Syftet med den här studien är att undersöka hur några pedagoger arbetar med barns språkutveckling i förskolan med barnlitteratur som verktyg. Studien utgår från de två frågeställningarna: Vilka för- och nackdelar upplever pedagoger att barnlitteratur kan ha för barns språkutveckling? Vilket syfte anser pedagoger att barnlitteratur bör ha i förskolan? Detär en kvalitativ studie som är genomförd på tre olika förskolor och tillsammans med fem stycken intervjuade informanter. Resultaten visar att informanterna tycker att barnlitteratur främjar barns språkutveckling och kunskapsutveckling samt att barnens språkutveckling kan påverkas både positivt och negativt beroende på pedagogen och hur de arbetar med barnlitteratur i verksamheten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur fyra lärare i årskurs F – 3 använder högläsning i sin undervisning samt vilket syfte dessa lärare har med högläsning. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att lärarna i studien har flera syften med att använda högläsning i klassrummet. Resultatet visar även att aktiviteter kopplade till högläsning används på olika sätt. Slutsatsen vi kan dra är att syftet med högläsning varierar och att samtliga lärare som deltog i studien använder aktiviteter i samband med högläsning.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att undersöka vilka arbetsmetoder lärarna använder i samband med högläsning för att främja läsmotivation. Syftet är även att undersöka vilka aspekter av arbetet med högläsning tidigare forskning visar är viktigt för lärare att tänka på vid högläsning i årskurserna F–3. Metoden som används är en litteraturstudie som omfattar åren 2000–2016. Resultaten visar enhälligt att högläsning har en positiv inverkan på elevers läsmotivation. Dessutom framkom att kombinationen högläsning och boksamtal stimulerar till läsmotivation, språkutveckling och utveckling av sociala förmågor. Slutsatsen av denna studie är att forskningsvärlden är överens om att högläsning har positiva effekter på elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien var att undersöka hur några förskollärare beskriver arbetet med högläsning och boksamtal i relation till att gynna barns språkutveckling. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna kvalitativa studie med målsättningen att skapa en bild av förskollärarnas perspektiv på läsmiljön i förskolan och hur högläsning och boksamtal blir en del av förskolans läsmiljö riktat mot att främja barns språkutveckling. Analysmetoden som användes var tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet som har ett fokus på att människan lär och utvecklas i samspel med omvärlden.   Resultatet visade på högläsningens komplexa roll i förskolan och att de boksamtal som förskollärare erbjuder barngruppen har en direkt påverkan på barnets möte med språkets olika delar. Slutsatserna utifrån resultat- analys- och diskussionsarbetet visar på vikten av förskolepersonalens samstämmighet över vad högläsning och boksamtal ska erbjuda för barnen, dess faktiska mål och innehåll. Detta för att kunna erbjuda barn likvärdiga förutsättningar till språkutveckling i samband med högläsning och boksamtal.

Elevers språkutveckling är viktig för att de ska kunna bli goda samhällsmedborgare. Läraren i dagens klassrum har i uppgift att inkludera den skönlitterära genren i undervisningen. Elevers resultat har försämrats inom ämnet svenska. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad forskning säger om högläsningens betydelse för elevers språkutveckling i de tidigare skolåren. Mer specifikt ska följande frågeställning besvaras: Vad säger tidigare forskning om hur lärares högläsning av skönlitterära böcker kan utveckla elevers språkutveckling i F-3? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt nio vetenskapliga studier och tre forskningssammanställningar som handlat om hur lärare använder sig av högläsning och vilken form av språkutveckling som uppmärksammats hos eleverna. Resultatet visar att högläsning kan användas genom interaktiv högläsning, diskussion, repetition och planering i syfte att utveckla elevers språkutveckling. Resultatet är inte generaliseringsbart då en del av studierna genomförts över en kort tid och med en liten population. Studierna har även genomförts utanför Sveriges gränser och har därför inte tagit hänsyn till vad lärare i Sverige måste genomföra utifrån läroplanen. Detta leder oss till lämplig fortsatt forskning som kan vara att göra liknande studier i Sverige. Lärare kan använda denna kunskapsöversikt för att förstå hur viktig högläsningen är och för att ta del av de olika sätten att ta sig an högläsning på i sin undervisning.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare resonerar kring högläsning och sin egen roll i sammanhanget ur ett didaktiskt perspektiv. Vi ville undersöka hur högläsning genomförs, vilket lärande som sker och vilka faktorer som beaktas i val av barnlitteratur. För att ta reda på detta användes intervjuer som metod för datainsamling där åtta stycken förskollärare deltog. Det framkommer i undersökningen att högläsning sker i verksamheterna på olika sätt. Läsningen är ofta spontan men det är vanligt att ha en planerad lässtund om dagen också, oftast i form av läsvila. Det går också att läsa på olika sätt, inte bara ur en bok, även i form av flanosagor eller digitala sagor. Förskollärarna ser boken som ett didaktiskt verktyg, framförallt ser de att barnen utvecklar sitt språk men använder också boken som kunskapskälla. Det gick att urskilja två huvudsakliga faktorer som beaktades vid litteraturval hos förskollärarna, delvis utifrån barnens kunskapsnivå och intressen, delvis vad böckerna signalerar. Utifrån sin förskollärarroll ansåg respondenterna att förutsättningarna som ges är viktiga, såsom läsmiljön och att anordna mindre läsgrupper. Förskollärarna ser också ett behov av att föra en dialog med barnen under eller efter lässtunden. Det handlar om att barnen ska ges möjlighet till djupare förståelse både för nya begrepp och bokens handling. Det framgår av undersökningen att högläsning anses som viktig av förskollärarna då de har ambitioner om att alla barn ska få delta i en lässtund varje dag.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur och varför sex verksamma lärare i årskurs 2 tillämpar högläsning i undervisningen. Studien utgörs av en kvalitativ ansats och tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på vikten av att arbeta med högläsning i undervisningen då det gynnar språkutvecklingen. Resultatet visar även att högläsning tillämpas i undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet till avkoppling. Hur de tillfrågade lärarna väljer att arbeta med en färdigläst bok varierar men det vanligaste förekommande är att eleverna får i uppgift att sammanfatta boken i form av samtal eller en skrivuppgift. Det framkommer dock att efterarbete med en färdigläst bok inte alltid sker, främst på grund av tidsbrist. Slutsatsen är att de tillfrågade lärarna är medvetna om högläsningens positiva påverkan för elevernas kunskapsutveckling. Trots detta upplevs högläsning inte tillämpas i tillräcklig omfattning. Vi kan vidare genom denna studie konstatera att följden av att högläsning vanligen inte är schemalagt är att det ofta bortprioriteras i undervisningen.

Syftet med studien var att beskriva hur förskollärare arbetar med högläsning i barngrupper avseende språkutveckling. Detta för att ta reda på hur förskollärarna kopplar högläsningen och boksamtalet till arbetet med barns språkutveckling. Detta är en kvalitativ intervjustudie om fyra förskollärares perspektiv angående detta. Materialet är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En sökning har gjorts utifrån relevant forskning och litteratur utifrån aspekterna språkutveckling, högläsning och boksamtal. Sammanfattningsvis så visar resultaten från informanterna att man i olika omfattning arbetar med högläsning och boksamtal. Förskollärarna i studien har insikt om att högläsning, boksamtal och språklekar som Bornholmsmodellen gynnar och utvecklar barnets språkutveckling.

BakgrundOm man använder böcker på rätt sätt kan man genom bokläsning stödja barnen i sin språkliga utveckling. Men bokläsning kan också bland annat bidra till att barnen får utveckla sin fantasi, får närhet, som underhållning eller att lyssna på vid vilan. I den sociokulturella teorin som jag använt mig av i denna undersökning beskrivs det att det är genom samtal som vi människor blir de individer vi är.SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger och barn i en förskola använder sig av läsning utifrån följande lässituationer; läsning som underhållning, läsning för att lugna, pedagogiskt planerad läsning och läsning i lek.MetodJag har valt att utgå ifrån både kvantitativ och kvalitativ metod. Detta har jag gjort genom att använda mig av verktyget observation. Både strukturerade observationer i löpande protokoll och observationsschema.ResultatUnder mina observationer på förskolan Humlan har jag valt att se på hur pedagoger och barn använder sig av läsning (läsning som underhållning, läsning för att lugna, pedagogiskt planerad läsning eller läsning i leken) och vem det är som tar initiativ till läsningen (pedagogen eller barnet). Efter avslutad undersökning fick jag fram ett resultat som visar att det oftast är pedagogerna som tar initiativ till läsning och att den vanligaste orsaken till att pedagoger läser är för att lugna barnen. Jag har även sett på hur pedagoger och barn agerar vid de olika lässituationerna för att hitta mönster i hur lässituationerna går till. / Program: Lärarutbildningen

SammanfattningBakgrundHögläsning har förekommit mellan den vuxna och det lilla barnet i flera hundra år. Förskolan har haft högläsning som företeelse under en lång tid men det är på senare tid som forskning har visat högläsningens betydande roll för barns utveckling. Forskning visar också att samspel har en betydande roll för barns utveckling och högläsning möjliggör detta. Genom högläsning kan människor utbyta tankar och erfarenheter om det lästa. Förskolan utgör en viktig roll för högläsningen då det förekommer allt mindre i hemmen.SyfteStudien syftar till att undersöka förekomsten av högläsning och vilka motiv som finns bakom detta i förskolan.MetodMed hjälp av kvalitativ metod intervjuades sex verksamma förskollärare på en förskola. Öppna intervjufrågor användes och frågorna delades upp under två huvudrubriker. En pilotstudie gjordes och missivbrev skickades ut för att öka tillförlitligheten i studien. Svaren på intervjufrågorna har bearbetats och analyserats i relation till bakgrunden i arbetet.ResultatPedagogernas avsikter med högläsning visade sig vara för att varva ner efter maten och få en lugn och mysig stund tillsammans med barnen. Barnens intresse och behov styrde många gånger de tillfällen då det förekom högläsning under dagen. De hade även en del andra tankar kring högläsning såsom att det utvecklar ett flertal olika dimensioner hos barnen. Under intervjuerna framkom det att förskollärarnas kunskaper om högläsning inte styrde användandet i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen