Barnlitteratur ses som en självklar del av förskolans verksamhet och det är vanligt med daglig högläsning. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka vad förskollärare har för syn på och vad som påverkar deras val av barnlitteratur avsedd för högläsning i förskolan. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts i en större och en mindre kommun. Resultatet har analyserats ur ett didaktiskt och ett ramfaktorteoretiskt perspektiv för att synliggöra de didaktiska val förskollärare gör samt vilka faktorer som kan påverka deras möjlighet att göra dessa val. Resultatet presenteras genom beskrivande statistik och visar att förskollärare anser att förskolan bör rymma flera olika genrer och i synnerhet faktaböcker, medan de själva tycks föredra verklighetstrogen skönlitteratur. Förskollärare anser att böcker som väljs bör intressera barnen, ha positiv värdegrund och locka till samtal och diskussion. Det framstår även som viktigt att barnen ska kunna identifiera sig i berättelsen. Högläsning används främst för att ge tillfälle till samvaro samt stimulera fantasi och verbal språkutveckling. Bibliotek framstår som det vanligaste sättet att införskaffa böcker och förskollärare är generellt nöjda med utbudet. Förskollärare i yngre barngrupper anser att det är viktigare att utbudet motverkar stereotypa könsroller än de i äldre barngrupper, som istället lyfter vikten av att böckerna lockar till samtal och diskussion. Den mindre kommunen verkar inte ha samma möjligheter att köpa böcker som den större kommunen men tar emot fler barnböcker som skänks. I den mindre kommunen var en positiv värdegrund viktigare medan fler förskollärare i den större kommunen lyfte genusaspekter. Förskollärare i den större kommunen lade mer tonvikt vid diskussion och förskollärare i den mindre betonade istället samvaron. Några slutsatser är alltså att förskollärares syn på barnlitteratur påverkas till viss del av vilken ålder barngruppen har, men också var i landet man bor. Anskaffandet av barnlitteratur påverkas också av den geografiska faktorn. Däremot visar studiens resultat inga skillnader vad gäller anskaffning beroende på barngruppens ålder.

Studien syftar till att undersöka hur ett urval pedagoger använder och ser på högläsning i förskolan. Metoden är en kvalitativ intervjustudie. Åtta pedagoger har intervjuats kring hur och när de arbetar med högläsning samt vad de har för syfte med högläsning, om det är för omsorg eller lärande, liksom hur de ser på sitt eget förhållningssätt i högläsningssituationen. Vårt resultat visar att högläsning utfördes i tre olika konstellationer: högläsning i samband med lunch, spontan högläsning och högläsning i planerade aktiviteter. Samtliga pedagoger finner högläsningen viktig och det är ett återkommande inslag i verksamheterna. De belyser sitt eget förhållningssätt till läsning som en viktig faktor i högläsningen. Resultatet visar att pedagogerna ser på omsorg och lärande som ibland förenade i samma högläsningssituation och i andra inte.

Läsförståelsen hos svenska elever har försämrats under en längre tid, vilket internationella kunskapsmätningar visat. Forskningsläget visar på strukturerad läsförståelseundervisning som ett led mot en god läsförståelse. Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka huruvida forskning visar att högläsning och textsamtal kan bidra till att elever och studenter utvecklar en god läsförståelse. Litteraturstudiens empiri består av internationell forskning om högläsning och textsamtals effekter för läsförståelse samt studier som belyser hur lärare kan arbeta med högläsning och textsamtal för att främja läsförståelsen. Det redogörs för studier som behandlar elevgrupper från förskola till universitet. Resultatet visade att läsning i gemenskap och textsamtal hade positiv inverkan på elevernas läsförståelse samt vikten av att använda sig av läsförståelsestrategier. Vidare visar resultatet att elevers läsförståelse i grundskola och gymnasium främjas av att läraren aktivt arbetar med högläsning medan det varierar i resultatet för äldre studenter. Resultatet synliggör att lärares arbete med elevers läsförståelse har en betydande roll. Fortsatt forskning inom ämnet hade kunnat vara att undersöka hur verksamma lärare använder sig av högläsning i sin undervisning och vad som ligger bakom deras val av användandet eller icke användandet av högläsning.

Vid skolstart har varje enskild elev olika förutsättningar, erfarenheter och bakgrund som kan påverka elevens läsinlärning. Undervisningen bör anpassas efter varje elev och därför är det betydelsefullt att lärare besitter goda kunskaper inom läsundervisning. Syftet med studien är att få ta del av kunskap som forskning lyfter fram om hur skolan skapar en framgångsrik läsinlärning i svenskundervisning, för alla elever i åldrarna fyra till nio år. I denna studie ska följande frågor besvaras; vilka tillvägagångssätt framhålls i forskning som framgångsrika och varför och vilka faktorer framhålls i forskning som specifikt gynnsamma och varför? För att uppnå studiens syfte och svara på frågeställningarna har det systematiskt sammanställts vetenskapliga studier om läsinlärning, lärares kompetens, lärandemiljön och elevers tidigare erfarenheter. Resultatet visar att högläsning har en stor betydelse för elevernas läsinlärning. Eftersom alla elever kommer till skolan med olika erfarenheter har lärares kompetens en stor påverkan för att kunna anpassa läsundervisningen efter varje elev. Efter genomförandet av detta arbete har vi kommit i underfund med att det vore intressant att forska vidare på skillnaden mellan pojkar och flickors intresse och motivation till läsning och hur det påverkar deras läsutveckling. Slutligen är det viktigt för oss att påpeka att en framgångsrik läsinlärning ser olika ut för alla elever.

<p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

Syftet med vår studie var att undersöka förskollärares inställning till högläsning,barnlitteratur och litteratursamtal i flerspråkiga förskolor. Denna studie har varitbetydelsefull att göra då vi anser att det behövs mer kunskap om högläsningensplats och betydelse i förskolans verksamhet i flerspråkiga miljöer. Det känns ävenangeläget då den nya reviderade läroplanen för förskolan lyfter högläsning som ettav läroplansmålen. I studien har vi använt oss av sex förskollärare med olika långerfarenhet av arbetet med flerspråkiga barn. Vi har utgått från två frågeställningar ivår studie: Vilken inställning har förskollärare i flerspråkig förskola till användandetav högläsning för barns språkliga utveckling? Hur uppger förskollärare i flerspråkigförskola att de använder sig av högläsning i samverkan med barn ochvårdnadshavare för att stimulera barns språkliga utveckling? Vi har valt i vår studieatt utgå från det sociokulturella perspektivet då vårt intresse var att fokusera påsamspelet som sker mellan förskollärare och flerspråkiga barn under högläsningmed barnlitteratur och litteratursamtal. Vi har även valt att fokusera på hurförskolläraren samverkar med vårdnadshavarna i detta arbete. Resultatet av vårakvalitativa intervjuer visar att samtliga förskollärare anser att högläsning,barnlitteratur och litteratursamtal är viktigt för flerspråkiga barns språkutveckling.Detta blir synligt i förskollärarnas organisering av läsmiljöer, val av barnlitteratursamt givande litteratursamtal som de flerspråkiga barnen får ta del av. Samtligaförskollärare använder sig av digitala verktyg i syfte att ge flerspråkiga barn tillgångtill andra språk. Det blir även synligt i resultat att det finns hinder som påverkar atthögläsning och litteratursamtal inte sker på ett effektivt sätt i verksamheten. Dettagäller även samverkan med vårdnadshavarna som delvis saknas på vissa förskolor.

Språket är en väg in. Att kunna kommunicera på ett meningsfullt sätt och ta till sig information är avgörande för hur en kan delta i ett demokratiskt samhälle i stort. I en förskolekontext har förskollärare ansvar för att lägga grunden till barns språkutveckling och i denna studie vill vi synliggöra hur detta arbete kan te sig i förhållande till högläsning och barnlitteratur. Genom att använda öppna intervjufrågor har vi gett 14 förskollärare möjlighet att uttrycka sina erfarenheter och sitt pedagogiska tankesätt kring högläsning och dess inverkan på barns språkutveckling. Vårt resultat är tolkat utifrån ett sociokulturellt perspektiv och visar att det finns en stor medvetenhet i arbetet med högläsning, samt att förskollärare finner många faktorer och förutsättningar som kan gynna barns språkliga medvetenhet både selektivt och generellt.

Detta är en kvantitativ enkätstudie med intentionen att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med högläsning av skönlitteratur. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer lågstadielärare tar hänsyn till när de väljer högläsningsböcker och hur lärare arbetar med högläsning i klassrummet med eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för studien är; vilka motiveringar anger lärare som grund, vid val av högläsningsböcker och hur säger sig lärare arbeta med högläsning i klassrummet? Utifrån studiens frågeställningar och de tre didaktiska huvudfrågorna; vad, hur och varför skapades en enkät som delades digitalt på sociala medier och via e-post. Enkäten bestod av få, kortfattade frågor. Sammantaget deltog 353 respondenter i studien. Studiens resultat baseras på de insamlade enkätsvaren. Analysen av resultaten utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och de didaktiska huvudfrågorna. Utifrån analysen av resultaten framkommer det att lärare i denna studie säger sig främst välja böcker att läsa högt ur utifrån elevernas intressen följt av lärarens eget intresse för boken. Andra påverkansfaktorer till lärares val av högläsningsbok är i denna studie elevgruppen, läroplanen, temaarbete, tips och värdegrunden. Det framkommer även i denna studie hur lärare säger sig arbeta med högläsning i klassrummet. De allra flesta respondenter har angett att de arbetar med någon slags aktivitet i anknytning till högläsningen. Lärandeaktiviteter som lärare i denna studie uppger att de ägnar sig åt och som relaterar till högläsningen är främst diskussioner. Andra ofta förekommande inslag som anknyter till högläsningsstunden är att prata om svåra ord i texten och att lära ut lässtrategier.

This study examines the preschool teachers’ perceptions about reading aloud and its significance. The method I used is interviews with six legitimized preschool teachers that were interviewed private and the material has been analyzed with qualitative content analysis. In the result the importance of reading aloud to develop the child’s speech emerges. The educators in this study describes important aspects that concern the organization of reading aloud in the activities so that children receive the stimulus required for good and developing reading times. The result of the study shows that educators working with a speech developing way when reading aloud occur, where the educators emphasizes the importance of communication and reflect together. The educators express that vocal pitch and body language is an important part for the children to gain an understanding of the book´s content in an exciting and stimulating way. Everyone mentions that the physical book today can be supplemented with the tablet and the app “polyglutt”. The educators are positive about “polyglutt” and they believe that it both facilitates and enhances the experience in reading aloud situations.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om förskollärares syn på sina arbetssätt och förhållningssätt kring barnens språkutveckling vid högläsning. Vi upplever att högläsning är en central del i barnens språkutveckling och uppfattar att många förskollärare saknar kompetens inom området. Högläsningen har omformulerats och lagts till som ett nytt läroplansmål i den nya läroplanen för förskolan, Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter (Lpfö18, 2018, s.8).   Vi anser att det är viktigt att få kunskap och kompetens om hur förskollärare kan arbeta med planerad högläsningen som aktivitet i verksamheten. Vidare har studien byggts på en enkätforskning och utgått från ett bekvämlighetsurval då enkäten lades upp på ett förskollärarforum. Enkäternas frågor utformades som strukturerade frågor och påståenden, där respondenterna kunde svara instämmer helt, instämmer delvis, eller instämmer inte. Respondenterna fick även frågor där de kunde svara med egna ord utifrån sina erfarenheter. Datamaterialet samlades in och analyserades i olika diagram som presenteras i analysdelen.  Studien utgår från den sociokulturella teorin, då dess centrala begrepp är språkutveckling, mediering och proximala utvecklingszonen. Barnen lär sig i interaktion med vuxna i sin närhet, sina vänner, nära och kära. De imiterar sina vänner i kamratkulturen på förskolan och lär sig utav varandra, därför kändes denna teori relevant till vår studie om högläsning och språkutveckling.  Resultatet som framkom i vår studie var att det fanns skillnader i hur förskollärare arbetar med högläsning gentemot yngre samt äldre barn och förskollärares syn på högläsning som en planerad aktivitet. Många förskollärare i studien uppfattade att de hade högläsning som planerad aktivitet för att språkfrämja barnen dagligen, men vid deras svar om hur detta planerades var överhängande svar vid läsvilan. En tolkning av dessa svar var att högläsning med språkutvecklande samtal som aktivitet var mer planerad med de äldre barnen, medan de yngre barnen mer hade läsvila som en lugn aktivitet och färre samtal tillsammans med förskollärare.