Syftet med denna litteraturstudie har varit att ge en fördjupad förståelse för hur lärare kan använda skönlitteratur i syfte att arbeta med frågor rörande genus i årskurs F-3. Metoden som tillämpats har varit en systematisk litteraturstudie i vilken svensk forskning använts för att kunna uppnå syftet med studien. De vetenskapliga artiklar och avhandlingar som använts i studien har tagits fram genom sökning i dels olika databaser och dels genom manuella sökningar. Det framgick att ämnet för denna studie var tämligen outforskat och därför blev antalet användbara artiklar och avhandlingar få. Av den forskning som använts för att besvara frågeställningen har det framgått att den vanligaste metoden att använda skönlitteratur i syfte att arbeta med frågor om genus lämpligast utgörs av högläsning som sedan efterföljs av ett gemensamt samtal i klassrummet. Läraren kan bidra till konversationen genom att ställa ledande frågor. Fördelen med ett sådant arbetssätt är att elevernas tidigare syn på de båda könen kan komma att förändras och leda till en mer neutraliserad inställning till de könsnormer som finns för pojkar och flickor i samhället i stort. I ett arbete som berör genus utgör läraren en betydande roll då mycket avgörs av dennes kompetens och inställning till genus.

Syftet med denna studie är att få en bild av i vilken grad förskollärare arbetar med genus, specifikt vid högläsning. I samband med syftet har tre forskningsfrågor arbetats fram för att föra studien framåt. De forskningsfrågor som har formulerats är: Hur ser några förskollärare på genus i förskolan? Hur arbetar några förskollärare med genus i förskolan, specifikt vid högläsning? Hur tror några förskollärare att barn påverkas av könsroller i bilderböcker? Studien har sin grund i ett genusperspektiv och sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet bygger på att människan lär sig och utvecklas tillsammans, samt påverkar varandra. Genusperspektivet handlar om att analysera strukturella förväntningar på mannen och kvinnan. Detta gör att det går att se förbi det biologiska könet. Metoden som denna studie bygger på är semistrukturerade kvalitativa samtalsintervjuer. Denna metod har valts för att kunna undersöka studiens syfte och besvara de forskningsfrågor som lyfts fram. I denna studie har sex förskollärare på tre olika förskolor i stor-Stockholm deltagit. Intervjuerna har genomförts med förskollärarna på deras arbetsplats under arbetstid. Intervjufrågorna som har ställts är baserade på de forskningsfrågor denna studie vill ta reda på. Resultatet av intervjuerna framhäver att förskollärarna använder sig av genusarbetet i en låg grad vid högläsning. Det har visat sig att genusarbetet inte är prioriterat i förskolans verksamhet vilket förskollärarna hade önskat. Detta kan bero på att de saknar den kunskap de hade önskat vilket gör att de känner sig osäkra på arbetet. Det framkommer i diskussionen att respondenterna anser att genus kan vara svårt att arbeta med vid högläsning, detta kan bero på att respondenterna känner att begreppet i sig är stort och svårt. Det framkommer en rädsla hos respondenterna att göra en tydlig könsfördelning bland barnen i arbetet med genus. Trots detta framhäver respondenterna att genus samt högläsning bör prioriteras högre i förskolans verksamhet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur några pedagoger arbetar med barns språkutveckling i förskolan med barnlitteratur som verktyg. Studien utgår från de två frågeställningarna: Vilka för- och nackdelar upplever pedagoger att barnlitteratur kan ha för barns språkutveckling? Vilket syfte anser pedagoger att barnlitteratur bör ha i förskolan? Detär en kvalitativ studie som är genomförd på tre olika förskolor och tillsammans med fem stycken intervjuade informanter. Resultaten visar att informanterna tycker att barnlitteratur främjar barns språkutveckling och kunskapsutveckling samt att barnens språkutveckling kan påverkas både positivt och negativt beroende på pedagogen och hur de arbetar med barnlitteratur i verksamheten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur fyra lärare i årskurs F – 3 använder högläsning i sin undervisning samt vilket syfte dessa lärare har med högläsning. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att lärarna i studien har flera syften med att använda högläsning i klassrummet. Resultatet visar även att aktiviteter kopplade till högläsning används på olika sätt. Slutsatsen vi kan dra är att syftet med högläsning varierar och att samtliga lärare som deltog i studien använder aktiviteter i samband med högläsning.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att undersöka vilka arbetsmetoder lärarna använder i samband med högläsning för att främja läsmotivation. Syftet är även att undersöka vilka aspekter av arbetet med högläsning tidigare forskning visar är viktigt för lärare att tänka på vid högläsning i årskurserna F–3. Metoden som används är en litteraturstudie som omfattar åren 2000–2016. Resultaten visar enhälligt att högläsning har en positiv inverkan på elevers läsmotivation. Dessutom framkom att kombinationen högläsning och boksamtal stimulerar till läsmotivation, språkutveckling och utveckling av sociala förmågor. Slutsatsen av denna studie är att forskningsvärlden är överens om att högläsning har positiva effekter på elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien var att undersöka hur några förskollärare beskriver arbetet med högläsning och boksamtal i relation till att gynna barns språkutveckling. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna kvalitativa studie med målsättningen att skapa en bild av förskollärarnas perspektiv på läsmiljön i förskolan och hur högläsning och boksamtal blir en del av förskolans läsmiljö riktat mot att främja barns språkutveckling. Analysmetoden som användes var tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet som har ett fokus på att människan lär och utvecklas i samspel med omvärlden.   Resultatet visade på högläsningens komplexa roll i förskolan och att de boksamtal som förskollärare erbjuder barngruppen har en direkt påverkan på barnets möte med språkets olika delar. Slutsatserna utifrån resultat- analys- och diskussionsarbetet visar på vikten av förskolepersonalens samstämmighet över vad högläsning och boksamtal ska erbjuda för barnen, dess faktiska mål och innehåll. Detta för att kunna erbjuda barn likvärdiga förutsättningar till språkutveckling i samband med högläsning och boksamtal.

Elevers språkutveckling är viktig för att de ska kunna bli goda samhällsmedborgare. Läraren i dagens klassrum har i uppgift att inkludera den skönlitterära genren i undervisningen. Elevers resultat har försämrats inom ämnet svenska. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad forskning säger om högläsningens betydelse för elevers språkutveckling i de tidigare skolåren. Mer specifikt ska följande frågeställning besvaras: Vad säger tidigare forskning om hur lärares högläsning av skönlitterära böcker kan utveckla elevers språkutveckling i F-3? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt nio vetenskapliga studier och tre forskningssammanställningar som handlat om hur lärare använder sig av högläsning och vilken form av språkutveckling som uppmärksammats hos eleverna. Resultatet visar att högläsning kan användas genom interaktiv högläsning, diskussion, repetition och planering i syfte att utveckla elevers språkutveckling. Resultatet är inte generaliseringsbart då en del av studierna genomförts över en kort tid och med en liten population. Studierna har även genomförts utanför Sveriges gränser och har därför inte tagit hänsyn till vad lärare i Sverige måste genomföra utifrån läroplanen. Detta leder oss till lämplig fortsatt forskning som kan vara att göra liknande studier i Sverige. Lärare kan använda denna kunskapsöversikt för att förstå hur viktig högläsningen är och för att ta del av de olika sätten att ta sig an högläsning på i sin undervisning.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare resonerar kring högläsning och sin egen roll i sammanhanget ur ett didaktiskt perspektiv. Vi ville undersöka hur högläsning genomförs, vilket lärande som sker och vilka faktorer som beaktas i val av barnlitteratur. För att ta reda på detta användes intervjuer som metod för datainsamling där åtta stycken förskollärare deltog. Det framkommer i undersökningen att högläsning sker i verksamheterna på olika sätt. Läsningen är ofta spontan men det är vanligt att ha en planerad lässtund om dagen också, oftast i form av läsvila. Det går också att läsa på olika sätt, inte bara ur en bok, även i form av flanosagor eller digitala sagor. Förskollärarna ser boken som ett didaktiskt verktyg, framförallt ser de att barnen utvecklar sitt språk men använder också boken som kunskapskälla. Det gick att urskilja två huvudsakliga faktorer som beaktades vid litteraturval hos förskollärarna, delvis utifrån barnens kunskapsnivå och intressen, delvis vad böckerna signalerar. Utifrån sin förskollärarroll ansåg respondenterna att förutsättningarna som ges är viktiga, såsom läsmiljön och att anordna mindre läsgrupper. Förskollärarna ser också ett behov av att föra en dialog med barnen under eller efter lässtunden. Det handlar om att barnen ska ges möjlighet till djupare förståelse både för nya begrepp och bokens handling. Det framgår av undersökningen att högläsning anses som viktig av förskollärarna då de har ambitioner om att alla barn ska få delta i en lässtund varje dag.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur och varför sex verksamma lärare i årskurs 2 tillämpar högläsning i undervisningen. Studien utgörs av en kvalitativ ansats och tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på vikten av att arbeta med högläsning i undervisningen då det gynnar språkutvecklingen. Resultatet visar även att högläsning tillämpas i undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet till avkoppling. Hur de tillfrågade lärarna väljer att arbeta med en färdigläst bok varierar men det vanligaste förekommande är att eleverna får i uppgift att sammanfatta boken i form av samtal eller en skrivuppgift. Det framkommer dock att efterarbete med en färdigläst bok inte alltid sker, främst på grund av tidsbrist. Slutsatsen är att de tillfrågade lärarna är medvetna om högläsningens positiva påverkan för elevernas kunskapsutveckling. Trots detta upplevs högläsning inte tillämpas i tillräcklig omfattning. Vi kan vidare genom denna studie konstatera att följden av att högläsning vanligen inte är schemalagt är att det ofta bortprioriteras i undervisningen.

Syftet med studien var att beskriva hur förskollärare arbetar med högläsning i barngrupper avseende språkutveckling. Detta för att ta reda på hur förskollärarna kopplar högläsningen och boksamtalet till arbetet med barns språkutveckling. Detta är en kvalitativ intervjustudie om fyra förskollärares perspektiv angående detta. Materialet är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En sökning har gjorts utifrån relevant forskning och litteratur utifrån aspekterna språkutveckling, högläsning och boksamtal. Sammanfattningsvis så visar resultaten från informanterna att man i olika omfattning arbetar med högläsning och boksamtal. Förskollärarna i studien har insikt om att högläsning, boksamtal och språklekar som Bornholmsmodellen gynnar och utvecklar barnets språkutveckling.