Bakgrund: Endometrios är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan växer i och utanför livmoder. Endometrios påträffas vanligtvis på bukhinnan, livmodermuskulaturen, äggstockarna, urinblåsan eller ändtarmen, men kan även finnas i andra organ i kroppen. I Sverige drabbas uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder av endometrios, men det kan dröja uppemot sex-tio år innan diagnosen fastställs. Endometrios kan ge upphov till bland annat svåra smärtor och infertilitet. Aktuellt forskningsläge visar att kompetensen bland hälso- och sjukvårdpersonal är bristande vilket har en påverkan på den vård som ges till kvinnor med misstänkt eller fastställd endometriosdiagnos. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal vid endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex bloggar som analyserades enligt av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; bra bemötande och dåligt bemötande som sammanfattas av fem respektive fyra underkategorier. Samtliga kvinnor hade upplevelser av dåligt bemötande från sjukvårdspersonal vilket påverkade dem negativt både psykiskt och fysiskt. Kvinnorna ansåg sig till stor del ha blivit misstrodda och inte tagna på allvar vilket hade konsekvenser för deras självkänsla och tro på vården. En annan konsekvens av dåligt bemötande var att de drog sig från att söka hjälp vilket orsakade onödigt lidande och deras vardag påverkades negativt. Resultatet visar också upplevelser av bra bemötande där kvinnorna upplevt att de blivit förstådda och bekräftade vilket ingav dem hopp och framtidstro. Av resultatet framkom att omhändertagandet från sjuksköterskan spelar roll för hur kvinnorna hanterade den påverkan som endometriosen har. Slutsats: Då denna patientgrupp till största del söker sig till vårdcentraler och akutmottagningar för sina symtom är sjuksköterskan bland de första de knyter kontakt med. Av resultatet framkommer det att sjuksköterskans förhållningssätt bör vara i enlighet med Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori. Resultatet visar tydligt hur kvinnor som söker vård önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonalen. I enlighet med Travelbee’s teori är omvårdnad att hjälpa den lidande människan att finna mening och hopp i sin situation genom att etablera en tillitsfull och förtroendefull relation med patienten.

Background: HIV-positive person´s are especially exposed to prejudices from the society which most likely also is reflected in healthcare situations. HIV-positive person´s have an extensive need for medical care and support from healthcare personnel in the process of managing the infection and adherence to the antiviral treatment. Aim: To describe HIV-positive person´s experiences of stigmatization and discrimination in healthcare settings and in interaction with healthcare personnel in Europe and north America. Method: A literature review with a systematic approach based on 11 qualitative articles. To analyse the articles, coding and thematization was performed. Results: Four themes arose: “Offensive experiences in healthcare settings”; “Unequal and inferior care”; “Revelation of HIV status”; “Consequences of stigmatization”. Conclusion: HIV-positive person´s experiences stigmatization and discrimination in contact with healthcare in Europe and north America. The discrimination and stigmatization is manifested in different aspects and contexts. A good treatment regimen and regular contact with healthcare is required for a satisfactory treatment outcome. HIV-positive person´s are entitled to a human treatment, just like everyone else, anywhere in the world. Keywords: HIV, Stigmatization, discrimination, experience, Healthcare / Bakgrund: HIV-positiva personer är särskilt utsatta för förutfattade meningar från samhället vilket även har en risk att avspeglas i sjukvårdssammanhang. HIV-positiva personer har ett stort behov av sjukvård och stöd från sjukvårdspersonal under behandlingsprocessen samt i sin följsamhet till den antivirala behandlingen. Syfte: Att beskriva HIV-positiva personers upplevelser och erfarenheter av stigmatisering och diskriminering inom hälso- och sjukvård i Europa och Nordamerika. Metod: Litteraturöversikt med en systematisk ansats baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. För att analysera inkluderade artiklarnas resultat utfördes kodning och tematisering. Resultat: Fyra teman uppstod: “Kränkande bemötande i hälso- och sjukvården”; “Ojämlik och sämre vård”; “Avslöjande av HIV-status” samt “Konsekvenser av stigmatisering”. Resultatet visade att HIV-positiva personer upplever ett dåligt bemötande i kontakten med hälso- och sjukvården med påverkan på behandling och tillit till vården och vårdpersonal. Det visar också på att sekretess och integritet inte respekteras tillräckligt och att dessa personer upplever depressiva symtom och skam till följd av hur de behandlas. Slutsats: HIV-positiva personer upplever stigmatisering och diskriminering i sin kontakt med hälso- och sjukvården i Europa och Nordamerika. Denna stigmatisering och diskriminering visar sig på olika sätt i olika kontexter. En god behandlingsregim och regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården är avgörande för ett lyckat behandlingsresultat. HIV-positiva personer ska få ett medmänskligt bemötande och behandling, precis som alla andra, oavsett var i världen man bor. Nyckelord: HIV, stigmatisering, diskriminering, bemötande, hälso- och sjukvård

Utgångspunkten för studien är fenomenet arbetsmotivation med inriktning påomvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen. Arbetsmotivation hos personal kan leda tilleffektiviseringar och förbättringar i produktivitet. Att värna om personalensarbetsmotivation är därav en ytterst strategiskt resursfråga. Äldreomsorgen utgör en mycket viktig del av vårt svenska välfärdssystem och är ett väldebatterat ämne i samhället. De största bekymmersområdena berör bristen på tillgång på vård och omsorg, minskande ekonomiska resurser samt dalande kvalité på den vård som ges. Dessa faktorer som präglar vården i dagens läge får också stora konsekvenser för omvårdnadspersonals arbetsmotivation.Det är ur denna problematik som vårt intresse härstammar för vad som egentligen motiverar och gör att omvårdnadspersonal trivs inom äldreomsorgen.Uppsatsen inbegriper tidigare forskning som Yoshio Kondo, Victor Grant, Karen Dana ochRicky W. Griffin, samt teorier av Frederick Herzberg och Victor Vroom. Vårdtagare,arbetskamrater, arbetsmiljö och utbildning var de faktorer som i vårt resultat visat sig vara mest avgörande för arbetsmotivation.Genom dem kvalitativa forskningsmetoden var dessa var de faktorer som uppkom mestfrekvent under studiens gång genom de nio intervjuer vi genomfört på ett äldreboende iVästsverige.De två främsta motivationsfaktorerna som uppgavs av respondenterna uppskattning ochgemenskap inom organisationen. Gemenskapen gäller arbetsgruppens sammanhållning ochdärmed dess stämning, men också att vårdgivaren finner motivation av att de boende mår väl. Uppskattningen får en motiverande effekt främst då den ges från arbetstagarna eller ifrån de boende samt deras anhöriga. / <p>The theme of this study is motivation for nursing staff within healthcare with its focus on eldercare. This study emphasis lays on the definition motivation which can lead to a more effective or improved productivity within healthcare. This has the effect that employees strive for a higher quality of healthcare for the elderly. Theories of Frederick Herzberg and Victor Vroom are used in this study as well as studies from Yoshio Kondo, VJ Grant, Karen Dana and Ricky W. Griffin. During interviews with employees at a certain elderly home somewhere in the western part of Sweden the words colleagues, patients, work environment and education came up repeatedly and are therefore central parts in this study. The two factors most related to motivation are appreciation and community. This study points out that the factor community can be defined as solidarity between colleagues and thereby its</p><p>atmosphere and also includes the relationships between patients and employees. The wellbeing of patients creates motivation inside the community together with an appreciation of patient or their relatives.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Bakgrund: Ett skadat nagelband har lika många bakterier som jordens invånare. Bakterier innebär stor riskfaktor för infektion, sjukdom och ibland död. Basala hygienrutiner innebär bland annat god handhygien, användande av arbetskläder samt skyddsutrustning. Sjuksköterskors ansvar är att upprätthålla basala hygienrutiner för att bidra till hög säkerhet och kvalité. Inom kommunal hälso- och sjukvård är det inte alltid lätt att bevara en säker vård med basala hygienrutiner, eftersom det ofta är gemensamma material och miljöer med många individer. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning om sjuksköterskors upprätthållande av basala hygienrutiner inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En integrerad litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Kvalitetsgranskning utfördes med rangordningen ett till tre. De artiklar som uppnådde tillräckligt hög kvalitetsnivå, gick vidare till den integrerade analysen. Resultat: Det fanns flertalet faktorer som påverkade sjuksköterskors svårigheter att upprätthålla basala hygienrutiner men även faktorer som kunde möjliggöra upprätthållandet av basala hygienrutiner. Påverkande faktorer var till exempel tillgång till material samt ledningen intresse. Slutsats: Flertalet möjligheter för att förbättra sjuksköterskors upprätthållande kunde implementeras med hjälp av ledningens inflytande och engagemang. Kontinuerlig utbildning var av stor vikt för att kunna förbättra och upprätthålla basala hygienrutiner. Området kräver mer forskning för finna alternativa lösningar.

Bakrund: Personer som lider av långvarig smärta är återkommande inom hälso- och sjukvården. Långvarig smärta beräknas kosta det svenska samhället cirka 80 miljarder kronor per år. Att behandla långvarig smärta kan vara svårt eftersom smärta ofta innefattar psykologiska faktorer så som känslor, tankar och/eller beteende. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är en viktig del i omvårdnaden av patienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med elva inkluderade originalartiklar. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Granskningen utgick från en granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen utfördes i fem steg utifrån en modell av Friberg (2012b). Resultat: Patienter med långvarig smärta ansåg att det var viktigt att betraktas som en unika personer med individuella behov. Att bli behandlad med respekt och få sin smärtupplevelse bekräftad var viktigt i bemötandet. När hälso- och sjukvårdspersonalen visade intresse och gav adekvat information ökade patientens delaktighet. I resultatet presenteras negativa men även positiva upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Diskussion: Studiens kvalitet bedömdes utifrån Shenton (2004) trovärdighetsbegrepp. De tre centrala fynden kommunikation, tilltro och kunskap diskuterades i relation till etik, bemötande samt samhällsperspektiv.

No description available.

<p>The swedish healthcare is in many situations one of the best in the world. But still, the healthcare system includes elemnts that reduce the efficiency. Partly becouse the swedish healthcare is largely monopolized, the servicecs are not properly prized and the economic responsibility and the liability legislation is limited. The main problem this study evolves around, is how a different liability rule would change the shape of the healthcare organisation. Abouve all, how would the approach to riskmanagement and preventive and riskreducing performance change with a diffrent liability rule. A quantitative investigation, with main focus on riskmanagement,have been made at two hospitals in Sweden. The reults show that the handling of an accident is inefficient and that the swedish healthcare involves more insecure elements than exepected.</p>

<p>Handskanvändning inom omvårdnadsarbetet är en central del av de basala hygienrutinerna. Handskar är en effektiv skyddsbarriär mot virus och bakterier för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patienter. Sjukhusrelaterade infektioner kostar varje år det svenska samhället flera miljarder kronor och är även en direkt dödsorsak i nästan en procent av alla dödsfall i Sverige. Dålig följsamhet med handskar leder också till en ökad risk att smittas av hepatit eller HIV.</p><p>Syftet var att undersöka kunskaper om, attityder till och följsamhet med att använda handskar bland hälso- och sjukvårdspersonal i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tretton vetenskapliga artiklar granskades.</p><p>Resultatet visade att det fanns brister i kunskaper, attityder och följsamhet till handskanvändning. Sjuksköterskor och undersköterskor hade i de flesta fall bättre kunskap och följsamhet till handskanvändning än läkare. Vidare presenterades hur studenter till stor del påverkades av handledares beteende, vilket trots kunskap kunde leda till dålig följsamhet med hygienrutiner.</p><p>Slutsatserna från studien var att det fanns brister i kunskaper och bristande attityder och följsamhet till handskanvändning. Ytterligare och bättre utbildning, samt mer forskning, krävs för att utveckla ett mer hållbart säkerhetsklimat.</p>

<p>En studie av resursutnyttjande, målstyrning och motstånd inom området Rehabilitering och kliniken Reumatologen på Universitetsjukhuset Örebro.Respondenter på fyra olika organisatoriska nivåer intervjuades.</p>

<p>Patients with heart failure have a high mortality and often readmits to hospital care, due to a lack of compliance in the treatment plan. Patient education on self-care provided by nurses is important in improving patient and clinical outcomes.The aim of this study was to describe effects of nurse led interventions of patient education for elderly patients with heart failure. Literature study based on nine quantitative scientific articles. The results shows that different nurse led interventions of patient education with patients with heart failure had positive effects on self-care management, quality of life, health related quality of life and hospital care. E-mail reminder to community nurses and telephone education shows to be the most effective patient education interventions. Socialstyrelsen claims that a Swedish patient with heart failure offers good education from heart failure clinics. Our question is if there is a need for further augmented education? It would be of interest to study which method of patient education that have the best effect on self-care management for younger patients with heart failure.</p>