Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i de tidiga skolåren. Utvecklingen av läsförståelse är något som, enligt läroplanen, ska påbörjas under dessa år. Det är en lång, tidskrävande process som pågår under hela grundskolan. Hur högläsningen utformas ser olika ut i de olika klassrummen. Eftersom vissa forskare hävdar att många lärare inte utnyttjar högläsningens potential för att utveckla läsförståelse, lägger den här litteraturöversikten fokus på den didaktiska frågan hur. Denna litteraturöversikt utgår från frågeställningen: vilka undervisningsmetoder, som innefattar högläsning, kan främja utvecklingen av elevers läsförståelse i F–3? Två söksträngar skapades. Via dessa hittades åtta studier som var relevanta för frågeställningen. Dessa analyserades och utifrån detta skapades fem teman: ordförråd, aktiviteter under läsning, arbete före, under och efter läsning, koppla text med bild samt mindre grupper. Resultatet pekar på att, för att förbättra elevernas ordförråd behöver eleverna explicit undervisning kring orden. Mindre grupper, aktiviteter före under och efter läsningen och bilder till texterna kan främja elevernas förmåga att återberätta berättande texter, men inte återberättande av faktatexter.

I professionen förskollärare ingår ett jämställdhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förväntar sig olika saker av barn beroende på om dem är pojkar eller flickor är det som skapar ojämställdhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans värld, det vill säga förskollärarna. Ett steg för förskollärarna att arbeta mot ojämställdhet är att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen få en betydande roll. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare använder barnlitteraturen i verksamheten vid högläsningssituationer för att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollärare och den insamlade empirin analyserades utifrån ett genusperspektiv. I resultatet ser vi att samtliga förskollärare anser att barnlitteraturen har betydelse för barns identitetsutveckling och vi kan synliggöra att de använder litteratur för att motverka stereotypa könsroller samt vidga barnens tankar och föreställningar om vad det innebär att vara flicka respektive pojke. I slutsatsen knyter vi an vårt resultat till tidigare forskning som stärker barnlitteraturens betydelse för barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv.

I examensarbetet redovisas hur pedagogerna på två olika förskoleavdelningar arbetar med barnböcker och högläsning. Syftet är att undersöka om och hur barnböcker och högläsning används som pedagogiskt verktyg i förskolan.I kunskaps- och forskningsbakgrunden beskrivs vad barnböcker och högläsning kan ge barnen i förskolan. Bland annat nämns barns språkutveckling, fantasi, gemenskap samt intresse för läsning och för skriftspråket. Det beskrivs även hur en bra läsmiljö kan utformas för att vara så givande som möjligt samt vad pedagoger som arbetar med barnböcker och högläsning kan tänka på och använda sig av i sitt arbete.Det empiriska materialet har insamlats genom att verksamheten har observerats och fyra pedagoger som arbetar där intervjuats. Pedagogerna på avdelningarna har goda kunskaper om varför de läser för barnen. Det saknas dock en del då det gäller bearbetningen av böckerna. Bearbetning kan öka högläsningens gynnsamma inverkan på barnen. De intervjuade har mycket tankar och kunskaper om barnböcker och högläsning, men studien visar samtidigt att det kan vara svårt att omsätta detta i praktiken.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstå enkla ord och texter när de går ut grundskolan (Läsrörelsen 2013). Samtidigt läser allt färre föräldrar för sina barn varje dag (Läsrörelsen 2013). Vi tänker att det finns ett samband mellan föräldrars läsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har därför utfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka varför/varför inte föräldrar läser för sina barn och vilken utveckling föräldrar ser hos sina barn i samband högläsning. Syfte var även att undersöka varför barn tror att deras föräldrar läser för dem. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med barn och föräldrar som därefter analyseras utifrån teorier som bland annat rör samspel, det kompetenta barnet och barns utveckling i samband med högläsning. Vårt resultat visar att många av de tankar vi hade kring varför föräldrar läser och inte läser har visat sig stämma överens med resultatet. I resultatet kan det utläsas att föräldrar läser för sina barn för att de anser att läsning utvecklar ordförråd, fantasi och kreativitet. Resultatet visade även att barn tror att deras föräldrar läser för dem bland annat för att de ska lära sig eller för att de ska sova.

Syftet med detta arbete är att undersöka varför pojkarna i en mellanstadieklass presterar bättre än flickorna i engelska. Det är enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) viktigt att all undervisningen i skolan är könsneutral och att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Undersökningen bygger på 6 stycken kvalitativa intervjuer med elever ifrån en fjärdeklass i en grundskola utanför Malmö. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Judith Butler´s teori om att skillnaderna mellan könen endast beror på sociala orsaker istället för biologiska. Materialet har även analyserats utifrån de teorier som finns om hur man bäst lär sig ett främmande språk samt tidigare forskning som bedrivits kring könsskillnader inom undervisningen. Utifrån de resultat som undersökningen gett kan man se att det är vissa aktiviteter som är förknippade med det manliga könet som gör att dessa pojkar presterar bättre. Orsaken till att pojkar presterar bättre än flickor är att de möter engelska på sin fritid genom bland annat datorn mer än vad flickorna gör. En annan orsak är att vissa moment i undervisningen är till pojkarnas fördel. I arbetet diskuteras även varför dessa aktiviteter är till pojkarnas fördel.Examensarbetet syftar inte till att ge en bild av att engelskundervisningen ser likadan ut i andra klasser och skolor utan det är just i denna klass som jag har uppmärksammat dessa skillnader. De resultat och nya frågeställningar som mitt arbete kommer att kunna genera kan alltså inte ses som någon ”sanning” på hur engelskundervisningen ser ut eller ska se ut överlag i de svenska grundskolorna.

Denna studies utgångspunkt är förskollärares tillämpning av högläsning i verksamheten och vilken betydelse de anser att högläsningen har för barns utveckling och lärande. Då högläsning kan ses som ett socialt sammanhang tar studien utgångspunkt i en sociokulturell lärandeteori. Syftet med studien är att beskriva, analysera och problematisera förskollärares beskrivningar om användandet av högläsning och de möjligheter till lärande som barn erbjuds därigenom. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer har använts. Åtta förskollärare från två kommuner i Västra Götaland har genom intervjuerna beskrivit sitt arbete med högläsning och resonerat kring det lärande som barn kan erbjudas därigenom. Resultatet visar att förskollärare använder sig av högläsning i samband med läsvila, men också i samband med projektarbeten eller språkliga aktiviteter. I resultatet synliggörs även hur förskollärarna använder sig av den digitala läsapplikationen Polyglutt. Därefter presenteras de beslut som ligger till grund för den litteratur som används. Ibland är det barnens egna val på biblioteket som styr litteraturvalet, och ibland väljs litteraturen ut av de vuxna utifrån pågående projektarbeten, barnens erfarenheter och intressen eller aktuella konflikter i barngruppen. Vidare synliggörs även förskollärarnas resonemang om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, samt de möjligheter till lärande inom andra områden högläsningen kan erbjuda. / The starting point of this study is preschool teachers' application of reading aloud in the activity and what importance they consider reading aloud to have for children's development and learning. As reading aloud can be seen as a social context, the study takes a socio-cultural learning theory as its point of departure. The purpose of the study is to describe, analyze and problematize preschool teachers' descriptions of the use of reading aloud and the opportunities for learning offered thereby. The study has been carried out using a qualitative research method, where semistructured interviews have been used. Eight preschool teachers from two municipalities in Västra Götaland have throughout the interviews described their work with reading aloud and reasoned about the learning that children can be offered through it. The results show that preschool teachers use reading aloud in connection to reading breaks, but also in connection to project work or linguistic activities. The results also show how the preschool teachers use the digital reading application Polyglutt. Thereafter the decisions that form the basis of the literature used are presented. Sometimes it is the children's own choices in the library that steer the selection of literature, and sometimes the literature is selected by the adults based on ongoing project work, the children's experiences and interests or current conflicts in the children's group. Furthermore, the preschool teachers' reasoning about the importance of reading aloud for children's language development is also made visible, as well as the opportunities for learning in other areas that reading aloud can offer.

Bakgrund: Studien handlar om vikten av högläsning för barns språkutveckling och deras förmåga att anpassa sig till omvärlden. Olika författare påpekar olika saker om högläsningens betydelse för barn och deras språkutveckling. Läroplanen för förskolan 2018 tar upp betydelsen av språkutveckling för barn och i läroplanen står det även att förskolans uppdrag är att främja barnens språk och digitala kompetens. Vidare i texten nämns det även hur högläsnings situationerna kan se ut i små eller stora barngrupper samt hur det påverkar undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på användning av högläsning i förskolan och vilken betydelse de menar högläsning har för barnen. Studien syftar till att besvara följande frågeställningar; Vilken betydelse menar förskollärare att högläsningen har för barnen? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med högläsning? Teori: Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där vårt resultat analyseras med hjälp av begreppen: scaffolding, mediering och proximal utvecklingszon. Metod: En kvalitativ intervjustudie där vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare i olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att det finns fler än ett sätt att jobba med högläsning, där våra informanter utrycker hur viktigt det är för språkutvecklingen. I vårt resultat har vi kommit fram till att förskollärarna använder högläsning som ett medierande redskap till vardags. Bland våra förskollärare framkom det dessutom att många använde sig av olika typer av läsvila. Att högläsningen främjar både intellektet och fantasin är något som framkommer tydligt i vårt resultat.

Forskning har visat att högläsning för barn ger goda effekter. Trots detta finns en syn om att högläsning främst passar yngre barn. Denna studies syfte är att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning av skönlitteratur i klassrummet. Studien beskriver både varför lärare på mellanstadiet arbetar med högläsning samt hur de gör detta. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare verksamma i årskurs 4-6. Teorin som ligger till grund för detta arbete är den sociokulturella teorin och den har använts vid utformning av intervjufrågor och vid analysering av datamaterialet. Studien visar att de tillfrågade lärarna ser högläsning som något viktigt och att anledningarna till att läsa högt är många. Det är det tilltänkta syftet som avgör hur lärarna väljer att arbeta med högläsningsboken. Arbetssätten kan variera mycket men genom studien har vi funnit återkommande arbetssätt bland alla lärare både före, under och efter högläsningen.

No description available.

Att lyssna till en berättelse är en språklig aktivitet som barn ofta möter tidigt i livet. Även om högläsning som begrepp inte nämns i styrdokument eller kursplaner i svenska för årskurs 1–3, framgår vikten av att möta berättelser tydligt i det centrala innehållets delområden “läsa och skriva” och ”tala, lyssna och samtala”. Denna kunskapsöversikt har för avsikt att undersöka högläsning som didaktiskt verktyg för språkutveckling i grundskolans inledande år. Frågeställningarna syftar till att besvara vilka faktorer som är centrala för en framgångsrik, framträdande och språkutvecklande högläsning, samt vilka utmaningar som är vanligt förekommande i högläsningspraktiken. Sökmetodiken bygger på identifierade nyckelord och artikelsökningar i databaserna ERC via EBSCO, ERIC via EBSCO samt SwePub. Kunskapsöversikten omfattar tio internationella, vetenskapliga artiklar. Dessa behandlar både hur högläsning bör bedrivas som språkutvecklande aktivitet men visar även på hur den faktiska praktiken kan gestalta sig. Tematisering har skett enligt principerna för Braun och Clarkes (2006) analysmetod där kunskapsöversiktens resultat presenteras i två teman. Dessa har vi valt att formulera som ”Framgångsfaktorer för högläsning som språkutvecklande aktivitet” samt ”Läraren som läsande förebild?”. Resultatet visar att högläsning bör vara en prioriterad aktivitet i skolans språkutvecklande arbete. Högläsning bör ske planerat med för syftet relevanta litteraturval samt inkludera lämpliga läraktiviteter. Vidare visar resultatet på komplexiteten gällande lärarens roll som läsande förebild. Det är lärarens ansvar att facilitera gynnsamma, sociala sammanhang för högläsning i sin praktik. Läraren bör ha förmåga och kunskap att laborera med olika högläsningsstilar utifrån varje unikt tillfälle. Vanligt förekommande brister i högläsningspraktiken kan exemplifieras med slentrianmässig högläsning i avslappnande syfte eller för nöjes skull samt högläsning utan specifikt syfte och strategi. Andra utmaningar kan utgöras av lärarens tidsbrist, lektionens tidsram, oplanerade eller bristfälliga kringaktiviteter samt förhastade litteraturval. Mot bakgrund av kunskapsöversiktens fokusering utifrån lärarens syn och avsaknad av elev och vårdnadshavares perspektiv, blir avslutningsvis en rekommendation för framtida forskning att inbegripa fler perspektiv än lärarens gällande högläsningens förtjänster och dess utmaningar i både teori och praktik.