Internet tillhandahåller möjligheter för personer att publicera material och uttrycka känslor och åsikter utan att detta nödvändigtvis får konsekvenser i dessas straffrättsliga eller personliga liv, vilket lett till att de traditionella massmedierna inte längre har ensamrätt på opinionsbildning. Expressen publicerade under hösten år 2015 två artiklar i vilka den politiska skribenten som går under pseudonymen “Julia Caesar” namngavs. Genom att med en kritisk diskursanalys tillsammans med en retorisk analys studera de två Expressentexterna samt två texter skrivna av “Julia Caesar” i samband med Expressens publiceringar undersöks spänningen som uppstått mellan traditionella massmedier och alternativa medier som i takt med internets framväxt uppstått. Med hjälp av en fallstudie på “Julia Caesar” ville vi utreda relationen mellan alternativa medier och pressetik i en digital offentlighet och därigenom belysa större mediefenomen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorier som rör anonymitet i en internetkontext samt två perspektiv på pressens roll i samhället. Studiens resultat visar att spänningarna mellan de etablerade respektive de alternativa medierna kan härledas till diskrepansen mellan de diskurser som de båda perspektiven ger uttryck för. Studien har vidare gjort det möjligt att urskilja vissa processer vilka normaliserar och befäster olika ideologiska budskap.

Tidigare forskning som ligger till grund för denna studie belyser bland annat faktorer som påverkar ingång i och avhopp från högerextrema grupperingar samt processer som rör attitydförändring i relation till detta. Det finns även forskning som belyser professionellas olika förutsättningar för att arbeta med klientgruppen och med förändringsarbete. Vidare belyses möten mellan professionell och klient med fokus på förhållningssätt och makt samt strategier för att bemöta högerextremister. Baserat på denna forskning har vi identifierat en kunskapslucka för forskning rörande hur allt detta uppfattas av de professionella som i praktiken möter klientgruppen.   Syftet med denna studie är att få en förståelse för professionellas föreställningar om sin roll i processer som rör attitydförändring hos klienter. Fokus för studien är professionella som i sitt arbete möter personer som riskerar att dras in i, är aktiva i eller som valt att hoppa av högerextrema grupper. De frågor som ställts för att besvara studiens syfte är 1) vilka föreställningar professionella har om processer som rör attitydförändring hos klienter de möter, 2) hur professionella upplever och reflekterar kring sin roll i möten med klienterna avseende vad som kan bidra till förändring av attityder samt 3) hur professionella upplever sitt maktförhållande till klienterna. De teorier som valts för studien är symbolisk interaktionism och teorier om makt.   Studien har en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med professionella som möter personer som riskerar att dras in i, är aktiva i eller valt att hoppa av högerextrema grupperingar. För analys av materialet har metoden innehållsanalys använts.   Studiens resultat antyder att professionellas föreställningar om sin roll i processer rörande attitydförändring hos klienter grundar sig i en förståelse för klienternas egen process i attitydförändringar. Vidare antyder resultatet att informanterna reflekterar kring och har kunskap om sin roll som professionell i möten med individer ur klientgruppen. Resultatet och diskussionen betonar de professionellas förhållningssätt gentemot klienterna de möter, samt vikten av att skapa en relation till klienten för att därefter jobba med attitydförändring. Vidare diskuteras slutsatser utifrån att informanterna antyder att det generellt verkar råda omedvetenhet och okunskap hos många professionella om förhållningssätt och bemötande gentemot individer ur klientgruppen.

The purpose of this study is to analyze the processes that make youths stay in right-wing organizations. In this qualitative study there is also a description of the measures used in order that individuals do not become members of the extreme right-wing groupings. Interviews have been made by two informants who work with crime prevention issues in the municipality, and two informants who have been members of extreme-right organizations. After the interviews were conducted and transcribed, they have been analyzed thematically based on the social-psychological perspective, symbolic interactionism through three subcategories; socialization, identity as well as labeling and stigmatization. Through socializations the individuals emulate the norms and values that they encounter in their environment. The individual is socialized through various groups, the extreme-right group could be a source of strengthening Nazi and racist views. Identity is also created through interaction with other people. The individual's identity can be reinforced when he becomes a member of right-wing extremist factions and can be difficult to get away if he was not offered anything else, better from society outside the group. The Labeling theory assumes that society does not accept standards other than those accepted by the large group. Other individuals are rejected and excluded. Individuals who is labeled and excluded from the large group seek to enter other groupings, in this study the right-wing extremist, where they will be accepted, thus increasing the distance to the established society. In order to avoid the continued recruitment to extremist gangs advocated that young people should take part of a stable set of values and learn about democratic rights. School singled out as the main influence area.

In recent years, the right-wing extremist site Avpixlat (‘Unveiled’) and the anti-racist blog Inte rasist, men... (‘Not a racist, but…’, IRM) have established themselves as political actors and platforms for political discussion in Sweden. However, we know very little about them and their impact on democracy. The purpose of my work is to analyze social movements’ discussion forums on the internet based on an idea that they are within a tension field between democratic potential and being a potential danger to democracy. Representative democratic theory, socio-cultural learning theory and the idea of discursive debate, form my theoretical framework. I use these three theories as tools to extend our understanding of the role of the discussion forums in political debate, and how they will affect the task of the education system to educate democratic citizens. I do a text analysis of articles and user comments on Avpixlat and IRM, and a survey among pupils in upper secondary school. Two major conclusions are made; 1) There are no major differences between the right wing extremist forum Avpixlat and the anti-racist blog IRM, they can both be described as authoritarian groups with high social pressure, and they look at democratic actors with skepticism. 2) The education system seems to be unaware of the fact that young people come into contact with right-wing extremism and undemocratic political discussion every week in their spare time. Therefore, pupils are never given a democratic alternative to the political discussions that they meet in social media. This brings to questioning whether schools can be said to follow the curriculum on educating democratic citizens.

The purpose of this paper is to examine how four teachers treats and teaches aboutxenophobia and right-wing extremism. A further aim of this study is to investigate whetherthere are any differences in how a teacher at a vocational high school treat and teachabout xenophobia and right-wing extremism against the teacher at a preparatory school, theydo. To achieve my purpose I have used qualitative interviews of semi-structuredform.These interviews were done with two social studies teacher at a vocational high schooland two social studies teacher at a preparatory school.My results show that teachers all too often respond to xenophobic views directly into theclassroom by reasoning and discussions with students. In my resault is also evident thatthere is a big difference between the teachers at the schools how much time you devoteto xenophobia and right-wing extremism in teaching.The conclusions show that these differences largely depend on which group of students thatteachers have.The conclusions will also be that there are great similarities between the way teachers reasonabout how to deal with xenophobia and the means to do, they also are relatively similar.

This essay investigates how Swedish history teachers in upper secondary school handle the mandatory subject usage of history in their history courses. The essay has two main focal points; the general didactic strategies employed by the teachers, and to what extent they bring up contemporary issues related to the usage of history. A typology of the usage of history is used to analyze the findings, along with a theory regarding the weaponization of history. The essay arrives at several conclusions. The teachers participating in the essay find usage of history meaningful content and make an effort to provide ample time for it during the school year. The essay also reaches the conclusion that the nature of the student groups is of importance when it comes to planning and teaching usage of history; the subject's inherent theoretical essence means teachers must be careful as to not overwhelm students, in particular those who perform below average in school. The essay also concludes that the teachers to a certain degree brought up contemporary examples of the usage of history, most notably in connection to the ongoing Russo-Ukrainian war, but also occurrences within a Swedish political context. Some of the teachers tethered this to the Swedish school’s overarching goal of cultivating democratic ideals and bolstering the students’ resilience to disinformation.

Denna uppsats behandlar social organisering av vit makt-miljön med avgränsning på den så kallade skinheads-miljön. Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur den sociala organiseringen av miljön har sett ut på 90-talet, med utgångspunkt i teorier om social organisering. Frågeställningen utgår från fem elementet för social organisering. Genom dessa element försöker jag undersöka och förstå varför individer söker sig till våldsbejakande extrema miljöer. Uppsatsen är en kvalitativ studie med den tematiskt öppna intervjun som metod, där fem före detta skinheads kommer till tals. De berättar om sina tidigare liv som skinheads i vit makt-miljön. Resultatet är att miljön organiseras med hjälp av våld utifrån de tre elementen; medlemskap, regler och sanktioner. Våldets funktion är centralt vid inträde, upprätthållande och utträde ur miljön. Individer som haft sin vålddebut innan inträdet i miljön tenderar till att eskalera i sitt våldsanvändande väl inne i den. Studien visar även att radikalisering bör ses som en process och att den inte sker över en natt, eller som ett fenomen helt isolerat från omvärlden. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att den utifrån teorier om social organisering, bidrar till att försöka belysa de mekanismer och processer som påverkar inträdet, upprätthållandet och utträdet ur våldsbejakande extrema miljöer.

No description available.

The aim of this master thesis is to examine discourses and practices in the handling of materials from the ex-treme right in the Swedish national collection at Kungliga biblioteket (the Swedish national library). Questions posed in this study concern what practices have been used in the handling of the material, the discourse sur-rounding the material and its relation to power structures. The source documents in this study come from the library’s archive records between the years 2000 and 2010. As a complement, the study also uses correspond-ence with librarians active during the time period as well as an interview with an expert on the Swedish extreme right. This study uses Foucauldian discourse analysis as a method and searches for discursive patterns and power structures in the source documents. The essay sees a complex progression in how materials from the extreme right have been handled throughout the time period 2000-2010. In summary, the researched material contains two discursive patterns. Although on opposite terms, they can both be linked to the restrictions of the material. During the time period, a separate collection was set up for extremist material, a collection which is now taken apart. This study argues that “extremism” is a relative term by definition and therefor unsuitable for labelling any material in the long run. This study is a two-year master‘s thesis in Library and Information Science at Uppsala University.

I detta arbete undersöker jag hur den nationalsocialistiska organisationen nordiska motståndsrörelsen (NMR) legitimerar sin ideologi i sitt partiprogram. Jag använde en i huvudsak kvalitativ metod. Rent specifikt använde jag mig av en diskursanalytisk ansats, den så kallade diskurspsykologiska ansatsen som framförts av Margaret Wetherell och Jonathan Potter. Denna ansats fungerade som både mitt metodologiska och mitt teoretiska ramverk. Som teoretiskt komplement har jag även använt mig av Antonio Reyes teori om legitimeringsstrategier. I min analys kunde jag identifiera ett flertal diskursiva praktiker med vilka NMR legitimerade sin ideologi. Detta görs genom åberopandet av apokalyptiska framtidscenarior, användandet av en slags politisk korrekthet, delegitimeringen av rådande system, hänvisning till rationalitet samt bruket av en altruistisk och utopisk framställning av den egna ideologin.