Maskulinitet kan förstås som något en gör, och uttrycker genom tal och handlingar. Musik ochlåttexter är en arena där maskulinitetskonstruktioner kan synliggöras. Håkan Hellström är en avSveriges största manliga artister och hans låttexter har studerats tidigare kring bland annat hur dekonstruerar maskulinitet. Dessa har visat att Hellström utmanar dominerande maskulinitetsideal,genom att vara en pojkaktig och normbrytande figur. Dock har de tidigare studierna berört andrateoretiska utgångspunkter än vad denna studie utgår ifrån, och därmed öppnar min studie upp för fler tolkningsmöjligheter av ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskulinitetkonstrueras i Hellströms låttexter, samt hur låttexterna anknyter till omgivande kontexter och hurdessa samspelar med konstruktionen av maskulinitet. Jag har ämnat erbjuda fler perspektiv tillhur maskulinitetskonstruktionerna i Hellström låttexter kan förstås. Materialet till studien bestod av låttexter från Hellströms åtta fullängdsalbum utgivna 2000-2016 samlade i boken “Sjung ditt liv: alla låtar och en massa bilder” (Hellström, 2016). För att analysera låttexterna har jag använtmig av närläsning, inspirerat av musikforskaren Lars Lilliestams studie “Svensk rock: musik,lyrik, historik” (1998). Närläsningen resulterade i fem teman som låttexterna delades in i: Göteborg, berusningsmedel, romantik, självbiografiska berättelser och relationen till arbetarklassen. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna performativitet, homosocialitet och genusslentrian undersöks tematikens innehåll genom dess användning av ord, beskrivningar av subjekt, platser och känslor för att blottlägga hur dessa fungerar att forma och konstruera maskulinitet. Genom min analys kan jag visa att Hellström konstruerar flera maskuliniteter, som uttrycks på olika sätt. Det här blottlägger maskulinitet som instabil, föränderlig och kontextberoende. Maskulinitetskonstruktionerna förändras beroende på vem eller vilka låttexterna riktar sig mot, eller görs tillsammans med. Ytterligare en aspekt somuppmärksammats är att låttexternas intertextuella referenser antyder på en homosocial kultur genom referenser till kanoniserade verk skrivna av män, manliga musiker och manligarbetarklass.

Håkan Hellström är en av Sveriges största artister och mest prisbelönade låttextförfattare. Syftet med studien är att undersöka hur Hellström använder intertextualitet i sitt textförfattande samt vilka effekter som uppnås. Metoden är en beprövad språkvetenskaplig textanalysmetod, med stöd i tidigare forskning, kallad textsamspel. Materialet för studien utgörs av sex av Hellströms studioalbum – de tre första och de, till dags dato, tre senaste. Resultatet visar vilka typer av intertexter som förekommer, där de flesta är implicita sådana. Slutsatsen visar att åtskilliga röster förekommer intertextuellt i Hellströms texter, och vidare att dessa skapar en komplexitet, tillika ”ekon”, genom den intertextuella dialogen med, bland annat, andra artister. Dessa textförfattare och deras alster ”färgar av sig” intertextuellt, inte minst genom Hellströms sätt att skapa låtar utifrån kärnfulla intertexter, exempelvis genom att bygga låtar kring redan existerande titlar (dock av Hellström översatta), och hela ”lapptäcken” av sådana.

No description available.

Based on the concept of rhetorical situation, the purpose of this study is to compare and describe the three Socialist leader's May Day speech from the years 1954, 1978 and 2011. The results of the analysis showed that there is a big difference in how the leaders chooses to appeal to the rhetorical audience. Erlander, 1954, never appealed directly to his audience which Palme, 1978, did both initially as repeatedly throughout his speech. Juholt, 2011, has a personal and frequent appeal which is repeated throughout his speech, which is interpreted as a sign of the intimization of the public language. It proved difficult to discuss the Socialist rhetoric as one unified form. The rhetoric realm is influenced by too many external factors, such as the media, which makes it impossible to speak of it as one. The analysis revealed that the language of the 1th may-speeches is characterized by the people who use it. It is inevitable that the speaker puts his utmost emphasis, in both language and speeches. It would require a larger and more comprehensive analysis to allow any conclusions about a social-democratic language.Keywords: Rhetorical situation, genre, ethos-logos-pathos, 1th May, the Swedish Social Democratic Party, Tage Erlander, Olof Palme, Håkan Juholt

Bilder är bland det första som fångar tidningsläsarens uppmärksamhet och forskning visar att bilder i högre grad än den skrivna texten drar till sig uppmärksamhet. Därav kan bilden av en politiker som framställs på ett ofördelaktigt sätt i pressbilder påverka publikens uppfattning av denne. I sin tur påverkas hur vi som väljare tar ställning till dennes politik, då väljare tar ställning i politiska frågor ur det som ligger närmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen väljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekräftelse av att en händelse ägt rum när läsaren inte själv kunnat närvara på plats. Vårt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framställningen av Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin. Detta möjliggör en kvalitativ, jämförande studie med utgångspunkt i ett genusperspektiv. En jämförelse har även gjorts för att se hur den visuella framställningen av dessa två politiker skiljer sig i dags- och kvällspressen och vilka utmärkande bilder som förekom. I Håkan Juholts fall analyserades bilder från perioden 7-23 oktober 2011 då det uppdagades att han tagit ut felaktiga bostadsbidrag och i Mona Sahlins fall undersöktes perioden 10-15 november 2010 i samband med hennes beslut om att avgå som partiledare. Vi kom genom vår studie fram till att de båda partiledarna avbildades på skilda sätt. Mona Sahlin har fotograferats närmare än för Håkan Juholt som fotograferats längre ifrån. I Håkan Juholts fall har också hans blick många gånger varit fäst i kameran och en känsla av självsäkerhet och trygghet förmedlades genom bilderna vilket inte i Mona Sahlins fall då hon utstrålat skam och frånvaro. Bildvinklar mellan de båda har skilt sig åt, vilket vi tror grundar sig i invanda mönster hur kvinnor och män fotograferas och att vi tolkar det som att tidningarna slutligen väljer att publicera sådana bilder som förstärker skillnaderna.

Lichens are, in most cases, sensitive to anthropogenic factors such as air pollution, global warming, forestry and fragmentation. Two studies are included in this thesis. The first is an evaluation of the importance of old oak for the rare epiphytic lichen Cliostomum corrugatum (Ach.) Fr. This study analysed whether C. corrugatum was limited by dispersal or restricted to tree stands with an unbroken continuity or the substrate old oaks. The results provide evidence that the investigated five populations in Östergötland, Sweden, of C. corrugatum exhibit substantial gene flow, an effective dispersal and a small genetic variation between the sites. Most of the genetic variation was within the populations. Thus, C. corrugatum is more dependent of the substrate old oaks, rather than limited by dispersal. The second study investigated possible range shift of some common macrolichens, due to global warming, from 64 sites in southern Sweden comparing the two years 1986 and 2003. The centroid of three lichen species had moved a significant distance, all in a north east direction: Hypogymnia physodes (L.) Nyl. and Vulpicida pinastri (Scop.) J.-E. Mattsson and M. J. Lai on the tree species Juniperus communis L. (50 and 151 km, respectively) and H. physodes on Pinus sylvestris L. (41 km). Considering also the non-significant cases, there is strong evidence for a prevailing NE direction of centroid movement.

<p>Lichens are, in most cases, sensitive to anthropogenic factors such as air pollution, global warming, forestry and fragmentation. Two studies are included in this thesis. The first is an evaluation of the importance of old oak for the rare epiphytic lichen Cliostomum corrugatum (Ach.) Fr. This study analysed whether C. corrugatum was limited by dispersal or restricted to tree stands with an unbroken continuity or the substrate old oaks. The results provide evidence that the investigated five populations in Östergötland, Sweden, of C. corrugatum exhibit substantial gene flow, an effective dispersal and a small genetic variation between the sites. Most of the genetic variation was within the populations. Thus, C. corrugatum is more dependent of the substrate old oaks, rather than limited by dispersal. The second study investigated possible range shift of some common macrolichens, due to global warming, from 64 sites in southern Sweden comparing the two years 1986 and 2003. The centroid of three lichen species had moved a significant distance, all in a north east direction: Hypogymnia physodes (L.) Nyl. and Vulpicida pinastri (Scop.) J.-E. Mattsson and M. J. Lai on the tree species Juniperus communis L. (50 and 151 km, respectively) and H. physodes on Pinus sylvestris L. (41 km). Considering also the non-significant cases, there is strong evidence for a prevailing NE direction of centroid movement.</p>

My study has questioned recognized factors of news valuation in the context of Costa Rican newspapers, with the aim at getting greater understanding in how news are valued in Costa Rican newspapers and what factors contribute to making an event the main article of an issue. My research therefore is a snapshot at how the news valuation process is conducted in Costa Rica at the moment. I furthermore went on to do a quantitative content analysis containing five theories of factors of news valuation, that I have theorised myself as a result of my research containing recognized factors of news valuation.   The data has been selected through a random selection process, and then collected via the national library in San José, Costa Rica. I then went on to carry through a quantitative content analysis, containing 46 variables from recognized factors of news valuation and an additional five variables from my own theories, on the selected samples.   The variables in my analysis to a great extent tried questioning the theories of Judy McGregor, Henk Prakke, Håkan Hvitfelt and Galtung and Ruge.   The results show that some of the theories created by mentioned scholar do apply in the news valuation process in Costa Rican newspapers. It furthermore show that some factors, mentioned by the same scholar, to have great impact in the news valuation process does not at all impact the news value of an event in Costa Rican newspapers. This study shows that there is cultural and geographical differences in how events are valued as newsworthy or not, and that the factors that are acknowledged as determining of news value in one region or country, may in fact not at all apply in another part of the world.   The results of my own theories show that there are differences in what factors that affect the news valuation process. My theories state that there are other factors that affect news values and that there can be opposing factors depending on in what country/region/journalistic area the news are valued.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur Jacques Werup förhåller sig till platsen i diktsamlingarna 48 dikter från Österlen och Septemberljus. Undersökningen utgår från Werups tydliga förankring i den skånska poesitraditionen, där Lawrence Buells ekokritiska platsbegrepp utgör ett ledsagande perspektiv för analysen. Werup gör upp med en skånska pastoral tradition genom att belysa senmodernitetens följder i sin poesi, vilket leder honom mot en poesi där samhällets mobila karaktär kommer till uttryck på ett mer autentiskt sätt. Genom sin icke-idylliserande poesi försöker Werup gestalta en upplevelse av platsen som svarar mot vårt senmoderna samhälle. / The aim of the study is to investigate how Jacques Werup relates to place in the poetry collections 48 dikter från Österlen and Septemberljus. The investigation is based on Werup's clear connection with the Scanian poetry tradition, where Lawrence Buell's ecocritic concept of place leads the analysis. Werup makes up with a Scanian pastoral tradition by highlighting the consequences of late modernity in his poetry, which leads him towards a poetry where the mobile nature of society is expressed in a more authentic manner. Through this non-idyllic poetry Werup tries to portray an experience of place in line with our late modern society.