The purpose of this study is to investigate how a selected group of children experience the use of audiobooks. The study is focused on children's reflections about audiobooks and read-aloud, with the increasing popularity of audiobooks in society.  To gather our empirical data, we have conducted qualitative observing and interviews with ten children in two different preschools.   What we can see from the analysis of our observations is that in our study, children show clear interest in reading aloud with the app Polyglutt. Our thoughts were that the result showed this as the children had access to a large selection of books that the app made easily accessible to the children. Digital apps with books provide multiple choices and multiple effects that attract children's interest. By having digital reading aloud in small groups, the children had the opportunity to participate in discussing the books read and influence the choice of book.   From our study it has become apparent to us that preschool teacher's didactics strategies help children to discuss books which in the long run helps children to improve language development. In addition, the conclusion from results leads us to knowledge that good collaboration between preschool teachers' engagement and children's interest will provide a good basis for children's learning and development.

Högläsning är ett pedagogiskt verktyg med fördelar gällande såväl möten med olika texter som utvecklande av språkförståelsen. Traditionellt sker högläsning genom att någon läser högt för en grupp eller individ. Ljudböcker anses ha liknande fördelar som traditionell högläsning men det saknas forskning med elevresultat som stödjer antagandet. Avsaknaden av jämförelser mellan olika högläsningsmetoder blev grunden till studiens problemformulering.  Syftet med den här studien är av den anledningen att bidra med kunskap om hur olika fall av högläsning kan påverka elevers hörförståelse. Studien har genomförts med kombination av både kvantitativ och kvalitativ metod genom en undersökning som beskrivs som en interventionsstudie. Studien utgår från framtagna hypoteser och fokuserar på den individuella uppfattningen, därför har den kognitiva teorin använts i analyserna. Materialet har samlats in genom enkäter som elever i åldrarna 8–10 har fått svara på efter att de lyssnat på en berättelse.  I resultatöversikten framgår att de elever som lyssnat på digital högläsning med inlevelse har svarat bättre än de andra grupperna. I de enskilda frågorna är resultaten varierande och bidrar inte med någon definitiv slutsats. Studien bidrar dock med indikationer som både styrker den tidigare forskningen och ger bidrag till professionen genom att öppna upp för diskussioner om högläsningsmetoder och vilka fördelar som finns med de olika metoderna. / Reading aloud is a pedagogical tool with advantages regarding interaction with different text types as well as language development. Traditionally, reading aloud refers to someone reading aloud to a group or individual. Audiobooks are considered to have similar benefits as traditional reading aloud, but there is a lack of research on student results to support that assumption. The lack of comparisons between different reading aloud methods became the basis for this study’s focus.  Therefore, this study aims to contribute with knowledge about how different reading aloud methods can affect students listening comprehension. The study is a combination of quantitative and qualitative methods and is described as an intervention study. The study is based on hypotheses and its focus rests on the individual perception, therefore, the cognitive theory is used in the analysis. The material has been collected through surveys that students aged 8-10 answered after listening to a story.  The overall results indicate that audiobooks have the most positive impact on student’s comprehension. The results do not contribute to a definitive conclusion but it contributes with implications that both strengthen previous research and provide a contribution to the profession by opening up for discussions about reading aloud methods and their benefits.

Resultat från både PISA och PIRLS visar att svenska elevers läsförmåga och läsförståelse har försämrats. År 2001 låg Sverige i topp bland de deltagande länderna. I den senaste mätningen som var gjord 2012 rankade sig Sverige totalt som 28 av 34 deltagande länder. Andreas Schleicher, chef för OECD utbildning och kompetens framhåller att Sverige måste enas om nationell utbildningsstrategi med tydligare prioriteringar och starkare ansvar för att kunna främja långsiktig kvalitet i skolan. Syftet med denna litteraturstudie har varit att få kunskaper om hur man kan arbeta med högläsning och vilka förmågor högläsning kan utveckla hos elever i grundskolans tidiga år. Frågeställningarna har besvarats genom en litteraturstudie där den utvalda litteraturen har granskats och analyserats. De databaser som har använts i studien är Summon, LIBRIS och DIVA. Vidare har manuella sökningar och sökningar på Skolverket genomförts. Resultatet visar att flertalet av de förmågor som finns i kursplanen i svenska (Lgr 2011:223-224) kan uppnås genom högläsning. / <p>svenska</p>

The main purpose of this study is to examine the interaction between educators and children during reading aloud and how the educators recognize this. The study is qualitative and the empirical material was gathered through observation and interview methods. Interviews were done with three teachers, and they were observed on five occasions. The children’s age is 4-5 years. The results show that teachers have a good knowledge of reading alouds importance for young children's language development and reading aloud is seen as an educational activity, but may have different purposes depending on the situation. The result also shows that the teachers clearly recognize children's linguistic stimulation in reading aloud.

The purpose of this study is to examine how the reading sessions in preschool look like. Is the environment important and does the teacher to be prepared? The purpose is also to explore a range of teachers' purposes and goals of the session.   In this study was five teachers interviewd on three different preschools. The interviews was recorded so it would be easier to process and analyze the collected material. Subheadings was created to the results section so it would be easier to read. The result of the study shows that the session is a popular activity among both teachers and children, that´s usually scheduled to take place after lunch. The environment plays an important part of how the session will turn out as well as the teacher’s preparation to the book. The purpose of and the goal with the reading sessions shows to involve a lot about values and for children to learn how to be a good friend and to develop their language skills. / Syftet med denna studie är att undersöka hur lässtunden kan se ut i förskolans verksamhet. Är läsmiljön viktig och behöver högläsaren vara förberedd innan lässtunden? Studien syftar också till att undersöka ett urval av pedagogers syfte och mål med lässtunden. I denna studie intervjuades fem stycken pedagoger på tre olika förskolor. Under intervjun gjordes ljudinspelningar för att underlätta bearbetningen och analyseringen av det insamlade materialet. Efter det formulerades det rubriker till resultatdelen så att det blir lättare för läsaren att läsa. Resultatet av studien visar att lässtunden är en populär aktivitet både hos pedagoger och barn som oftast är planerad att äga rum efter lunchen. En läsmiljö med lugn och ro visade sig vara väldigt viktigt för hur lässtunden blir. Det visade sig också vara viktigt att pedagogerna är förberedda på bokens innehåll för att lässtunden skall bli så bra som möjligt. Pedagogernas mål och syfte med lässtunden visade sig handla mycket om värdegrunden, att barnen skall lära sig hur man är en bra kompis samt att barnen skall utveckla sin språkutveckling.

Syftet med studien är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv ta reda på hur förskollärarna använder sig av högläsningen i sin verksamhet. I den här studien undersöks om högläsningen får samma prioritet som den övriga pedagogiska aktiviteten och hur förskollärarna arbetar utifrån läroplanens mål när de planerar en högläsningsaktivitet. Undersökningen visar även på hur de ser på högläsningen och hur den kan främja barns språkutveckling. För att få svar på min studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna är medvetna om högläsningens betydelse för språkutveckling hos barnen men trots denna vetskap så är oftast högläsningen inte planerad utefter läroplanens mål och riktlinjer. Förskollärarna arbetar med högläsningen varje dag men det skiljer sig åt i vilka sammanhang den används och hur planerad denna aktivitet är.

The purpose of the study is to investigate how four teachers are working with literature by reading aloud and by booktalk. When it comes to reading out loud, i’m curious of how and why the teachers choose to use books for reading aloud and how these books can be connected to the discussions of literature. I also want to find out how the teachers use the discussions of literature and which various discussions of literature that are used in teaching. The study involved four teachers from different schools who worked in third grade. I went about it methodically and chose four educators that I observed and interviewed. I observed four different reading aloud moments and booktalks made by each teacher. During the observations, I assumed four different booktalks, the teaching hearing, the text interpretive booktalk, the culture and norm- oriented booktalk and the informal booktalk (Hultin 2006). I also took from the models Reciprocal Teaching (RT) and Questioning the Author (QtA) (Reichenberg och Emanuelsson 2014). In the survey, I assumed from the socio-cultural perspective that is advocated by Lev Vygotsky, and had a focus on zone of proximal development. The investigation has shown that all four teachers choose books based on what is current in their class, i.e. books that students can connect to their experience and reflect and discuss the plot. Half of the teachers are interested to venture out into the new world of literature, i.e. read aloud new fictions for the students. While the remaining two believes that classical literature are the favorites. The study has also shown that the teachers, most of the time, use the teaching hearing, the text interpretive booktalk and the cultural norms and orientation booktalk to check the students understanding of the text , reflect, discuss and analyze what they hear and to connect with their experiences with the book. The teachers use the Reading class in their teaching, which is based on the models RT and QtA, as help to get the discussion started during the discussion of literature .

The aim of the essay is to investigate how Swedish and international research describes the use of book dogs as an educational tool to encourage children to learn to read and feel motivated to read. To achieve the aim a systematic literature study has been performed, with the focus on how book dogs are presented as enhancing motivation to learn to read in primary school, and the ways in which book dogs have been used in Swedish and foreign schools. Similarities and differences between Swedish and international use of book dogs have also been examined. Data were collected through scientific databases, and only high-quality studies and peer-reviewed scholarly studies occur in the selected literature. The material has been analysed in terms of motivation theory, with the focus on motivation to read.   The result shows that both Swedish and international studies emphasize how book dogs can motivate primary school pupils to start reading or to read more. Book dogs also seem to be able to motivate pupils to become more involved in school work in general. What the majority of researchers emphasize, however, is that the use of book dogs is a supplement to other methods for motivation and development of reading, and that the measures should be used systematically and over a long time. One difference between Swedish and international work with book dogs is that the activities with book dog teams in Swedish schools are limited by rules about the places in which dogs are permitted.

Abstrakt Preschool teachers purpose, perceptions and attitudes on reading children´s books aloud in preschool.   Studien syftar till att belysa hur  några förskollärare talar om bokläsningens syfte och funktion i förskolans pedagogiska verksamhet. Frågeställningar kring förskollärares förhållningssätt till bokläsning fokuseras. Undersökningen vill även synliggöra hur förskollärarna talar om hur dessa läsaktiviteter bör organiseras samt eventuell intention de har med bokläsning i förskoleverksamheten och när det bör ske. Bokval, lässtrategier och barns lärandemiljöer behandlas också. För att samla in förskollärarnas åsikter har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av enskilda intervjuer med fyra verksamma förskollärare. En redogörelse av forskning kring ämnet presenteras och styrdokumentet Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tas upp. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.   Resultatet av undersökningen visar att bokläsningen har hög prioritet för informanterna och ses  av dem som en självklar aktivitet i förskolan. Alla förskollärarna i undersökningen ger uttryck för att det primära och allra viktigaste syftet med att läsa i förskolan är att ge barnen ett innehållsrikt språk och en ökad ordförståelse men de lyfter även andra syften med bokläsandet. Deras egna agerande och förhållningssätt ses som betydelsfullt  för huruvida lässtunderna kan bli till meningsfulla lärtillfällen för barnen och kommunikation individerna emellan under bokläsningen lyfts fram av informaterna.

No description available.