<p> </p><p>Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar när de får lyssna till högläsning. Efter barnen hade lyssnat på texten så fick de rita sina egna bilder utefter vad de själva hade reflekterat över utifrån berättelsen. Jag använde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att få fram deras känslor och åsikter om texten. Texten var en känslosam skönlitterär berättelse för barn. Handlingen kretsar kring när en fågel blir begravd efter den dött när den flög in i ett fönster. Huvudpersonen är en en flicka i nioårsåldern. Barnen som deltog i undersökningen var också i nioårsåldern och de hade många olika tolkningar på vad som hände och hur de upplevde det. De var mycket berörda av texten, och många hade personliga tankar och åsikter om döden och begravningar. De använde sig av sin fantasi när det gällde att tolka och bearbeta textens känslosamma ämne.</p><p> </p><p> </p> / <p> </p><p>My thesis objectives are to investigate the various perceptions and interpretations of children listening to a text being read aloud. After the children had listened to the text, they painted pictures of their reflections of the story. These images were used when interviewing the children about their feelings and opinions about the story. The text was an emotional work of child literature. The main event of the story was the burial of a bird that had collided with a window, and the main character was a nine-year old girl. The reactions of the children participating in the study, also nine years of age, were varied. They were touched by the story, and many had personal reflections on death and funerals. They were able use their imaginations as support when handling this difficult subject.</p><p> </p><p> </p>

<p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka fyra pedagogers tankar om högläsningsbokens betydelse i undervisningen. Hur väljer de bok, hur bearbetas eventuellt boken och vilket syfte har de med sin högläsning?</p><p>Metod: Fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-4 har intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och bandspelare har använts som arbetsmetod. Intervjufrågorna som rör högläsning har delats in i dessa områden: valet av högläsningsbok, fördelarna med högläsning och hur boken bearbetas.</p><p>Resultat: Undersökningen har visat att pedagogerna har ett syfte med sin högläsning. Respondenterna uppger att eleverna brukar bearbeta boken genom att ibland måla en bild till och ibland även skriva. Högläsning ses av pedagogerna som språkutvecklande och en möjlighet för eleverna att utveckla sin fantasi. Det är också en önskan hos pedagogerna att tipsa eleverna om författare och olika sorters böcker. Eleverna är ofta med i valet av högläsningsbok.</p>

Examensarbetet handlar om barnböcker och högläsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att få en bild av pedagogens intention med högläsning. Syftet har även varit att belysa betydelsen av att arbeta med högläsning och dess betydelse för barns språkutveckling. Utgångspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv där språk och kommunikation är viktiga beståndsdelar för att lärande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang när det gäller att läsa sagor och böcker för barn. Vidare säger forskningen att utbudet av barnlitteratur och att miljön spelar stor roll huruvida barn använder böcker. Metoden som användes för att genomföra undersökningen var observationer och intervjuer. Sammanlagt intervjuades fyra pedagoger där frågorna kunde ställas i den ordningen situationen inbjöd till. Samtliga är verksamma inom förskolan och arbetar med barn i åldrarna ett till fyra och ett halvt år. Observationer gjordes av barns användande av böcker. Utifrån undersökningens resultat vill jag påstå att sambandet mellan barnbokens position och dess användande på förskolan är svagt. Resultatet visade att i relation med pedagogernas bedömning av barnbokens betydelse var användandet av den mycket bristfällig. Pedagogerna värderade dock barnboken högt och visade på en stor medvetenhet av vad den för med sig. Samtliga informanter är eniga om att högläsningens viktigaste funktion är att utveckla barns språk och stimulera barns fantasi. Pedagogerna planerar sällan för högläsningsstunder. Denna sker istället spontant och oftast på barnens initiativ. Pedagogerna anser att det inte finns den tid till högläsning som de skulle vilja. De menar att det är på grund av för stora barngrupper och att det är svårt att gå ifrån och läsa för några enstaka barn.

Denna studie undersöker sex grundskolelärares förstahandsval av skönlitteratur som de läser högt i sina integrerade klasser i skolår 4-6 i en kommunal skola i en storstadskommun. Studien undersöker lärarnas syfte med högläsning av skönlitteratur i klassen samt ta reda på vad lärarna vill förmedla med sitt litteraturval. Syftet med studien är att ur ett genusteoretiskt- och didaktiskt perspektiv fördjupa min kunskap om de skönlitterära högläsningsböcker som läses av sex grundskolelärare i en integrerad klass i skolår 4-6, detta för att förbereda mig själv inför mitt blivande yrke som lärare och för att i mitt kommande uppdrag motverka traditionella könsroller. Teoretiska utgångspunkter för studien är teorier som belyser högläsningens betydelse i skolan och teorier samt aktuell forskning om genus. Studiens datainsamlande bygger dels på den enkät som lärarna (informanterna) besvarade, dels på två individuella kvalitativa intervjuer samt den av informanterna valda skönlitteraturen för högläsning. Resultatet gav en liten fingervisning om att de i studien deltagande lärare som läste minst på sin egen fritid, var de som genomförde flest högläsningsstunder för sin klass. De flesta av de valda böckerna var skrivna av manliga författare och innehöll flest karaktärer av manligt kön, men i tre av fem böcker visade det sig vara en huvudrollsinnehavare av kvinnligt kön. Lärarna som ingår i studien väljer oftast skönlitteratur utifrån det temaområde och den åldersgrupp högläsningen och undervisningen avser. Genus- och jämställdhetsperspektiv är däremot inget medvetet kriterium för lärarna vid valet av skönlitteratur för högläsning. Studien visade att den valda litteraturen presenterar, upprätthåller samt förstärker mer eller mindre de traditionella föreställningarna om stereotypa könsroller.

Syftet med min studie är att undersöka om det finns ett samband mellan högläsning, boksamtal och den individuella skrivutvecklingen. Det grundar sig i min tro att den skönlitteratur eleverna läser påverkar hur de uttrycker sig i skrift. För att ta reda på om det finns något sådant samband valde jag göra en kvalitativ undersökning utifrån experimentell design. Undersökningen genomfördes på en mindre grupp elever i år 3 vid fyra tillfällen under vårterminen 2007. Vid varje tillfälle läste jag högt ur av mig vald bok. Jag valde medvetet böcker som eleverna vanligtvis inte läser för att de skulle vara opåverkade av genren. Efter varje högläsningstillfälle samtalade vi om det lästa. Varje tillfälle avslutades med att eleverna fick skriva egna texter utifrån våra samtal. Därefter analyserade jag samtliga elevtexter utifrån vad vi samtalat om. Resultatet av de analyser jag gjort av elevernas texter visar att de påverkats, om än i olika grad och på olika sätt, av vad vi läst och samtalat om. Sammanfattningsvis ser jag ett behov av att lärare samtalar mer kring den skönlitteratur som läses i skolan samt att lärare medvetet låter elever ta del av olika genrer inom litteraturen för att ta till sig språk och struktur från dessa för att i förlängningen tillämpa det i sitt eget skrivande. Därigenom ges eleverna möjlighet att utveckla sitt skriftspråk. The aim of this study is to find out whether there is a correlation between fictions reading, book talk and writing. Since my assumption is that children’s literature reading effect their writing development I decided to make a qualitative survey out of experimental design to find out if there is such a correlation. My study took place during the spring semester of 2007 at four occasions. I met a small group of pupils in grade 3 in elementary school. At each occasion I read from a book of my choice. I deliberately chose a book from a genre the pupils would be unaffected by. Thereafter we had a discussion about what just had been read. Each session ended by the pupils getting to write their own texts inspired from what we had talked about. The results of the analyses I did of the pupils’ texts showed that they were influenced by the reading and talking. Although the outcomes differenced rather a lot both between individuals and in what way they were affected. My conclusion is that it is very likely that students who are given the opportunity to read different kinds of genres and participate in discussions around literature will increase there skills in writing and also understand and be familiar with more complex types of texts.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur föräldrar stimulerar sina barns läsutveckling. Jag intervjuade därför tre föräldrar till barn i 6 års åldern. Genom intervjumaterialet fann jag att föräldrarna har olika tillvägagångssätt för att stimulera sina barns läsutveckling samt att de värdesätter olika aspekter av högläsningens effekter. Samtliga föräldrar läser högt för sina barn, de läser på olika sätt och i olika utsträckning. Föräldrarnas krav på förskolan när det gäller deras barns läsutveckling varierar.

Muntligt berättande får en alltmer uppmärksammad roll inom det pedagogiska fältet. Detta arbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligt berättande och högläsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod med fokus på muntligt berättande. Syftet är också att undersöka om och hur elever uppfattar skillnad mellan muntligt berättande och högläsning. Två frågeställningar förtydligar syftet: Finns det någon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihåg innehållet i en berättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Finns det någon skillnad i elevers inlevelse i en berättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Arbetet omfattar litteraturstudie och fältundersökning. Litteraturstudiens huvudsakliga resultat visar att båda metoderna bör ingå i ett djupare helhetsperspektiv i undervisningen. Fältundersökningen har genomförts i två klasser i år 2 där samtliga elever lyssnat till muntligt berättande och högläsning av två sagor. Datainsamlingen har omfattat både enkäter och intervjuer. Resultatet av fältundersökningen visar att eleverna i högre grad kommer ihåg innehållet efter en muntligt berättad berättelse än efter högläsning och att eleverna har en något djupare inlevelse efter berättandet, jämfört med högläsningen. Slutsatsen är att muntligt berättande och högläsning har många gemensamma pedagogiska vinster och bör gå hand i hand.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur sju lärare i år 3-6 arbetar för att väcka elevers läsintresse och hur de behåller elevernas läslust. För att få svar på detta har vi valt följande frågeställningar: -Hur går lärarna tillväga för att få eleverna intresserade av att läsa skönlitteratur? -Vad vill lärarna uppnå genom att arbeta med skönlitteratur i klassen? -Hur har de intervjuade lärarnas arbetssätt förändrats för att väcka elevers läsintresse under deras verksamma tid som lärare? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en intervjustudie med sju lärare som har någon anknytning till skönlitteratur. I resultatet av undersökningen kommer vi att belysa lärarnas åsikter om skönlitteraturens roll i undervisningen. Vi lyfter fram bibliotekets förändrade och mer betydande roll i samband med litteraturundervisningen. I studien betonar även lärarna hur betydelsefull bland annat högläsningen är för att väcka läsintresse hos eleverna.

Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar när de får lyssna till högläsning. Efter barnen hade lyssnat på texten så fick de rita sina egna bilder utefter vad de själva hade reflekterat över utifrån berättelsen. Jag använde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att få fram deras känslor och åsikter om texten. Texten var en känslosam skönlitterär berättelse för barn. Handlingen kretsar kring när en fågel blir begravd efter den dött när den flög in i ett fönster. Huvudpersonen är en en flicka i nioårsåldern. Barnen som deltog i undersökningen var också i nioårsåldern och de hade många olika tolkningar på vad som hände och hur de upplevde det. De var mycket berörda av texten, och många hade personliga tankar och åsikter om döden och begravningar. De använde sig av sin fantasi när det gällde att tolka och bearbeta textens känslosamma ämne. / My thesis objectives are to investigate the various perceptions and interpretations of children listening to a text being read aloud. After the children had listened to the text, they painted pictures of their reflections of the story. These images were used when interviewing the children about their feelings and opinions about the story. The text was an emotional work of child literature. The main event of the story was the burial of a bird that had collided with a window, and the main character was a nine-year old girl. The reactions of the children participating in the study, also nine years of age, were varied. They were touched by the story, and many had personal reflections on death and funerals. They were able use their imaginations as support when handling this difficult subject.

Syftet med denna studie är att undersöka låg- och mellanstadielärares syn och arbetssätt kring högläsning samt vilken betydelse dessa tror att högläsning har på deras elever. För att kunna undersöka detta ämne har jag använt intervju som metod och utfört sammanlagt sex intervjuer, tre stycken med lärare på lågstadiet och tre stycken på mellanstadiet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori och intervjuerna har vidare analyserats dels genom att koppla resultaten till denna utvecklingsteori och dels genom att koppla resultaten till den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen som jag bland annat återkopplar till i analysen av intervjuerna innehåller olika forskningsteman som handlar generellt om högläsning, betydelsen av att tidigt börja läsa för barnen, hur man som lärare eller förälder kan utveckla barnens läslust och språkutveckling och så vidare. Resultaten visar att de intervjuade lärarna är positivt inställda till högläsning och vilken påverkan denna har på sina elever. Resultaten visar även att samtliga lärare använder högläsning regelbundet i sin undervisning men i olika utsträckning, vissa lärare på ett varierande och kreativt medan vissa lärare inte alls anstränger sig vid arbete med högläsning. I studien framgår det också att ett flertal centrala innehåll och syftemål från kursplanen i svenska i Läroplanen för grundskolan (2011) kan uppnås genom arbete med högläsning.