No description available.

Högläsning ses generellt i skolan som en aktivitet där eleverna kan slappna av eller som en utfyllnad av tid (Stensson, 2006). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur högläsning kan användas i skolan och i hemmet på ett positivt och utvecklande sätt för eleverna läs- och skrivutveckling, samt hur hemmet och skolan kan samarbeta för att bidra till en ökning av barnets läs- och skrivutveckling. Arbetet tar upp hur viktigt det är med boksamtal och hur det påverkar elevens förståelse, även vad föreställningsvärldar är och hur de kan användas. Frågeställningarna arbetet besvarar är: Hur kan boksamtal i samspel med högläsning bidra till barnets läs- och skrivutveckling? Hur kan hemmet och skolan bidra till att barnet får en större förståelse och positiva upplevelser av högläsning? Hur bör högläsningen utformas för att bidra till en lyckad läs- och skrivinlärning? Resultatet av litteraturstudien visar att barn får en ökad läs- och skrivutveckling om de får samtala före, under och efter högläsningen.

Vid upprepade tillfällen under vår studietid har vi erfarit att högläsning bidrar till elevers språkutveckling, dock har vi inte sett att högläsning är en prioriterad undervisningsaktivitet i verksamheter. Syftet med litteraturstudien är att undersöka språkarbetets möjligheter till lärande med högläsning som utgångspunkt i förskole-klass och årkurserna 1-3 [F-3]. Ett antal kriterier fastställdes i den här kvalitativa undersökningen och urval gjordes för att finna relevanta texter, som sedan har analyserats och jämförts. Texter i form av vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag har behandlats i den här studien. Analysen av studien består av både internationell och nationell forskning och studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elevers språk och läsförståelse utvecklas när högläsning bearbetas genom bland annat textsamtal. Slutsatsen är att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande genom högläsning då det även bidrar till bland annat elevers begreppsförståelse och identitetsskapande.

Syftet med denna studie var att redogöra hur pedagoger på två förskolor arbetar, tolkar och använder sig av fenomenet högläsning i sin pedagogiska verksamhet. Studiens material är insamlat genom fokussamtal/intervju vars grund utgjorts från dagboksanteckningar. Dagböcker fördes av nio pedagoger varav endast tre pedagoger möjliggjordes för fokussamtal/intervju. Studiens resultat presenteras i fem teman; struktur för högläsningens organisation, högläsningens syfte, språkligutveckling och verklighetsförankring, utveckling av verksamheten och skillnader mellan studiens institutioner. Resultatet från studien visar att pedagogerna ser högläsning som en bra metod för att utveckla barns intresse för böcker och utveckla barns språkliga- och kommunikativa förmågor såväl som barns förmåga att fantisera. Det blir också tydligt att högläsning trots dess lärande förmågor i många fall används som metod vars huvudfokus är att ge barnen avkoppling – en omsorgsbit. De pedagoger som intervjuats är eniga om att högläsning är något njutbart men att den pedagogiska tanken bakom högläsningens utförande samt bokval blir något i skymundan – men den pedagogiska underliggande tanken tonas fram och synliggörs allteftersom under våra samtal... / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

The aim of this study was to investigate how four middle school teachers use and process the contents in read-aloud books, to stimulate the pupils interest in reading and increase reading comprehension. A qualitative approach was used to collect data, through interviews and observations. The findings show that all of the teachers work with read-aloud books regularly. The teachers state that read-aloud books have a positive effect on pupils language, vocabulary, reading comprehension, imagination and ability to reflect. The teachers have three distinctive purposes with read aloud-books, a moment of relaxation, create an interest in books and increase the pupils reading comprehension. The teachers process the contents through discussion and reflection by using "En läsande klass" or/and Aidan Chambers model for book reading. The result also show a decreasing interest in reading, which the teachers try to stimulate the pupils interest by reading and recommend good books.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus på att förändra den traditionella högläsningen i grundskoleverksamheter med hjälp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella högläsningen inte har varit planerad utifrån rådande styrdokument. Med högläsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i högläsningssituationen vilket gynnar deras språkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas även elevernas språkliga förståelse. Resultatet av min studie påvisar att högläsning kan ske med hänsyn till rådande styrdokument. Högläsning kan vara en aktivitet där elever tillåts att samspela med varandra samt vara delaktiga med förutsättning att läraren tidigare byggt upp en god relation till sina elever.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i årskurserna tre och fyra på fyra olika skolor arbetar med läsundervisning och läsutveckling. Ytterligare ett syfte är att se om det finns skillnader mellan årskurs tre och fyra i deras syn på arbetet med läsundervisning och läsutveckling. Den metod som används till studien är intervjuer. Resultaten visar att lärarna använder sig av i stort sett samma metoder i sin undervisning då sju av lärarna till exempel har högläsning med sina elever. En skillnad mellan lärarna i årskurs tre och fyra som framkom under intervjuerna var deras olika förväntningar på sina elever. Bland lärarna i årskurs tre talades det om att eleven ska kunna läsa med flyt och framföra sina egna åsikter om texterna medan i årskurs fyra hördes röster om att eleverna ska kunna urskilja texternas budskap och läsa mellan raderna. Skillnaderna beror troligen på att kunskapskraven ökar allt eftersom eleverna går upp i en ny årskurs.

Syftet med mitt självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur läslusten kan ökas hos elever i de tidiga skolåren. PISA och PIRLS-undersökningar under 2000-talet visar på att läsförmågan hos unga har minskat. Den försämrade läsförmågan innebär att de ungas möjlighet till läsupplevelser begränsas. I regeringens proposition "Läsa för livet" betonas vikten av att stärka barns och ungas läsförmåga men också deras läslust. För att utveckla en genuin läslust behövs en väl automatiserad avkodning och för att utveckla sin läsning krävs att man läser. Matteuseffekten innebär att barn med god läsförmåga läser mycket och gärna och blir starka läsare, medan svaga läsare undviker läsning och läser lite, vilket innebär att de inte utvecklar sin läsning. Detta gör i sin tur att läsningen blir tråkig. Matteuseffekten slår alltså hårt mot de barn som aldrig hittar sin läslust eller som tappar den redan tidigt. I min undersökning har jag genomfört halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer med företrädare för olika professioner inom skola och bibliotek. Resultatet visar på vikten av att elever erbjuds ett brett utbud av texter, litteratur med subjektiv relevans, högläsning med efterföljande samtal, möjligheter att ta del av varandras läsupplevelser, vuxna som agerar läsande förebilder och samarbetar och ett välsorterat, bemannat skolbibliotek. Elever i läs- och skrivsvårigheter kan ges möjligheter till läsupplevelser om de pedagoger och den bibliotekspersonal de möter ger dem möjlighet att lyssna till litteratur, läsa med öronen, och ta del i gemensamma diskussioner kring olika slags texter.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att ge en fördjupad förståelse för hur lärare kan använda skönlitteratur i syfte att arbeta med frågor rörande genus i årskurs F-3. Metoden som tillämpats har varit en systematisk litteraturstudie i vilken svensk forskning använts för att kunna uppnå syftet med studien. De vetenskapliga artiklar och avhandlingar som använts i studien har tagits fram genom sökning i dels olika databaser och dels genom manuella sökningar. Det framgick att ämnet för denna studie var tämligen outforskat och därför blev antalet användbara artiklar och avhandlingar få. Av den forskning som använts för att besvara frågeställningen har det framgått att den vanligaste metoden att använda skönlitteratur i syfte att arbeta med frågor om genus lämpligast utgörs av högläsning som sedan efterföljs av ett gemensamt samtal i klassrummet. Läraren kan bidra till konversationen genom att ställa ledande frågor. Fördelen med ett sådant arbetssätt är att elevernas tidigare syn på de båda könen kan komma att förändras och leda till en mer neutraliserad inställning till de könsnormer som finns för pojkar och flickor i samhället i stort. I ett arbete som berör genus utgör läraren en betydande roll då mycket avgörs av dennes kompetens och inställning till genus.

Syftet med denna studie är att få en bild av i vilken grad förskollärare arbetar med genus, specifikt vid högläsning. I samband med syftet har tre forskningsfrågor arbetats fram för att föra studien framåt. De forskningsfrågor som har formulerats är: Hur ser några förskollärare på genus i förskolan? Hur arbetar några förskollärare med genus i förskolan, specifikt vid högläsning? Hur tror några förskollärare att barn påverkas av könsroller i bilderböcker? Studien har sin grund i ett genusperspektiv och sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet bygger på att människan lär sig och utvecklas tillsammans, samt påverkar varandra. Genusperspektivet handlar om att analysera strukturella förväntningar på mannen och kvinnan. Detta gör att det går att se förbi det biologiska könet. Metoden som denna studie bygger på är semistrukturerade kvalitativa samtalsintervjuer. Denna metod har valts för att kunna undersöka studiens syfte och besvara de forskningsfrågor som lyfts fram. I denna studie har sex förskollärare på tre olika förskolor i stor-Stockholm deltagit. Intervjuerna har genomförts med förskollärarna på deras arbetsplats under arbetstid. Intervjufrågorna som har ställts är baserade på de forskningsfrågor denna studie vill ta reda på. Resultatet av intervjuerna framhäver att förskollärarna använder sig av genusarbetet i en låg grad vid högläsning. Det har visat sig att genusarbetet inte är prioriterat i förskolans verksamhet vilket förskollärarna hade önskat. Detta kan bero på att de saknar den kunskap de hade önskat vilket gör att de känner sig osäkra på arbetet. Det framkommer i diskussionen att respondenterna anser att genus kan vara svårt att arbeta med vid högläsning, detta kan bero på att respondenterna känner att begreppet i sig är stort och svårt. Det framkommer en rädsla hos respondenterna att göra en tydlig könsfördelning bland barnen i arbetet med genus. Trots detta framhäver respondenterna att genus samt högläsning bör prioriteras högre i förskolans verksamhet.