for equal healthcare for all and despite advancements in legislation and awareness, LGBTQ+ individuals still encounter barriers that can lead to delays, avoidance, and/or refusal to seek healthcare.  Aim: The aim of this systematic literature review was to compile the barriers faced by LGBTQ+ individuals seeking healthcare.  Methods: A systematic literature review was conducted, where a total of ten scientific articles were included based on predefined selection criteria and evaluations. Results: Three main categories could be identified as barriers to healthcare seeking among LGBTQ+ individuals: discrimination, sociodemographic factors, and other factors. In the section on discrimination, it was overwhelmingly highlighted that sexuality/gender identity and/or stigma were reasons why LGBTQ+ individuals delayed, avoided, and/or refused to seek healthcare. Race/ethnicity was demonstrated as the most prominent sociodemographic factor. Additionally, healthcare barriers for LGBTQ+ individuals were reinforced by other factors such as societal factors and the occurrence of violence and/or sexual harassment. Conclusion: This systematic literature review can be seen as a contribution to understanding barriers to healthcare-seeking among LGBTQ+ individuals. Discrimination based on sexuality/gender identity and/or stigma is a major cause of these barriers. Race/ethnicity is a prominent sociodemographic factor, and other factors such as societal factors and violence and/or sexual harassment constitute additional barriers for LGBTQ+ individuals when seeking healthcare. The need for targeted educational programs for healthcare professionals and policy interventions is emphasized. Continued research and implementation of measures are important to achieve more equitable healthcare where everyone has equal access.

<p>Why do some anaesthetists perform a better job than others? Why do some trainees grow faster in their professional role than others? These are important questions when the education of anaesthetists is so topical. Research in work pedagogy has shown that competence is related to the way professionals understand their work; the two first interview studies of this thesis are about understanding work. <i>Study I</i> shows that specialist anaesthetists understand work in four different ways, representing four aspects of work. Some of them have a comprehensive understanding, seeing three or all four aspects of work, whereas others have more restricted understandings. In <i>Study II,</i> trainees expressed similar ways of understanding work, some comprehensive, some more restricted. It is important that trainees develop competence in all aspects of work. Therefore, trainees need not only to develop competence by <i>deepening their present understanding</i>, but also by <i>change of understanding</i>, an important but difficult step in competence development.</p><p>Reflection is important in professional training. The reflection process should encompass all aspects of work, to enable trainees to develop a broad competence. However, only anaesthetists with a comprehensive way of understanding work have the prerequisites for facilitating trainees’ reflection in all aspects of work.</p><p><i>Study III, </i>focussing on the learning environment,<i> </i>shows that two important principles of professional training are often violated for trainee anaesthetists: making use of the trainee’s curiosity and reducing trainees’ stress level. Trainees very much need support from well educated mentors. </p><p>Teachers should not only facilitate trainees’ development of competence but also support young trainees to develop into anaesthetists who enjoy work. <i>Study IV</i> shows that some experienced anaesthetists still enjoy work very much after years of practice. Their advice about how to get to terms with work should be shared with young trainees. </p>

Why do some anaesthetists perform a better job than others? Why do some trainees grow faster in their professional role than others? These are important questions when the education of anaesthetists is so topical. Research in work pedagogy has shown that competence is related to the way professionals understand their work; the two first interview studies of this thesis are about understanding work. Study I shows that specialist anaesthetists understand work in four different ways, representing four aspects of work. Some of them have a comprehensive understanding, seeing three or all four aspects of work, whereas others have more restricted understandings. In Study II, trainees expressed similar ways of understanding work, some comprehensive, some more restricted. It is important that trainees develop competence in all aspects of work. Therefore, trainees need not only to develop competence by deepening their present understanding, but also by change of understanding, an important but difficult step in competence development. Reflection is important in professional training. The reflection process should encompass all aspects of work, to enable trainees to develop a broad competence. However, only anaesthetists with a comprehensive way of understanding work have the prerequisites for facilitating trainees’ reflection in all aspects of work. Study III, focussing on the learning environment, shows that two important principles of professional training are often violated for trainee anaesthetists: making use of the trainee’s curiosity and reducing trainees’ stress level. Trainees very much need support from well educated mentors. Teachers should not only facilitate trainees’ development of competence but also support young trainees to develop into anaesthetists who enjoy work. Study IV shows that some experienced anaesthetists still enjoy work very much after years of practice. Their advice about how to get to terms with work should be shared with young trainees.

Nationally and globally the public sector is exposed to new challenges. Tthe most recent is the global pandemic covid-19. The health care system faces new challenges, such as an ageing population which means that more people are in need of more care. The technological and the medical development also means an increased expenditure. As a way of handling the challenges liberal ideas on how the market should work were transferred to the public sector and New Public Management (NPM) was created. Ideas of decentralisation, privatization, demands of cost-effectiveness and the public sector competing with each other on the market are examples of NPM. The purpose of this study was to find out how NPM is expressed in health care law. The countries chosen for this comparative study were Finland, Norway and Sweden, based on a most-similar design. The study was conducted using thematic textual analysis on each country’s health care law.

Idag finns mycket som tyder på att vård- och omsorgsbranschen står inför fortsatta samt ökade utmaningar vad gäller att upprätthålla en hållbar bemanning. Det finns även stora förändringar som sker och väntas inom vård och omsorg, vilket ställer höga krav på de praktiserande cheferna ute i verksamheterna. Vilka utmaningar ser verksamma chefer idag som arbetar inom vård- och omsorg på bemanningen inom sina verksamheter och hur bedömer de deras egen möjlighet att påverka och skapa förutsättningar för att behålla personal. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och strategier som chefer anser som viktiga för att möta framtidens bemanningsutmaningar inom vård och omsorg. En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts för att intervjua åtta olika chefer/enhetschefer/verksamhetschefer. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras med två olika kategorier, vilka är hållbar bemanning inom vård och omsorg samt strategier som påverkar verksamhetens personalförsörjning. Dessa två kategorier rymmer den information som framkom vid intervjuerna av informanterna. Sammanfattningsvis visar uppsatsen att de praktiserande cheferna inom vård- och omsorgsbranschen står inför utmaningar gällande framtidens bemanning. Genom att som chef inta strategier i form av bland annat kompetensutveckling, ett stort handlingsutrymme för personalen med delaktighet samt en rimlig arbetsbelastning kunde de se en förbättring av personalomsättningen.

Bakgrund: Efter en treårig högskoleutbildning erhåller den nyutexaminerade sjuksköterskan sin legitimation. Sjuksköterskor har många ansvarsområden och etiska regler att förhålla sig till vilket präglar hela sjuksköterskeutbildningen. Benner (1982) beskriver sjuksköterskans utveckling utifrån fem stadier från novis till expert inom området. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första arbetsår inom hälso- och sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts baserat på tio kvalitativa artiklar vilka sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna blev granskade enligt HKR:s granskningsmall för kvalitativa studier. En textanalys ligger till grund för resultatet. Resultat: Presenterar nyutexaminerades erfarenheter under första arbetsåret. Med inspiration av de tre första faserna i Benners (1982) teori skapades huvudkategorierna. Från student till sjuksköterska, Utmanande situationer och Att utvecklas i professionen. Diskussion: Genom att använda de kvalitativa trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet kunde styrkor och svagheter av studiens metod diskuteras. Tre fynd lyftes i resultatdiskussionen vilka fokuseras kring förberedande utbildning, den stora ansvarsrollen samt introduktionens betydelse för vidareutveckling. Fynden har diskuterats och jämförts utifrån Benners (1982) utvecklingsteori tillsammans med andra studier riktat mot ämnet sjuksköterskor och reflekterats utifrån både konsekvensetik samt ur ett samhällsperspektiv.

Under de senaste decennierna har det skett en enorm digital utveckling i vårt samhälle. Detta även inom hälso- och sjukvården. I en redan hårt ansträngd arbetsmiljö finns det många fördelar att vinna med digitalisering, men även nackdelar. Syftet är att studera hur personalen inom hälso- och sjukvården ser på digitala införanden, om de har rätt kunskap för att ta till sig nya digitala system och om de ges rätt förutsättningar i införandet. Genom att göra en enkätundersökning var syftet att nå så många som möjligt på en utvald klinik. Svarsfrekvensen var 51% och respondenterna bestod av all personal som var anställd på kliniken. Resultatet visar att personalen upplever att dem inte är delaktiga vid digitala införanden i någon större utsträckning. De upplever sig inte heller få tillräckligt med tid att lära sig de digitala verktyg som införs. Både tid och delaktighet är något som betonats som viktigt i tidigare forskning. Dock finns det fördelar som respondenterna lyfter fram där det har blivit enklare att kommunicera både inom och utanför sjukhuset samt att det är lättare att förstå exempelvis ordinationer när de inte längre är handskrivna.

Fenomenet digital transformation har trätt fram under de senaste åren och är en trend som påverkar samhället och organisationer kraftigt genom att digitalisera arbetssätt och metoder. Sveriges hälso- och sjukvård står inför ett vägval, med en åldrande befolkning är digitalisering ett kraftfullt verktyg för att transformera verksamheter och adressera ett ökat vårdbehov som inte kan mötas med traditionell arbetskraft. Hälso- och sjukvården behöver utvecklas genom digital teknik vilket kommer förbättra vården med sänkta kostnader, ökad tillgänglighet, förbättrad kvalité och effektivare arbetsprocesser. Hälso- och sjukvården kan bli mer proaktiv och patient-centrerad, vilket kan leda till förbättrad vård med färre fysiska besök. Studiens syfte är att belysa framgångsfaktorer för digitala transformationsprojekt inom hälso- och sjukvården och studien riktar sig till kommuner och regioner runt om i Sverige, som vill ta del av forskningen för att utvinna framgångsfaktorer för en lyckad digital transformation. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där personer som arbetar med digitaliseringen av sin kommun eller regions hälso- och sjukvård intervjuades. Resultatet av studien identifierade åtta stycken framgångsfaktorer varav sex stycken stämde överens med den befintliga forskningen; Ledarskap, Kommunikation &amp; Kultur, Engagemang, Förändringsledning, Data och Strategi, och två stycken som tillkom via studien; Lagstiftning och Kompetens. Efter diskussion kring studiens resultat och analys mynnade slutsatsen ut i att teorin och empirin har sina likheter, samt att mjuka värden och den mänskliga faktorn är vitala framgångsfaktorer. / The phenomenon of digital transformation has emerged in recent years and is a trend that affects society and organizations in a significant way by digitizing their working methods. Sweden's healthcare is at a crossroads, with an aging population and where chronic disease is prevalent, digital technology is a powerful tool to transform operations and address the increased need for healthcare that can not be met with traditional labor. Healthcare needs to be developed through digital technology, which will improve healthcare with reduced costs, increased availability and improved quality in its work processes. The healthcare industry can become more proactive and patient-centered, which can lead to improved healthcare with fewer physical visits. The purpose of the study is to shed light on success factors for digital transformation projects in the healthcare industry and the study is aimed at municipalities and regions in Sweden, who want to take part in research to extract success factors for a successful digital transformation. The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews where people who work with the digitalisation of their municipality or region's healthcare were interviewed. The results of the study identified eight success factors, of which six were in line with existing research; Leadership, Communication &amp; Culture, Commitment, Change Management, Data and Strategy, and two emerged from the study; Legislation and Competence. After discussion about the study's results and analysis, the conclusion was that the theory and empiricism have their similarities and that the human component is vital.

Personalomsättning inom vård- och omsorgsorganisationer för med sig stora kostnader i form av vikarier, inhyrd personal och upplärning av ny personal. Första linjens chefer inom vård och omsorg ansvarar för att tillgodose kompetensen inom organisationerna samtidigt som personalomsättningen är stor. Inom moderna vård- och omsorgorganisationer ställs stora krav på chefer som måste bemästra krav på verksamheten utifrån bemanning, att vården och omsorgen bedrivs på ett brukar-/patientsäkert sätt och att kvaliteten tillgodoses samtidigt som budgeten måste hållas inom ramar. Att arbeta som första linjens chef är mycket komplext och påfrestande, vilket påverkar chefernas psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsuppgifterna kring personalomsättning, rekrytering och kompetensförsörjning påverkar faktorer i den psykosociala arbetsmiljön för chefer med rekryteringsansvar inom vård och omsorg. Metoden som användes var kvalitativ och baserades på åtta intervjuer som bearbetades med innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre teman; Arbetssituation, Personalförsörjning och Hälsa, som beskriver hur chefernas psykosociala arbetsmiljö påverkas av behovet av kontinuerlig rekrytering av personal. Vidare att chefer upplever bristande stöd från organisationen i rekryterings- och bemanningsfrågor och tycker att stödet borde omfatta mer praktisk hjälp med rekrytering. Studien visar också att första linjens chefer upplever att rekrytering, personalomsättning och kompetensförsörjning tar mycket av deras arbetstid. Slutsatsen av studien är; att arbeta som första linjens chef inom vård- och omsorgorganisationer är ett mycket krävande och komplext uppdrag, vilket gör att det behövs fortsatt forskning och åtgärder inom organisationer för att stödja chefer och förbättra deras arbetssituation.