Syfte: Att beskriva de upplevelser av vården som närstående till barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd har haft.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultatet baserades på 14 artiklar.Resultat: Närståendes generella upplevelse av vården var till en stor del negativ.Diagnosprocessen upplevdes ta för lång tid samt vara för svår. Närstående upplevde också att tillgängligheten av information inte var tillräcklig och att vårdpersonalen inte besatt tillräckligt med kunskap. De upplevde även att det var svårt att få tillgång till hjälp och stöd samt att många kände ett utanförskap utan tillräcklig förståelse för deras livssituation och sorg.Närstående fick en mer positiv upplevelse av vården när diagnosen sattes tidigt och när de upplevde en personlig kontakt med vårdförmedlaren. Vårdpersonal som upplevdes som insatt och kompetent bidrog också till en positiv upplevelseSlutsats: Resultatet av denna litteraturstudie påvisar att det finns brister inom hälso- och sjukvården speciellt bland vårdpersonal som saknar specialistutbildning som till exempel allmänsjuksköterskan. Dessa brister visade sig vara okunskap kring AST och hur detta påverkar närstående samt informationsförmedling till närstående.Svårigheten att få en diagnos då vårdpersonal upplevdes att inte ta närståendes farhågor på allvar var även en brist.En grundläggande utbildning kring AST för allmänsjuksköterskor och läkare skulle sannolikt öka kvaliteten på omvårdnaden för denna grupp.

Bakgrund: Dagens vårdpersonal kommer allt oftare i kontakt med människor med utländsk bakgrund. Dessa möten kan innebära kulturella olikheter mellan vårdgivare och patient där det är viktigt att patienten upplever ett gott möte och inte känner sig särbehandlad. Syfte: Att beskriva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen hos vuxna personer med utländsk bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie med artikelsökning i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsbedömdes, de med lägst kvalitet exkluderades. Kvar blev nio kvalitativa artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Att förstå och göra sig förstådd; informanterna upplevde kommunikationen som bristfällig. Att kommunicera genom tolk ökade förståelsen men det förekom också problemen Att marginaliseras och försummas; informanterna upplevde att vårdgivarna saknade tid för att diskutera informanternas behov. Att bli sedd och hörd; informanterna upplevde att deras problem och symtom blev tagna på allvar samt att vårdgivarna hade deras tillit. Slutsatser: Studien visar att vuxna personer med utländsk bakgrunds upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen varierar mellan individer. Att vårdpersonal hade ett holisitsikt synsätt, att de tog sig tid och visade respekt och engagemang identiferades som mest betydelsefullt för att åstakomma ett gott möte.

Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av diskriminering utav homosexuella såsom kriminalisering och sjukdomsstämpel. Forskning har visat att homosexuella individer får otillfredsställande hälsoinformation och sämre vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvårdspersonal har ett diskriminerande förhållningssätt  gentemot homosexuella individer och hur detta i så fall tar sig till uttryck. Resultatet visar på att diskriminering av homosexuella män och kvinnor förekommer inom hälso- och sjukvården men kommer till uttryck på olika sätt. Ett diskriminerande förhållningssätt, såsom till exempel ignorans och nedvärderande kommentarer, attityder och handlingar är några exempel på hur vårdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella individer upplever känslor av ensamhet och utanförskap. Även närstående till homosexuella patienter uttryckte negativa upplevelser då de blivit exkluderade ur vårdsituationer.  Sjuksköterskeutbildningen bör lägga större fokus på bemötande och förhållningssätt gentemot individer med annan sexuell läggning än heterosexuell. På vårdinrättningar bör ledningsgruppen och cheferna verka för en trygg miljö utan diskriminering. / Historically, there have been several forms of discrimination against homosexuals as criminalization and disorder labeling. Research has shown that homosexual individuals receive inadequate health care and health information. The purpose of the literature survey was to try to find out if the health professionals have a discriminatory attitude towards homosexual individuals and if so how this is expressed. Discrimination in healthcare takes place in different ways against both homosexual men and homosexual women, and manifests itself in different ways. Discriminatory approaches, attitudes and actions are some examples of how health care encounters may appear which may lead to those homosexual individuals experiencing feelings of loneliness and alienation. Also relatives to homosexual patients expressed negative experiences when they had been excluded from care situations. Nursing education should put more focus on response and attitudes towards individuals with other sexual orientation than heterosexual. The directorate in health care settings should operate for a safe environment without discrimination.

Den offentliga svenska hälso- och sjukvården som är styrt av landstinget har under historiens gång stött på ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmärksammats alltmer då den är ett styrmedel som tar fasta på finansiella såväl som icke-finansiella perspektiv. Det primära syftet med denna studie är att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer. Metoden i denna studie är en kvalitativ fallstudieundersökning på ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras är: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hälso- och sjukvården utifrån tre valdaaspekter. Resultaten visar att det existerar styrkort på alla nivåerna i organisationen men att det finns obligatoriska styrkortsvariabler som påverkar anpassningen av styrkorten. Studien visar även att balanserat styrkort modifieras ständigt efter verksamhets behov samt att olika intressenter påverkat anpassningen. Slutligen indikerar studien att det även sker en kontinuerlig utvärdering och informationsutbyte inom organisationen vilket underlättat anpassningen av styrkortet. Slutsatser som kunnat dras från denna studie är att kommunikation utgör en framgångsfaktor för anpassningsprocessen i en verksamhet som involverar många intressenter. En ytterligare slutsats är att balanserat styrkort är ett flexibelt styrverktyg som är nödvändig för anpassningen av styrkortet till sjukvårdskontexten. Dessutom uppvisar studiens resultat att det finansiella perspektivet utmärker sig trots att den undersökta organisationen är ett offentligt sjukhus som inte har ett uttalat vinstsyfte i grunden.

Sjukvården i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha språk, kultur och religion som skiljer sig från vårdgivarens. Detta kan skapa svårigheter för vårdgivaren i det tvärkulturella vårdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv på det tvärkulturella vårdmötet är sällsynt. Därav denna studie. Syftet är att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vårdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtätaste audionommottagningar. En kvantitativ metod i form av postenkäter användes för att undersöka en större grupp verksamma audionomer. Resultaten bekräftade att audionomerna möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. De erfor att språkskillnader hade mest inverkan på vårdmötet jämfört med kultur- och religionsskillnader. Majoriteten har neutral attityd gentemot det tvärkulturella vårdmötet. Ett fåtal upplevde att vårdmötet var stressigt och tidskrävande i förhållande till vårdmötet med patienter med svensk bakgrund. Majoriteten av audionomerna kände dock inte behovet av mer information/utbildning i tvärkulturell omvårdnad och tolkanvändning. Tillgängligheten till kompetensutveckling ansågs också vara begränsad. Vårdmötena med patienter med invandrarbakgrund fördelades mestadels lika mellan mottagningarnas audionomer. Tolkanvändning ansågs vara ett viktigt verktyg för att hantera det tvärkulturella vårdmötet. Slutsatser: Audionomerna verkade inte uppleva riktigt de svårigheter som tidigare forskning och litteratur uppvisat. En mindre andel av audionomerna bekräftade dock den tidigare forskningen. / Examensarbete inom ramen för Audionomutbildningen vid Örebro Universitet.

Problem: Kommunikation med patienter är en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbete. Därför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rädsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal. De upplevde att kommunikationen kunde vara bristfällig samt att hälso- och sjukvårdspersonal kunde ha bristande kunskap om kommunikation med döva personer. Mellan döva personer och hälso- och sjukvårdspersonal användes olika kommunikationssätt. Det kunde vara att skriva på lappar, läsa av läppar, använda sig av professionell tolk eller närstående som tolk. Under vissa förutsättningar kunde dessa kommunikationssätt upplevas otillräckliga. Kommunikation kunde underlättas om hälso- och sjukvårdspersonal kommunicerade med teckenspråk, kroppsspråk eller med hjälp av en professionell tolk. Implikation: Mer forskning behövs om döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård, samt om hur sjuksköterskan kan förbättra kommunikation med döva personer.

Bakgrund: Allt fler väljer att vårda sin anhöriga i hemmet och därför ökar behovet av ett fungerande stöd för den närstående som fungerar som vårdgivare. Närståendevårdare behöver ett stöd för att klara av att vårda i hemmet. Det är upp till professionell hälso- sjukvårds personal att ge dem detta stöd. Syfte: Att belysa vilket professionellt stöd närstående efterfrågar i deras vårdande av en person i ett palliativt skede i hemmet Metod: Systematisk litteraturstudie, baserad på tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att närståendevårdare efterfrågar Stöd i att få leva sina egna liv, stöd i att vara beredd på framtiden och Stöd för att kunna hantera situationen. Närståendevårdare upplever ett stöd i att känna delaktighet i vårdandet av den sjuke, de vill gärna utföra en vis del av omvårdnaden. De kände även ett stöd i att kunna kontakta professionell hälso- sjukvårds personal när det behövdes som mest. Om detta stöd inte fanns att tillgå så kände sig närståendevårdaren orolig, rädd och ensam i vårdandet. Diskussion: Närståendevårdaren bör ges en möjlighet i att vara delaktig i vårdandet men delaktigheten får inte ske på den närståendes bekostnad. Närståendevårdare vill även få en möjlighet att fortsätta leva sina egna liv, för att göra detta ville de först försäkra sig om att den sjuke personen hade det bra även i deras frånvaro. Slutsats: Då närståendevårdare är i behov av ett professionellt stöd är det av vikt att professionell personal är medvetna om att de behöver ett individanpassat stöd baserat på vad de efterfrågar och har behov av.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder och vilken form av undervisning som sjuksköterskor kan använda sig av för att bevara eller förbättra livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteratur studie och analyserades med hjälp av kvalitetsgranskning av litteraturen. Vid artiklarnas kvalitetsgranskning framkom omvårdnadsåtgärder för patienter med hjärtsvikt, som sedan evidensgraderades. Av resultatet framgick att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med hjärtsvikt som befanns vila på starkt vetenskapligt underlag var att undervisa patienter med hjärtsvikt, att uppmana till fysisk aktivitet och att främja socialt stöd. Resultatet i föreliggande studie visade att träning gav effekt och att fysisk aktivitet var av betydelse när det gällde att bibehålla och förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten. Socialt stöd befanns vara en grundläggande faktor för den hälsorelaterade livskvaliteten, och bör anpassas efter den enskilde patientens behov och önskemål. Slutsatsen var att en av sjuksköterskans mest betydelsefulla omvårdnadsåtgärder var att stödja och undervisa patienter med hjärtsvikt och att hjälpa henne sätta upp individanpassade mål. Resultatet diskuterades utifrån Callista Roys omvårdnads teoretiska modell: Roy Adaptation Model (RAM).

<p>Detta arbete handlar om att kartlägga åtkomstkontrollen inom olika delar av dagens hälso- och sjukvård, nämligen primär-, sluten- samt hemvården. Arbetet handlar även om att undersöka om det finns alternativa lösningar på nuvarande problem när det gäller åtkomstkontroll inom hälso- och sjukvården.</p><p>Hälso- och sjukvården drivs av olika huvudmän och det kan finnas skillnader när det gäller hantering av åtkomsten till informationen mellan dessa delar.</p><p>Det är viktigt att ha hög datasäkerhet inom hälso- och sjukvården. En del av datasäkerheten är åtkomstkontroll.</p><p>Resultatet av undersökningen som har gjorts inom olika delar av hälso- och sjukvården visar att, generellt sätt, både systemansvariga och användare är nöjda med hur dagens åtkomstkontroll ser ut. Ett problem som har framkommit i intervjuer är hantering av loggar. Loggarna kontrolleras manuellt. Utifrån litteraturstudie konstaterades att det finns olika verktyg som kan kontrollera loggar automatiskt. Litteraturstudien visar att även andra organisationer, både inom hälso- och sjukvården, men även utanför, hanterar loggar på ett manuellt sätt. Det finns dock organisationer som har effektiviserat kontrollen av loggar och hanterar denna automatiskt.</p>

No description available.