Bakgrund: Diabetes typ II ökar i alla delar av världen. Ökningen beror på att människor framförallt i västvärlden har valt att leva med en alltmer bekväm livsstil. Sjukdomen har inget bot utan behandlas med livsstilsförändringar. Att förändra sin livsstil görs inte över en dag utan bör genomföras dagligen med kostförändringar och fysisk aktivitet. Diabetes typ II påverkar patientens fysiologiska kropp med t.ex. symtom och komplikationer, men även upplevelsen av att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelse leva med diabetes typ II. Metod: En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien visade att patienter upplevde att det var svårt att integrera behandlingen d.v.s. tränings- och kostvanor i vardagen. För att lyckas hantera sjukdomen behövdes stöd både från hälso- och sjukvården och närstående. Dessutom upplevdes en känsla av att vara annorlunda och utanförskap bland människor, framförallt sina närstående. Slutsats: Studien visade att patienterna upplevde en svårighet i hanteringen av sjukdomen. Med hjälp av stöd, kunskap och inspiration av allmänsjuksköterskan så underlättades den dagliga kampen mot diabetes typ II.

Andelen äldre i befolkningen förväntas öka därför behöver hälso- och sjukvården använda befintliga resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt. Hälso- och sjukvården är komplex och består av olika systemnivåer (mikro-/meso- och makrosystem) där krav på effektivitet kan konkurrera med medarbetares etiska värden. För att få styrsystemen integrerade i verksamheten krävs att kommunikationen mellan ledning och medarbetare fungerar väl så att medarbetarna trivs, vill arbeta kvar och förblir motiverade att bidra till värdebaserad vård på en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med denna studie är att ta reda på hur sjuksköterskor och undersköterskor i mikrosystemet inom öppen respektive sluten sjukhusvård upplever att de är delaktiga i kapacitets- och produktionsstyrning (KPS). Detta är en intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med hjälp av intervjuer med åtta informanter vid en opererande sjukhusklinik. Intervjuerna bandades, transkriberades varpå en induktiv innehållsanalys genomfördes. De resultat vi bland annat kommit fram till är att i nämnda verksamhet har medarbetarna en förståelse för delar, de kan se att det finns faktorer som påverkar vad och hur arbetsuppgifter utförs. KPS med inslag av Lean tillsammans med ett fokus på värdebaserad vård borde kunna ge medarbetarna möjlighet att ta ställning till nyttan av förändring och styrning av delar i en helhet efter behov.

No description available.

No description available.

Hiv är en av de mest stigmatiserade sjukdomarna i världen. Det är en kronisk sjukdom med livslång behandling. Hiv har sedan dess uppkomst präglats av stigmatisering, diskriminering och fördomar. Ett problem som kvarstår än idag. Rädsla och okunskap kring sjukdomen förekommer hos hälso- och sjukvårdspersonal och bidrar till ett vårdlidande för patienten. Syftet med studien är att belysa hiv-positiva patienters upplevelser i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Examensarbetet är en litteraturstudie som grundar sig på Axelssons metod (2012, ss. 203-220). Arbetet består av  tio  vårdvetenskapliga  artiklar  av  både  kvalitativ  och  kvantitativ  metod.   Det insamlade materialet resulterade i två huvudteman; upplevelsen av stigmatisering och diskriminering samt positiva upplevelser. Dessa två huvudteman beskriver sammanlagt sex subteman. Patienter upplever att sjuksköterskor har en bristande kunskap kring hiv. Detta överensstämmer med sjuksköterskors egna upplevelser om sin okunskap i mötet med hiv-positiva patienter. Hos hälso- och sjukvårdspersonal existerar en rädsla att få infektionen. Denna rädsla resulterar i en sämre vårdupplevelse för patienten och upplevelsen av stigmatisering och diskriminering förstärks. För att vården ska bli bättre är det av betydelse med en kunskapsutveckling hos personalen och att kunskapen regelbundet repeteras. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver få insikt om den problematik som finns kring hiv, relaterat till patienters upplevelse av att behandlas annorlunda och utsättas för stigmatisering.

Arbetsrelaterat hot och våld är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården som kan leda till konsekvenser för den enskilde sjuksköterskan såsom stressrelaterade tillstånd och sjukskrivning. Sjuksköterskor inom den kommunala hälso- och sjukvården är ofta ensamma vid patientbesök och därför extra utsatta. De möter också patienter med skiftande ohälsa och vårdbehov som befinner sig i olika miljöer och behöver hantera oväntade situationer som kan uppstå. Tidigare forskning gällande upplevelsen av arbetsrelaterade hot- och våldssituationer är ofta inriktade på akut- och psykiatrisk vård medan den kommunala hälso- och sjukvården är ett begränsat utforskat område. Syftet med studien är därför att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld i den kommunala hälso- och sjukvården. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård. Analys av datamaterialet gjordes därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en livsvärldsteoretisk ansats. Ur analysmaterialet framkom fyra kategorier: utsatthet, maktlöshet, vårdrelationen och trygghet samt temat vara utsatt men också vårdande i svåra situationer. Resultatet av studien visar att sjuksköterskornas upplevelser av hot och våld innefattar möten med patienter och anhöriga men också i den omgivande miljön, särskilt kvälls- och nattetid. I situationerna får sjuksköterskorna använda sin intuitiva förmåga för att hantera och bemöta hotfulla och aggressiva patienter. Vårdrelationen påverkas också och sjuksköterskorna kan känna en maktlöshet när de inte når fram till patienterna i mötet. Sjuksköterskorna anser också att det är viktigt med stöd och reflektion för att hantera situationer som uppstått och få en beredskap för liknande situationer i framtiden. Ytterligare forskning inom kontexten behövs, enligt författarna.

Hälso- och sjukvården anses vara en viktig del av svensk välfärd som alltid ska värna sin humana karaktär. Förändringarna som har skett inom svensk hälso- och sjukvård under de senaste decennierna, har lett till en mer byråkratiserad sjukvård där läkare och sjuksköterskor ofrivilligt har blivit byråkrater. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur läkare och sjuksköterskor vid en privat vårdcentral i Västra Götalandsregionen gör prioriteringar av patientbesök, dels att jämföra hur dessa två professionerna gör sina prioriteringar. Den här studien är en fallstudie där tre läkare och tre sjuksköterskor har intervjuats. Det empiriska materialet har senare analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår och baseras på Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultaten som har fåtts visar att läkare och sjuksköterskor upplever att de har ett stort handlingsutrymme när de gör medicinska bedömningar under prioriteringsprocessen, samt att deras handlingsutrymme inte begränsas av statligt regelverk och organisationens mål i någon större utsträckning. En tydlig svårighet som samtliga läkare och sjuksköterskor lyfter är tidsbrist som de försöker hantera genom användning av olika rutiner och hanteringssystem.

I Sverige lever mellan fem och 15% av alla kvinnor i barnafödande ålder med endometrios. Endometrios är en gynekologisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och kan spridas till andra delar av kroppen, till exempel äggstockar och bukhinna. De vanligaste symptomen är smärta och blödningsrubbningar men flera andra symptom förekommer. Endometrios är även kopplat till infertilitet. På grund av okunskap kring sjukdomen är det många kvinnor som får leva utan behandling i flera år innan en diagnos kan ställas. Flera studier tyder på att kvinnor är missnöjda med bemötandet av sjukvårdspersonal. Syftet med studien är därför att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet av sjukvårdpersonal. Genom en litteraturstudie har sex vetenskapliga artiklar granskats som belyser kvinnors upplevelser. Resultatet av denna studie visar att en del kvinnor bemöts med respekt och empati av sjukvården. De träffar en läkare som lyssnar på dem och förstår deras behov. Men det visar framför allt att kvinnor upplever en stor brist på empati och kunskap. Ingen tar deras besvär på allvar och det tar lång tid innan de träffar en läkare som kan ställa rätt diagnos. Det medför att de känner sig utsatta, ensamma och tappar tron på hälso- och sjukvården. Det behövs mer kunskap om endometrios bland vårdpersonal. Mer kunskap skulle innebära en större förståelse för hur dessa kvinnor mår och vilken hjälp de behöver. / In Sweden, five to 15% of all women in childbearing age live with endometriosis. Endometriosis is a gynecological disease which means that uterine mucosa grows outside the uterus and can spread to other parts of the body, such as ovaries and peritoneum. The most common symptoms are pain and bleeding disorders, but several other symptoms occur. Endometriosis is also linked to infertility. Due to the ignorance that exists about the disease, many women must live without treatment for several years before a diagnosis can be made. Several studies indicate that women are dissatisfied with the healthcare treatment. The purpose of the study was to find out how women with endometriosis experience the treatment and care of health care providers. Through a literature study, six scientific articles, all of which have in some way addressed women experiences, were examined. The results of this study show that some women are treated with respect and empathy by health care personnel. They meet a doctor who listens to them and understands their needs. The majority, however, experience a great lack of empathy and knowledge. No one takes their trouble seriously and it takes a long time before they meet a doctor who can make the right diagnosis. They feel vulnerable, alone and lose faith in health care. More knowledge about endometriosis is needed among healthcare professionals. More knowledge would mean a greater understanding of how these women feel and what help they need.

Förlossningsvården är ett område som har varit omdiskuterat under de senaste åren.  På grund av personalbrist och en pressad arbetsmiljö har flera förlossningsavdelningar i landet varit tvungna att läggas ner. Som en reaktion på detta har både personal och patienter protesterat mot hur vården bedrivs och har då försökt att påverka politiker till att prioritera förlossningsvården.  Bemanningsbristen och arbetsmiljön har varit rörelsens främsta frågor och de har även önskat att öka patientinflytandet inom förlossningsvården. Patientinflytande förespråkas allt oftare i vården idag och enligt Patientlagen uppmanas patienter att försöka öka sin delaktighet i vården (SFS 2014:821). Som följd av det missnöje som både personal och patienter uppvisade slöts en statlig överenskommelse som utökade de ekonomiska medlen till förmån för kvinnohälsovården, med fokus på förlossningsvården.  Denna studie syftar till att undersöka hur den ekonomiska satsningen har bidragit till att förstärka förlossningsvården. Frågeställningarna rör huruvida satsningen har skapat förutsättningar för att öka bemanningen och förbättra arbetsmiljön samt om förutsättningar för patientinflytande ges. För att besvara frågeställningarna används metoden kvalitativ textanalys där innehållet i dokument rörande den ekonomiska satsningen och förlossningsvården analyseras.  Resultatet av studien visar att den ekonomiska satsningen har skapat många förutsättningar för att förstärka förlossningsvården och studien presenterar flertalet exempel på hur arbetet fortskrider inom områdena bemanning och arbetsmiljö. Även exempel på förutsättningar för patientinflytande ges. Slutsatsen är att satsningen har bidragit till en förstärkt förlossningsvård även om flera insatser som initierats fortfarande är pågående och svåra att se utfallet av idag.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan växer i och utanför livmoder. Endometrios påträffas vanligtvis på bukhinnan, livmodermuskulaturen, äggstockarna, urinblåsan eller ändtarmen, men kan även finnas i andra organ i kroppen. I Sverige drabbas uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder av endometrios, men det kan dröja uppemot sex-tio år innan diagnosen fastställs. Endometrios kan ge upphov till bland annat svåra smärtor och infertilitet. Aktuellt forskningsläge visar att kompetensen bland hälso- och sjukvårdpersonal är bristande vilket har en påverkan på den vård som ges till kvinnor med misstänkt eller fastställd endometriosdiagnos. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal vid endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex bloggar som analyserades enligt av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; bra bemötande och dåligt bemötande som sammanfattas av fem respektive fyra underkategorier. Samtliga kvinnor hade upplevelser av dåligt bemötande från sjukvårdspersonal vilket påverkade dem negativt både psykiskt och fysiskt. Kvinnorna ansåg sig till stor del ha blivit misstrodda och inte tagna på allvar vilket hade konsekvenser för deras självkänsla och tro på vården. En annan konsekvens av dåligt bemötande var att de drog sig från att söka hjälp vilket orsakade onödigt lidande och deras vardag påverkades negativt. Resultatet visar också upplevelser av bra bemötande där kvinnorna upplevt att de blivit förstådda och bekräftade vilket ingav dem hopp och framtidstro. Av resultatet framkom att omhändertagandet från sjuksköterskan spelar roll för hur kvinnorna hanterade den påverkan som endometriosen har. Slutsats: Då denna patientgrupp till största del söker sig till vårdcentraler och akutmottagningar för sina symtom är sjuksköterskan bland de första de knyter kontakt med. Av resultatet framkommer det att sjuksköterskans förhållningssätt bör vara i enlighet med Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori. Resultatet visar tydligt hur kvinnor som söker vård önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonalen. I enlighet med Travelbee’s teori är omvårdnad att hjälpa den lidande människan att finna mening och hopp i sin situation genom att etablera en tillitsfull och förtroendefull relation med patienten.