The aim of this Master’s thesis is to examine how nuns regard reading. The reading of the Bible is a regular element in their everyday life. This study however, focuses mainly on the nuns’ self-chosen reading beyond the reading of the Bible. We explore the benefit they gain from reading and if life in convent influences their reading. Qualitative interviews were used and eight nuns, between 46-79 years of age, at four different convents, were interviewed. The analysis is based on two theories. First, we use Sten Furhammar’s model, which includes four functions of reading. The second theory, a model presented by Björn Viktröm, focuses on the understanding of a text. The model includes three stages of interpretation. The result shows that nuns reading habits are influenced by the culture of the convent. A central motive for their reading is spiritual growth. They keep contact with their cultural roots and the reading of hagiographies (biographies of saints) seems to strengthen their identity as nuns. We also found that the nuns have developed an interpretative way of reading. Through history, the Bible has been the object for interpretation. The nuns’ reading of the Bible, seems to influence their reading of other forms of literature. When speaking of literature and reading, they use concepts that indicate an experience in analysing texts. In other areas their reading habits are similar to that of people in general. They read the news and seem anxious to stay informed of issues of society. All informants read detective novels for relaxation. A general impression, however, is that the nuns are particular in their reading. They demand quality when it comes to language, characteristics and literature in general. / Uppsatsnivå: D

The aim with this thesis is to highlight components regarding small children’s reading environment in preschool and see how these affect their meeting with literature. The study is based on J. A. Appleyard’s theory on man’s development as a reader. He states that we take on different roles when we develop as humans. The role: “the reader as a player” has been especially useful, since it served as a source of knowledge about small children’s development as readers. Aidan Chambers’ model “The reading circle” is originally meant for school but this study suggests it is possible to apply it for pre-school also. The study has a qualitative approach and contains a combination of methods, conducted with an adult perspective although interviews with children are included. The purpose of combining methods is to bring about a comprehensive picture where Chambers’ model has served as the framework. The result shows that all teachers want to read for the children and that they regard reading as important. However their personal aims and thoughts regarding reading environment were not realized in their work due to lack of time for planning and reflection. As a rule the pre-school children visited the public library every month. During these visits the library took on a passive role. Neither the pre-school nor the library took any initiative to develop the visits to something more than just loaning and returning books. The study also revealed that the children, to a very high extent, chose their own literature to read. / Uppsatsnivå: D

The aim of this study is to investigate how a number of fathers read and what their perceptions of both their own readingand the reading they experience with their child/children look like. I also want to investigate their thoughts about the importance of reading to children. The study is based upon qualitative interviewswith four fathers who are active readers and have children between 3-6 years of age. The analysis does not offer any generalizations. As a conceptual framework for this study, I used Sten Furhammar’s categories of different types of reading to find out what fathers reading habits look like and what they wish to obtain. I also used Bo Møhl & May Schack’s different functions of children’s literature to identify what kind of reading habits fathers have together with their children and which motives that can be seen behind this reading. Fathers own reading habits can be explained by Furhammars category impersonal - instrumentalreading that associates with the quest for objective knowledge. The most common function of children’s literature that appeared in fathers reading with their children was the informative anddeductive category and the function of the literature as an instrument in the development of the children. The result of this study also shows that fathers think that reading is a valuable activity. Reasons mentioned for reading are being together,language and fantasy stimulation and knowledge about the surrounding world. / Program: Bibliotekarie

The aim of this thesis is to describe the thoughts and attitudes that parents have regarding reading aloud. In today’s society the positive effects of reading aloud are often pointed at and in the perspective of the new learning theories I found the issue even more interesting.The two main questions posed are: How do the parents describe the practice of reading aloud?Is the parents’ life situation and background visible in their descriptions and in that case how does it show in their thoughts about reading aloud?The theoretical perspective of the thesis is sociocultural and can be divided into two themes. The first theme concerns the learning process that can be the result of reading aloud and the second theme focuses on social aspects. The results of the study show that parents think that reading aloud is valuable and positive. Reasons mentioned for reading aloud are relaxation, being together, language and fantasy stimulation. Most of the parents think that conversation and discussion are an important part of the reading aloud situation. The social life that the parents are a part of seems to be reflected in their attitudes and ways of discussing the issue of reading aloud. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Det moderna samhället innebär snabba förändringar, både i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebär detta att lärarutbildningar och verksamheter också förändras, nya arbetssätt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fått en mindre framträdande plats på grund av teknikens genombrott. Högläsning i skolan kan vara ett sätt att hålla litteraturen vid liv, ett sätt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att högläsning som arbetssätt bidrar till att utveckla elever både språkligt och kognitivt. I studien undersöks hur nio pedagoger ser på sitt uppdrag som lärare och om denna syn påverkar deras tankar kring högläsning som arbetssätt. Pedagogernas tankar sätts i relation till tidigare forskning om högläsning och dess effekter på elevers utveckling.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka nio pedagogers uppfattningar om sitt läraruppdrag, samt att sätta dessa tankar i relation till samma pedagogers uppfattningar om högläsning som arbetssätt.METOD: Nio verksamma grundskolelärare, som alla har erfarenhet av arbete med högläsning har intervjuats. Intervjufrågorna har gällt synen de har på sitt uppdrag som lärare och vad de har för tankar kring högläsning som arbetssätt. Frågorna som rör högläsning har delats in i tre områden: hur de väljer högläsningsbok, hur de arbetar med högläsning och vad de anser att högläsning har för effekter på elevers utveckling. Intervjusvaren på frågorna kring uppdraget har analyserats med fenomenografin som inspiration. Svaren på frågor kring högläsning har tolkats utifrån Bernsteins teori om klassifikation och inramning, med fokus på inramningens två regelsystem: den reglerande- och den instruerande diskursen.RESULTAT: Undersökningen har visat att vilken syn på läraruppdraget pedagoger har, påverkar hur de tänker kring högläsning. Det påverkar också hur de arbetar med högläsningoch vad de anser att det har för effekter på elevers utveckling. Studien visar också att det finns samband mellan pedagogernas syn på sitt uppdrag och vilken lärarutbildning de har gått.

The purpose of this thesis is to investigate reading habits among parents of preschool children who do not use the public library. Another aim has been to investigate why these parents don’t use the library and if there is anything the library can do to change this. Little research had earlier been done on this subject. The theoretical framework consists of two different models. One is Andersson´s and Skot-Hansen´s model of the four different roles of the public library. The other is Jochumsen´s and Hvenegaard Rasmussen´s model of social space and lifestyles. To answer my questions I have carried out interviews with five parents. In order to find interviewees I first distributed a questionnaire via different preschools. The results show that some of the parents read relatively often and that they all read aloud to their children on a daily basis. They have all been library attenders at some point in life. The reason for not using the library presently varies. Some parents prefer to buy books so that they do not need to think about returning them. Some of them are also discouraged by their image of the library as a place where you must be quiet. These parents also tend to forget that the library exists or believe that it mainly targets other demographic groups. The library can address some of these problems and some not, for instance by developing marketing strategies, implement technical applications that send reminders in advance when books are due back and a more inviting environment.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs först centrala begrepp för undersökningen. Därefter behandlas barnlitteraturens plats i Lpfö 98. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv samt utifrån nationell och internationell forskning gällande ämnesområdet. I den teoretiska ramen behandlas Robert E. Probst teori kring litteraturarbete i ett socialt sammanhang.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar och erfarenheter av barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.METOD:Utgångspunkt för undersökningen är kvalitativ metod och undersökningsverktyget är self report. Urvalet består av åtta förskollärare verksamma i förskolan.RESULTAT:Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien ser barnlitteraturen som ett pedagogiskt verktyg för att arbeta med flertalet delar i Lpfö 98. Samtliga förskollärare beskriver att de har erfarenhet av att använda barnlitteraturen som ett pedagogiskt verktyg. Förskollärarna använder sig främst av boksamtal och dramatisering i bearbetningen av litteraturen. Främst beskrivs arbetet med värdegrundsfrågor samt arbete med ämneskunskaper utifrån barnlitteraturen.

The aim of this study is to examine the roles of the children’s librarian in a reading aloud context. To reach understanding in this subject, we have conducted interviews with four Swedish librarians working in public libraries whom are involved with reading aloud practices. Previous research shows that the reasons for reading aloud in libraries are diverse and plentiful. Such reasons can be to spread cultural experiences, help children develop their language skills and promote the library to the public. The research also shows that librarianship has shifted towards a more information and technology oriented line of work due to the advancement of society as a whole. For the analysis we use the models for role characterization constructed by Maj Klasson and the role descriptions by Linda Nilsson. The results showed that many roles exist cooperatively and many positions towards the patrons can be seen. There is no indication that the work of the children’s librarian in a reading aloud context has been modernized in any technical sense – the book and the social interaction still remain the core.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger stimulerar och utvecklar barns språk i sin verksamhet med hjälp av olika pedagogiska verktyg. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie där nio pedagoger deltog under två månader från olika förskolor i Östergötland. Resultatet visade att pedagogerna i studien uppfattade två centrala begrepp som är gruppens organisation och språkutvecklande arbetssätt som viktiga redskap för barns språkliga utveckling. Mitt resultat visar att muntligt berättande och högläsning används regelbundet i verksamheten av de pedagoger som varit med i undersökningen. Muntligt berättande som sker vid olika tillfällen i förskolor och sagor ger möjligheter att väcka fantasi och stimulera barnens språkutveckling. Samtidigt visar resultatet att högläsning av pekbok och bilder/sagobok har en hög status och genererar mycket samtal och frågor mellan eller efter läsning. Slutsatsen jag kom fram till är att det inte finns ett enda arbetssätt som är språkutvecklande utan att en blandning gynnar språkutvecklingen bäst.

Sammanfattning I och med den nya läroplanen för förskolan som träder i kraft juli 2019, kommer äntligen högläsningen stå med och detta var en av anledningarna till denna studie. Genom att högläsningen skrivs in i läroplanen tror vi att den kommer få mer plats i förskolan. Vårt syfte med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning, i vilket syfte och med vilken effekt barn idag blir höglästa för dels i hemmet, dels i förskolan. För att samla in materialet har vi observerat barn och förskollärare under högläsningssituationer, Andrea har intervjuat förskollärare i Uppsala och Knivsta kommun. Jenny har gjort en enkätundersökning via internet till vårdnadshavare med barn i ålder 3–5 år. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och några relevanta begrepp ur denna teori som ”mediering” och ”proximala utvecklingszonen”. Vi har även lutat oss mot begreppet ”literacy”. Resultatet visade att både förskollärare och vårdnadshavare vi vände oss till ansåg att högläsning är betydelsefullt och att barns språkutveckling främjas via den. Förskollärarna använde inte högläsningen enbart till att läsa utan de hade ett syfte med boken som att diskutera dilemman, värdegrundsfrågor, olika teman och känslor. 98 procent av 128 vårdnadshavare läser för sina barn och över 65 procent dagligen och över 70 procent ansåg att förskolans högläsning är mycket viktig. Genom observationerna kunde vi utläsa att barnen hade ett intresse och engagemang för högläsningen och i hemmen var det barnen som tog initiativ mest till läsningen. Denna studie bekräftar att barns högläsning är en viktig del i deras vardag och kunskaps berikande.