Syftet med studien var att undersöka huruvida elever i ämnet idrott och hälsa får ta del av undervisning kopplat till droger, då det står utskrivet att eleverna ska få ta del av denna undervisning i de svenska styrdokumenten för idrott och hälsa 1. Vidare så är syftet med denna studie att undersöka vad eleverna har för syn på droger kopplat till de salutogena och patogena hälsoperspektiven av Aaron Antonovsky (1996). För att få svar på dessa frågor har en metodkombination använts där elever har fått medverka i intervjuer och enkäter som sedan har legat till grund för studiens resultat. Studien kommer fram till att elever överlag får lite undervisning i ämnet idrott och hälsa kopplat till droger samt att elever har både en patogen och salutogen syn på droger. Primärt är elever mer salutogena i sin hälsosyn när det handlar om alkohol och mer patogena i sin syn på övriga droger

Bakgrund: I dagens samhälle har fetma ökat och fetma leder till en rad riskfaktorer som diabetes, cancer och hjärt-och kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar resulterar i sin tur i stora kostnader för samhället både indirekt och direkt. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om individers upplevelser av att leva med fetma. Sjuksköterskan kan då bemöta och stödja individen på ett lämpligt sätt för att öka individens upplevelser av hälsa. Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa hos individer med fetma. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i att tolv artiklar kvalitetsgranskades. Åtta artiklar inkluderades i studiens resultat och en integrerarad analys genomfördes. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier. Social hälsa, Mental hälsa och fysisk hälsa. Social hälsa genererade i två underrubriker, Ensamhet och utanförskap samt familjerelationer. Mental hälsa resulterade i underrubriken, Sårbarhet. Fysisk hälsa resulterade i underrubriker, kroppsliga begränsningar och begränsningar i det dagliga livet. Slutsats: Individer med fetma upplever försämrad hälsa i olika utsträckningar på det fysiska, mentala samt det sociala planet. Det framkom att kvinnor med fetma upplever en sämre hälsa generellt än män och även ålder har en betydelse för upplevelser av hälsa. Dock går det inte att generalisera hur individer med fetma upplever hälsa, utan hänsyn måste tas till varje enskild individ. Det är av stor vikt att sjuksköterskans hälsofrämjande arbete utgår från varje enskild individ.

Utomhuspedagogik i förskolan ur ett hälsoperspektiv. En jämförande studie mellan en kommunal förskola och en enskild I Ur och Skur förskola. / Outdoor Education in preschool in a health perspective. A comparing study between a preschool and one " I Ur och Skur" preschool.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag. Intervjuer genomfördes med 17 individer med diagnosen reumatoid artrit och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier bildades som beskrev hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag: (1) Kroppens avtagande styrka och</p><p>dess inre och yttre konsekvenser och (2) försoning med sjukdomen.</p><p>Dessa bildar tillsammans det övergripande temat: Reumatikers livssituation – tyst vardagshjältemod. Studien visade att informanternas upplevelse av sin vardag var beroende av sjukdomens svårighetsgrad,</p><p>smärtans intensitet, kroppens styrka, begränsningar i vardagen, omgivningens attityd och hur de kunde hantera sin sjukdom och försona sig med den. En konklusion av denna studie är att det behöver göras</p><p>upplysningsarbete bland allmänheten om reumatikernas situation.</p><p>Utvecklingen av tekniska hjälpmedel borde främjas för att underlätta reumatikernas vardag. Det borde även funderas över bättre ekonomiskt stöd för patienter som är i behov av det. Framför allt borde forskningen</p><p>främjas för att hitta en metod genom vilken reumatoid artrit kan botas.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag. Intervjuer genomfördes med 17 individer med diagnosen reumatoid artrit och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier bildades som beskrev hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag: (1) Kroppens avtagande styrka och dess inre och yttre konsekvenser och (2) försoning med sjukdomen. Dessa bildar tillsammans det övergripande temat: Reumatikers livssituation – tyst vardagshjältemod. Studien visade att informanternas upplevelse av sin vardag var beroende av sjukdomens svårighetsgrad, smärtans intensitet, kroppens styrka, begränsningar i vardagen, omgivningens attityd och hur de kunde hantera sin sjukdom och försona sig med den. En konklusion av denna studie är att det behöver göras upplysningsarbete bland allmänheten om reumatikernas situation. Utvecklingen av tekniska hjälpmedel borde främjas för att underlätta reumatikernas vardag. Det borde även funderas över bättre ekonomiskt stöd för patienter som är i behov av det. Framför allt borde forskningen främjas för att hitta en metod genom vilken reumatoid artrit kan botas.

I dagens skola inom ämnet idrott och hälsa 1 står det utskrivet att elever ska komma i kontakt med "Mental träning och spänningsreglering" (Lgy 11 2011). Ämnet har dock fått utstå kritik för att främst ägna sig åt fysisk aktivitet och fysisk hälsa. Denna studie har därför studerat hur elever ser på mental träning inom ämnet idrott och hälsa och om de använder sig av någon mental träning på fritiden. Det teoretiska ramverket för studien är ett patogent och salutogent hälsoperspektiv och ramfaktorteorin. Inom studien deltog 123 elever uppdelade på 3 olika skolor i 6 olika klasser. Studien har använt sig av enkät innehållande båda slutna och öppna frågor där elevernas svar sedan granskats och analyserats. Resultatet visade sig vara varierande där en del skolor hade erfarenhet av mental träning medan andra inte hade det. Det visade sig att mental träning är ett relativt svårt begrepp för både lärare och elever, vilket kan förklara att mental träning får en liten roll i ämnet. Trots detta ansåg de flesta elever att mental träning kan bidra till att förebygga psykisk ohälsa, vilket idag är ett av vår tids största samhällsproblem. Denna studie anser att det borde undervisas mer i skolan.

Barn vistas idag i förskolan långa dagar vilket gör förskolan till en viktig plats för barns fysiska aktivitet. Barn är idag också mer stillasittande på grund av förändrade livsvillkor som längre arbetsdagar för vårdnadshavarna samt den digitalisering som skett. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på planering, arbete med och främjande av fysisk aktivitet i förskolan. Vi samlade in materialet genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. I vår analys utgick vi från ett hälsoperspektiv med hjälp av KASAM-teorins salutogena och patogena perspektiv samt det relationella perspektivet för att försöka besvara våra forskningsfrågor om hur förskollärarna beskriver sina egna erfarenheter av fysisk aktivitet, hur förskollärarna reflekterar kring förskolebarns fysiska aktivitet, hur  förskollärarna beskriver sin planering av fysisk aktivitet i inomhusmiljön och hur förskollärarna beskriver sin planering av fysisk aktivitet i utomhusmiljön. Studiens resultat visar att förskollärares inställning och egna erfarenheter påverkar hur de planerar och främjar fysisk aktivitet i förskolan. De förskollärare som har en positiv inställning och positiva erfarenheter till fysisk aktivitet på fritiden var också de som tog med sig det in i förskolans verksamhet. Resultatet visar också att förskollärarna anser att deras förhållningssätt och miljöns utformning påverkar barnens möjlighet till fysisk aktivitet i förskolan. Analysen visar att förskollärarna på respektive förskolor arbetar med syftet att barnens fysiska, psykiska och sociala hälsa ska tillgodoses, samt att lärarnas svar kan beskrivas som hälsofrämjande.

Resultaten av forskning om hälsa tyder på att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Utgångspunkten för denna undersökning var att vi antog att förskolor inte arbetar på samma sätt med hälsa och fysisk aktivitet eftersom de lokala strävansmålen ser olika ut. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur pedagoger talar om och arbetar för att realisera strävansmålen inom hälsa och fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur talar pedagoger i förskolan kring hälsa och fysisk aktivitet och Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i barngruppen? I studiens teoretiska del klargörs de centrala begreppen hälsa, fysisk aktivitet, lek och hälsofrämjande arbete samt miljöns betydelse för barns hälsa. Uppsatsens empiri bygger på observationer på en förskola samt intervjuer med förskolelärarna. Förskolan ligger i utkanten av en större sydsvensk stad. Vi har valt att intervjua förskolelärare som arbetar med barn i olika åldersgrupper då det finns olika arbetsätt beroende på vilken ålder barnen har. Vi genomfört intervjuer med två pedagoger som arbetar på samma förskola och i samma arbetslag. De valda pedagogerna arbetar i olika barngrupper med åldrarna 1-3 respektive 3-6 åringar, men tillhör samma arbetslag. Uppsatsen visar att pedagogerna har ett helhetsynsätt när det gäller hälsa som påverkas av sampelet mellan människor och omvärlden. Den konstaterar även att pedagogerna menar att fysisk aktivitet innebär rörelse utan några specifika rörelsemönster. Helhetssynen påverkar verksamhetens aktivitets utformning då pedagogerna väljer att arbeta med övningar som minskar stress. Åsikterna om den fysiska aktiviteten kan möjligen bidra till att det inte anordnas så mycket planerade aktiviteter som kunde varit möjligt.

SAMMANFATTNING  Bakgrund Hem- och konsumentkunskap (HKK) är ett viktigt skolämne som syftar till att ge elever nödvändiga verktyg för att bli medvetna konsumenter. Livsmedelsverkets nya kostråd innebär att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket och att röra på sig. Flera studier om hem- och konsumentkunskapsundervisning visar att majoriteten av eleverna prioriterar smak framför hälsa samt att ungdomar under tonåren är mycket lättpåverkade av sina kamrater, reklam och förändringar i samhället. Ungdomars ohälsosamma matvanor beskrivs utgöra en av de största riskfaktorerna för sjuklighet i Sverige idag. Skolan med dess hem- och konsumentkunskapsundervisning har således möjlighet att främja hälsosamma matvanor. Syfte Syftet med uppsatsen var att utforska elevers upplevelser av hälsoperspektivet kopplat till mat i undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Metod I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Elva semistrukturerade intervjuer av elever i årskurs 9 har genomförts. Intervjumaterialet transkriberades, bröts ner i meningsenheter och kodades. Sedan delades materialet i subkategorier och kategorier vilka användes i resultatanalysen. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier som byggdes upp av elva subkategorier. Kategorierna handlade om hälsa och livsstil, hantering av livsmedel, hur maten påverkar kropp och hälsa, vad det innebär att göra hälsosamma val samt elevers önskan av variation och tydlighet i undervisningen. Slutsats Eleverna visade sig ha svårigheter med att omvandla hälsokunskap till handling i vardagslivet. De behöver praktiska och konkreta övningar för att göra hälsosamma val i vardagen så att inte smak, kompisinflytande och ohälsosamma matvanor prioriteras före reflektion av hälsosam livsstil. Rekommendationen blir att läraren behöver vara mer tydlig och hälsoperspektivet behöver genomsyra undervisningen genom att visa på vad som är hälsosamt och inte. Detta medför att HKK-läraren behöver ha goda kunskaper om ämnet hälsa för att kunna förmedla detta på ett intressant och varierande sätt för eleverna.

Ögoninfektion är vanligt förekommande hos barn särskilt i kombination med övre luftvägsinfektion. 95% av alla barn mellan två och fem år vistas på förskola. Distriktssköterska/Avancerad primärvårdssjuksköterska ser förskolan som en viktig resurs i det förebyggande hälsoarbetet. Personal på förskolan har att ta ställning till sjukdom och ohälsa hos barnen. Syftet med studien är att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om ögoninfektion hos barnen.   Fyra intervjuer med förskolepersonal ligger till grund för en kvalitativ studie. Intervjuerna har analyserats enligt fenomenografisk ansats. Sju beskrivningskategorier med tillhörande uppfattningar beskriver personalens olika uppfattningar: Spridning av ögoninfektion; Hur infektionen yttrar sig; Brist på kunskap; Betydelsen av handhygien; Föräldrarnas roll; Hälso- och sjukvårdens betydelse; Den kollegiala samvaron.   Förbättrad kommunikation mellan BVC/vårdcentral och förskola behövs. Undersökningen är tänkt att användas i distriktssköterskans/APS-sjuksköterskans fortsatta arbete för att befrämja hälsa och förebygga sjukdom. / Conjunctivitis is common among infants and children, especially whilst they are suffering from upper respiratory tract infections. 95% of all infants go to nursery from the age of 2 The nurse practitioner finds that nurseries are ideal places for health promotion. In nurseries the staff has to make decisions concerning health problems in the infants. The aim of this paper is to describe how the staff experience eye infection in infants. It is a qualitative study based on four interviews. They are analyzed using the phenomenographic method. The result contains seven different categories with all the significant answers from the participants: The spread of eye infection; The infection's appearance; Lack of knowledge; The importance of hand hygiene; The role of the parents; The importance of the health service; The social intercourse between colleagues. There is a need of improved communication between the GP center and the nurseries. The paper is intended to benefit the nurse practitioner in promoting health.