Bakgrund: Transpersoner är sedan länge en utsatt grupp i samhället vilket speglar sig även inom vården. Tidigare forskning visar att transpersoner i Sverige, jämfört med den övriga befolkningen, har sämre skattad hälsa. De upplever dessutom, utöver långa väntetider för könsbekräftande vård, okunnigt och respektlöst bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Trots att vårdpersonal har ett ansvar att ge vård med respekt för allas lika värde upplever alltså transpersoner brister i vården. Syfte: Denna studie har därför som syfte att belysa hur transpersoner önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Metoden som valts är en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Resultat: Transpersoner vill bli bemötta som vilken patient som helst, men att personal samtidigt ser till de individuella behov som finns. Respekt, ödmjukhet och öppenhet är ledord för bemötandet. Dessutom önskar transpersoner bli bemötta med kompetens och att personal i mötet är noga med sitt språkbruk. Slutsatser: Bilden av hur transpersoner önskar bli bemötta är samstämmig och ett sådant bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal skulle stärka transpersoners hälsa och främja en hållbar utveckling.

Bakgrund: Paraply begreppet hbtqi inkluderar homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera identiteter och intersexpersoner. Hbtqi-gruppen har historiskt sett betraktats som en psykiatrisk sjukdom, vilket till viss del lever kvar än idag. Hbtqi-personer har ofta sämre hälsa gentemot heterosexuella personer och upplever det svårt att hitta vård som tar hänsyn till deras specifika behov. Hur de bemöts i vården påverkar deras upplevelse av hälsa och välbefinnande. Därför är hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens kring hbtqi-personers erfarenheter avgörande för hur en god vård och ett respektfullt bemötande avgörande. Att förstå hbtqi-personers unika behov och utmaningar gör det möjligt att erbjuda en vård som är mer känslig och inkluderande. Detta kan i sin tur bidra till att öka förtroendet för vården och förbättra hälsan i samhället. Syftet: Studiens syfte är att beskriva hbtqi-personers erfarenheter av bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal.  Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa artiklar framtagna ur Cinahl och Pubmed. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys.  Resultat: Med stöd av tre teman och sex under teman redovisas resultatet från hbtqi personer upplevelser av bemötande från hälso-och sjukvården.   Konklusion: Hbtqi-personers sexualitet och könsidentitet kan utgöra hinder för en adekvat vård, till följd av förekommen diskriminering och den kunskapsbrist som existerar hos hälso- och sjukvårdspersonal. Hbtqi-personers negativa erfarenheter inom vården kan bidra till en sämre hälsa då de söker vård i lägre utsträckning.

<p>Stockholms läns landsting är sedan något år tillbaka nettobidragsgivare till det så kallade landstingskommunala utjämningssystemet. Enligt landstingsförbundets prognoser kommer denna utveckling att fortskrida, ett faktum som fick LO-ekonomerna Fransson och Wennmo att, i en rapport under våren 2003, hävda att utjämningssystemet inom en snar framtid kommer att bli politiskt ohållbart. Som alternativ föreslog rapportens författare att ett system med större, statligt kontrollerade, huvudmannaenheter införs. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kostnaderna för hälso- och sjukvården kan komma att påverkas som en följd av att ansvaret överförs till större enheter än i dagsläget. För att uppfylla syftet har multipel regressionsanalys använts. Beroendevariabeln i analysen har konstruerats såsom de respektive hälso- och sjukvårdshuvudmännens avvikelser från ett bruttokostnadsgenomsnitt per capita. Studien kan inte påvisa några resultat som tyder på att hälso- och sjukvårdshuvudmännen skulle kunna åtnjuta stordriftsfördelar till följd av ett förändrat huvudmannaskap. De resultat som framkommer i uppsatsen visar istället att framförallt fyra variabler förklarar merparten av variationen i beroendevariabeln. Dessa förklaringsvariabler är befolkningens medelålder, andelen exporterad vård, den totala arealen och skattekraften i respektive huvudmannaområde. Tre av de fyra parameterskattningarna är förväntade. Det faktum att skattekraften uppvisar ett starkt samband med kostnadsavvikelsen är dock något förvånande. En möjlig förklaring till sambandet är att vårdtagare med en relativt hög skattekraft ställer relativt höga krav på vården jämfört med vårdtagare med en relativt låg skattekraft. De resultat som framkommer i studien tyder således på att de faktorer som påverkar kostnaderna i mer eller mindre utsträckning är strukturella, varför de knappast påverkas av ett förändrat huvudmannaskap.</p>

Stockholms läns landsting är sedan något år tillbaka nettobidragsgivare till det så kallade landstingskommunala utjämningssystemet. Enligt landstingsförbundets prognoser kommer denna utveckling att fortskrida, ett faktum som fick LO-ekonomerna Fransson och Wennmo att, i en rapport under våren 2003, hävda att utjämningssystemet inom en snar framtid kommer att bli politiskt ohållbart. Som alternativ föreslog rapportens författare att ett system med större, statligt kontrollerade, huvudmannaenheter införs. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kostnaderna för hälso- och sjukvården kan komma att påverkas som en följd av att ansvaret överförs till större enheter än i dagsläget. För att uppfylla syftet har multipel regressionsanalys använts. Beroendevariabeln i analysen har konstruerats såsom de respektive hälso- och sjukvårdshuvudmännens avvikelser från ett bruttokostnadsgenomsnitt per capita. Studien kan inte påvisa några resultat som tyder på att hälso- och sjukvårdshuvudmännen skulle kunna åtnjuta stordriftsfördelar till följd av ett förändrat huvudmannaskap. De resultat som framkommer i uppsatsen visar istället att framförallt fyra variabler förklarar merparten av variationen i beroendevariabeln. Dessa förklaringsvariabler är befolkningens medelålder, andelen exporterad vård, den totala arealen och skattekraften i respektive huvudmannaområde. Tre av de fyra parameterskattningarna är förväntade. Det faktum att skattekraften uppvisar ett starkt samband med kostnadsavvikelsen är dock något förvånande. En möjlig förklaring till sambandet är att vårdtagare med en relativt hög skattekraft ställer relativt höga krav på vården jämfört med vårdtagare med en relativt låg skattekraft. De resultat som framkommer i studien tyder således på att de faktorer som påverkar kostnaderna i mer eller mindre utsträckning är strukturella, varför de knappast påverkas av ett förändrat huvudmannaskap.

The aim of this study was to investigate how healthcare-counsellor students reflect on vulnerability in their profession. Qualitative interviews were conducted with students enrolled in the healthcare-counsellor programme at a university in Sweden. The theoretical starting point was the cognitive theory and theoretical perspectives such as empathy fatigue, secondary traumatization and copingstrategies. The conclusions that can be made from this study is that the interviewees identified psychological vulnerability as the most prominent risk in the profession of healthcare-counsellor, with secondary traumatization and empathy fatigue being the most commonly reflected upon conditions. The study also revealed copingstrategies that were considered helpful in managing the risk of exposure, such as seeking collegial support, receiving workplace supervision, and finding a balance in one's workload. Furthermore, the study highlighted the importance of prioritizing one's own health and valuing professional knowledge to manage the risk of exposure. These findings provide valuable insights into the challenges and coping mechanisms related to psychological vulnerability in the profession as a healthcare-counsellor. / Denna magisteruppsats syftade till att undersöka och analysera hur hälso- och sjukvårdskurators studenter reflekterar om utsatthet i kuratorsyrket inom hälso- och sjukvård. Det har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med hälso- och sjukvårdskurator studenter som läser hälso- och sjukvårdskurators programmet på ett universitet i Sverige.Som teoretisk utgångspunkt användes kognitiv teori och teoretiska perspektiv så som empatitrötthet, sekundär traumatisering och copingstrategi. Slutsatserna som görs i denna studie är att alla intervjupersoner uppgav psykologisk utsatthet som den mest uppenbara risken för utsatthet i hälso- och sjukvårdskuratorsyrket. I denna utsatthet ingick symtom såsom empatitrötthet och sekundärtraumatisering. Vidare uppgav intervjupersonerna olika copingstrategier som behjälpliga för att hantera risk utsatthet, t.ex. kollegialt stöd,handledning på arbetsplatsen, att utveckla sitt professionella förhållningssätt för få balans i sitt arbete och att inte ta på sig andra människors känslor, samt att ha rimlig arbetsmängd.Förmågor som ansågs vara viktiga i yrket för att hantera risk för utsatthet var bland annat att prioritera sin egen hälsa och värdera den egna professionella kunskap som kuratorn kan besitta.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer i Region Skåne arbetar med patienter som har suicidtankar och med suicidprevention. Uppsatsen har tre frågeställningar: Hur arbetar hälso- och sjukvårdskuratorer med suicidprevention? Hur bemöter hälso- och sjukvårdskuratorer patienter med suicidtankar? Vilka strategier används av hälso- och sjukvårdskuratorer i arbetet med suicidprevention? För att besvara frågeställningarna utfördes sex semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer på olika sjukhus i Region Skåne. En intervju med en informant, chefskurator på ett av sjukhusen, utfördes. Tre teorier finns med i arbetet: existentialism, KASAM och tyst kunskap. Teorierna uppkom utifrån vår analys av intervjumaterialet då vi upplevde att kuratorerna använder sig av metoder i samtalet som går att koppla till existentialism och KASAM. Vidare visar resultatet att kuratorerna använder sig av en kombination av explicit och tyst kunskap när de arbetar suicidpreventivt. Resultatet visar också att de intervjuade kuratorerna på flera sätt använder sig av liknande sätt att bemöta patienter med suicidtankar. Tydliga riktlinjer från organisationen gällande hur arbetet med suicidprevention ska se ut saknas för majoriteten av kuratorerna. Slutligen fann vi att samtliga av de intervjuade kuratorerna önskar mer utbildning inom ämnet suicid. / This qualitative study aims to investigate how clinical social workers in Swedish hospitals work with patients who have suicidal thoughts and with suicide prevention. The essay poses three questions: How do clinical social workers work with suicide prevention? How do clinical social workers act in the room with a suicidal patient? What strategies do clinical social workers use in their work with suicide prevention? To answer the questions six semi-structured interviews were conducted with clinical social workers and one interview with an informant, at three different hospitals in the region Skane. Three theories are included: existentialism, SOC – sense of coherence and tacit knowledge. The theories emerged from our analysis of the empirical knowledge collected through the interviews. We found that the clinical social workes use methods that can be connected to existentialism and SOC when being confronted with suicidal thoughts. Furthermore, the result has shown that the clinical social workers use a combination of explicit and tacit knowledge. The result also shows that the clinical social workers use similar ways of acting when meeting patients with suicidal thoughts. The majority of the clinical social workers lacked clear guidelines from their organization on how to to work with suicide prevention. Finally, we found that all the interviewed clinical social workers wanted more information and training within suicidology.

Syftet med denna magisteruppsats var att undersöka attityder till införandet av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. Legitimationen är en nyligen tillkommen titel som i vissa fall är en vattendelare mellan både studenter och yrkesverksamma. Därav har kvalitativa intervjuer genomförts med studerande, icke legitimerade och legitimerade yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer för att ta reda på olika inställningar till legitimationsfrågan. Intervjuerna har analyserats med hjälp av professionaliseringsteori och legitimationens grunder inom andra yrken. För att sortera i datamaterialet som bestod av intervjuer har tematisk analys använts som utgångspunkt. Slutsatserna som går att ta del av i resultatet visar på olika syn på införandet av legitimation, samt delade åsikter i legitimationens nytta. Bland annat gick det att se förhoppningar om höjd lön samtidigt som det fanns attityder om en oförändrad status för hälsooch sjukvårdskuratorer. Intervjupersonerna uppgav även förhoppningar inför framtiden och att legitimationen på sikt ska innebära en positiv förändring, men att det i dagsläget är svårt att se någon skillnad gentemot tiden innan legitimationen infördes. Legitimationsfrågan för hälsooch sjukvårdskuratorer är en ny fråga och därav även svår att studera samt dra slutsatser kring. Därav anser vi att frågan bör studeras längre fram för att visa på eventuella förändringar över tid för legitimerade kuratorer samt ändrade attityder till införandet av legitimation.

Bakgrund: Homosexuella personer omfattas, enligt Statens Folkhälsoinstitut, av ett större vårdbehov än heterosexuella. Historien visar åtskilliga hinder homosexuella utsatts för, samtidigt som en positiv utveckling påvisas. Hälso- och sjukvårdspersonal har olika förhållningssätt som är influerade av individuella faktorer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur homosexuella personer upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande, samt beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: Föreliggande studie var en beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Materialet inhämtades genom databassökningar i MEDLINE. Huvudresultat: Resultatet visade ett återkommande mönster av att homosexuella personer upplevde ett dåligt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal, något som ansågs påverkas av bristande medkänsla, heteronormativa antaganden och att inte vara sedd för den man är. Till skillnad upplevdes ett gott bemötande vid god kommunikation, acceptans samt vänliga ord och handlingar. Samtliga studier redovisade deltagarantal och majoriteten av artiklarna presenterade inklusionskriterier samt ålder. Hälften av studierna genomfördes i Norden och 95.4 % av deltagarna var kvinnor. Slutsats: Genom beskrivningar från homosexuella personer fångades upplevelser in angående bemötanden från hälso- och sjukvårdspersonal. Upplevelserna visade otillfredsställande och oprofessionella bemötanden, som vidare var influerade av heteronormativitet. Upplevelser visade även mottagen öppenhet och givmildhet. Genom kunskap om vilka bemötanden homosexuella erfar, kan sjuksköterskan i sin profession arbeta för att främja homosexuella personers hälsa och välbefinnande. / Background: Homosexual individuals are, according to National Institute of Public Health, in a greater need of care than heterosexuals. The historical overview of homosexuals show several difficulties they’re subjected to within healthcare, however a positive development is shown. Healthcare professionals have different encounters that are influenced by individual factors. Aim: The aim of the study was to describe how homosexual individuals experience encounters given by health care professionals, and to describe the included articles study sample. Method: The present study was a descriptive literature riview based on 12 scientific articles with a qualitative approach. The material was gathered through searches of the MEDLINE database. Main Results: The result showed a repetitive pattern that homosexual individuals experienced a poor encounter from healthcare professionals, which was considered to be affected by lack of compassion, heteronormative assumptions, and not to be seen for who they are. In contrast, good treatment was experienced when good communication, acceptance and kind words and deeds were present. All of the studies reported the number of participants and the majority of the articles presented inclusion criterias and age. Half of the studies were conducted in the Nordic countries and 95.4% of the participants were women. Conclusions: With the descriptions made by homosexual individuals, the experiences was revealed regarding the encounters from healthcare professionals. These experiences showed unsatisfactory and unprofessional encounters, further influenced by heteronormative assumptions. These experiences also showed openness and generosity which had been received. Through knowledge of the encounters that homosexual individuals experiences, nurses can in their professional work towards the improvement of homosexual peoples’s health and wellbeing.

No description available.

Background – The last 20 years healthcare has been facing increased demands on efficiency and increased customer satisfaction. This despite reduced resources and increasing demand. These demands are presents in all departments within healthcare organisations, including medical laboratories that currently receive an ever-increasing number of remittances. Laboratory flows are quickly becoming overloaded with samples and related materials. According to research, this can be facilitated by the means of a logistic approach. Purpose – The purpose of this study is to facilitate the work of medical laboratories by: Analysing how medical laboratory flows can improve efficiency with the help of a logistic approach. To fulfill the purpose were two issues presented, these are as follows: How can medical laboratory flows be smoothened out, when the inflow is uncertain? What types of waste can be identified in medical laboratory flows, and how can these be addressed? Method – A case study was performed at the pathology laboratory at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping to facilitate the collection of empirical data for the study. The empirical data were analysed using the theory of improved efficiency according to logistics, this theory was obtained through a literature review. Results and conclusions – The results demonstrate that by using a logistic approach can multiple improvement opportunities and wastage be identified and addressed. With the help of tools and philosophies in logistics laboratory flows can be smoothened out and get an increased capacity by minimizing the variation of the internal processes. The identified wastes are addressed by applying already developed methods from the industrial field. The previously developed methods were adapted to fit medical laboratories and were the basis for the study's proposed actions. Recommendations – The authors' recommended actions for medical laboratories follows below. However, it should be taken into consideration of that the recommendations is case-specific, but are also generalisable to the extent that the conditions in medical laboratories are similar. • Increase communication between the laboratory and other healthcare units. • Redistribute the human resources between stations to optimize the flow capacity and reduce internal variations. • Increase work with 5S and improvement activities to facilitate the daily work. • Utilize performance goals by using visual control together with creating involvement and participation. / Bakgrund – Sjukvården har de senaste 20 åren fått ökade krav på effektivisering och ökad kundtillfredsställelse. Detta trots minskade resurser och en ökande efterfrågan. Dessa krav ställs på alla avdelningar inom sjukvården, däribland medicinska laboratorier som idag får ta emot ett ständigt ökande antal remisser. Laboratorieflödena blir snabbt överbelastade med prover och provrelaterat material. Enligt forskning kan detta underlättas med hjälp av ett logistiskt synsätt. Syfte – Syftet med studien är att effektivisera arbetet för medicinska laboratorier genom att: Analysera hur medicinska laboratorieflöden kan effektiviseras med hjälp av ett logistiskt synsätt. För att uppfylla syftet togs två frågeställningar fram, dessa lyder enligt följande: Hur kan medicinska laboratorieflöden jämnas ut, när inflödet är osäkert? Vilka slöserier kan identifieras i medicinska laboratorieflöden, och hur kan dessa åtgärdas? Metod och genomförande – En fallstudie utfördes på patologilaboratoriet på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping för att möjliggöra insamlandet av empiri till studien. Empirin har analyserats med hjälp av teori kring effektivisering inom logistik, denna teori anskaffades genom en litteraturstudie. Resultat och slutsatser – Studiens resultat visar att med hjälp av ett logistiskt synsätt kan flertalet förbättringsmöjligheter och slöserier identifieras och åtgärdas. Med hjälp av verktyg och filosofier inom logistik kan flödet jämnas ut och få en ökad kapacitet genom minimering av variation i de interna processerna. Även de identifierade slöserierna åtgärdas genom att applicera redan framtagna metoder inom industriella verksamheter. De tidigare framtagna metoderna anpassades till medicinska laboratorier och var grunden till studiens rekommendationer. Rekommendationer – Författarnas rekommendationer till medicinska laboratorier följer nedan. Det bör dock tas i akt att dessa rekommendationer är fallspecifika, men är även generaliserbara i den mån att förutsättningarna på medicinska laboratorier är likartade. Förbättra kommunikationen mellan laboratoriet och övriga vårdenheter. Fördela om personalresurser mellan stationerna för att optimera flödets kapacitet och minska interna variationer. Införa arbete med 5S- och förbättringsaktiviteter för att underlätta arbetet. Utnyttja resultatmål genom visuell styrning samt skapa engagemang och delaktighet.