<p>Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse högläsning har för barn i förskolan och deras språkutveckling och ta reda på vilka pedagogiska metoder pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att högläsning är viktigt för barns språkutveckling. Litteraturen belyser också hur betydelsefull högläsning är för språkutvecklingen. Därför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gäller att delge barnen god litteratur via högläsning.</p>

The aim of this study was to investigate whether teachers in the preschool felt that they had theprereqiusites they thought they needed in order to implement reading aloud in such a way that theywanted. And if the conditions could be linked to how the reading aloud occasions were created.Since the study aimed to describe a general situation, a quantitative method was used. The studywas carried out, using a web survey, in which randomly selected teachers in a medium-sizedmunicipality in Sweden were given the opportunity to participate.The result shows that reading aloud is part of the daily routine in preschool, usually occurring atthe same time in the day, for example when the children are resting or when the teachers want togather the children. A clear majority of teachers feel that they have the necessary conditions toimplement reading aloud in the way they wish. Even so, only a few do not feel that there issomething in the preschool everyday that complicates reading aloud. The size of the childgroup is by far the biggest contributor to the teachers feeling that reading aloud is complicated.Lack of time and the environment are two further major factors that most likely are side effects ofthe size of the child group. / Syftet med denna studie var att undersöka om pedagoger ute i förskolans verksamhet kände att dehade de förutsättningar de ansåg sig behöva för att kunna genomföra högläsningen på ett sådant sättsom de önskade. Samt om de förutsättningarna kunde kopplas samman med hurhögläsningstillfällen utformas.Då studien var tänkt att skapa en generell bild användes en kvantitativ metod. Studiengenomfördes då med hjälp av en websurvey, där slumpvis valda pedagoger inom en medelstorkommun i Sverige fick möjligheten att delta.Resultatet visade att högläsningen är en del av den rutinbaserade vardagen på förskolan, då densom oftast förekommer vid samma tillfällen under en dag.En klar majoritet av pedagogerna upplever att de har de förutsättningar som krävs för attgenomföra högläsningen på ett sådant sätt som de önskar. Trots det, så uppgav de flesta pedagogeratt det fanns en eller flera faktorer på förskolan som försvårade deras arbete med högläsning.Barngruppens storlek var i särklass den största bidragande faktorn till att pedagoger ansåg atthögläsningen försvårades. Tidsbrist och miljö var två andra stora faktorer som med stor sannolikhetär en bieffekt av barngruppens storlek.

Why should teachers devote themselves to reading aloud? Reading aloud has a given place in most of the Swedish preschools. Many teachers read to children. Research on the subject has shown that it is very rewarding for preschoolers to have stories read to them. They hear how the language is constructed, becomes aware of matter of text, and they are able to take part of how other people live. This research has been the foundation for my qualitative study. The purpose of my investigation was to find out how four educators who are active in three different preschools reason about reading aloud. Do they practice reading aloud at their respective preschools and if so, why? What do they believe that reading aloud will contribute to the child's development? An examination of pre-school curriculum has also been done to see whether it contains any regulations regarding reading aloud to preschoolers. In order to answer these questions, interviews were held with the four teachers and a review of the curriculum has been done.  The interviews were then analyzed. The result of the interviews showed that all the respondents practice reading aloud and that they believe it will mainly benefit the development of the children's language. During the interviews the teachers highlighted that reading aloud helps to make children aware of how other people live and this enables them to bring our cultural heritage forward. The review of the curriculum led to a knowledge that it doesn’t contain any regulations on the practice of reading aloud. There is nothing in the curriculum that mentions reading aloud as being an important activity in preschool. However, the review revealed that many of the missions and quest objectives in the curriculum can be achieved by reading aloud.

The poor results of 15 year old Swedish students in the 2012 PISA-investigation serve as the main inspiration for this essay. Though aware that PISA measures a range of skills, including math-, science- and reading abilities, a deliberate focus has been placed on the latter. Unsatisfactory math- and science results are sure to bare consequences ahead, but poor reading skills affect the comprehension of all other subjects combined and is therefore of utmost importance.This essay explores the roles of teachers and school librarians in the promotion of reading, as well as their ways of cooperating in strengthening students' reading abilities. Questions of particular interest are: In what ways do teachers' and school librarians' views of ongoing reading promoting activities differ? How does the school and school library contribute to reading promotion and reading comprehension among students? What factors unite teachers and school librarians in their attempts to promote reading, as far as pedagogical roles are concerned?Working on this essay, a total of seven qualitative interviews were conducted. The interviews were spread among three different schools, elementary-through-high school. The material was weighed against the sociocultural perspective of learning, serving as this study's main theoretical framework. The sociocultural view states the importance of interaction in the process of learning. In accordance, my results show that reading comprehension is best approved by the interaction between students, teachers and school librarians.

Förskolan ska sträva mot att lägga en god grund för barns språkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns språkliga utveckling och lärande via högläsning och böcker.   I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns språkliga utveckling och lärande som sedan följs av metod. Därefter följer delstudier från oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och därefter gemensamt.   Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns språkliga utveckling och lärande. Förskolorna arbetar med detta genom olika metoder som rim och ramsor, ljudlekar och sagoberättande. Pedagogerna läser även böcker för barn. Det gemensamma målet för barns lärande och utveckling är detsamma på alla de deltagande förskolorna. Hur förskolorna använde sig av böcker och högläsning såg lite olika ut, vissa enbart i passiva situationer när barnen var tysta mottagare och vissa i både passiva och aktiva situationer då barnen fick arbeta aktivt utifrån bokens innehåll. Även hur förskolorna använde sig av bibliotekets tjänster såg lite olika ut enligt pedagogerna. Resultatet av vår studie gäller endast de utvalda förskolorna som deltagit och bör inte ses som ett generaliserande resultat då det kan se olika ut mellan förskolor, inriktningar och kommuner.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ofta, hur länge och när pedagoger i förskolan och vårdnadshavare i hemmen ägnar sig åt högläsning, samt vid vilka situationer man läser för barnen. För att få svar på våra frågor har vi gjort en undersökning med hjälp av enkäter. Undersökningen har genomförts på två förskolor där totalt 42 vårdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgår det att 70 % av vårdnadshavarna läser flera gånger i veckan eller oftare och 25 % läser sällan. Av pedagogerna läser 70 % flera gånger i veckan, några varje dag och några mer sällan. De flesta vårdnadshavare och pedagoger läser i 15 minuter. Några läser längre och några kortare tider. I undersökningen redovisas om utbildningsnivån hos såväl vårdnadshavare som pedagoger innebär skillnader i läsvanor samt när, var och hur läsningen sker.  Utifrån svaren framkom det att läsningen används för att barnen ska bli lugna, ofta i samband med när de ska vila eller sova.   Vi har också studerat vilka föreställningar som finns i dagens debatt och forskning om högläsningens betydelse för barns utveckling. Undersökningar påvisar att det är viktigt med tidig språkstimulering för barn och att det bör ägnas mer tid åt högläsning tillsammans med barnen.   Vår undersökning visar att det är få vårdnadshavare som läser dagligen för sitt barn. Eftersom vårdnadshavaren läser mer sällan för sina barn anser vi att det är viktigt att pedagogerna tar sig tid till att läsa för barnen på förskolan dagligen, trots att det kan vara stressigt och att de har allt större barngrupper. Det är bra att pedagogerna förklarar för vårdnadshavaren hur viktigt det är med högläsning i hemmet, då det gynnar barnens språkliga utveckling. Ytterligare ett skäl till att man bör avsätta mer tid för högläsning är att det också är en viktig social process. Barnen tränar sig att sitta tillsammans i grupp och att lyssna på pedagogen. Högläsning är även ett bra sätt att få alla barnen involverade i diskussioner. Barnen utvecklar också språket eftersom man samtalar om boken både under tiden man läser och efter man läst.

<p>Studien handlar om verksamma pedagogers syn på högläsning. Med högläsning avser vi när pedagogen läser högt ur en text, en bok eller ett läromedel. Bakgrunden till studien var att få reda på hur pedagogerna använder sig av högläsning i undervisningen då vi genom egna erfarenheter, från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vår lärarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som pedagog ska kunna motivera alla val man gör gällande all undervisningstid. Vårt intresse för högläsning väcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lär sig läsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur.</p><p> </p><p>Syftet med studien var att ta reda på pedagogernas intentioner med att använda högläsning i sin undervisning och vad de grundar sina val på. Det har använts en kvalitativ metod i studien där fem pedagoger verksamma i grundskolan till och med årskurs sex har intervjuats.</p><p> </p><p>Det framkom i resultatet att respondenterna anser att högläsningen fyller en viktig funktion av flera olika orsaker. Dessa var exempelvis att eleverna förvärvar nya kunskaper, deras ordkunskap utvecklas och att det ger eleverna en gemensam upplevelse. Pedagogerna nämnde att högläsningen ska bidra till att eleverna själva skapar sig inre bilder, använder sin fantasi och kreativitet. Vår slutsats av studien innebär att pedagogerna har ett bakomliggande syfte med sin användning av högläsning i undervisningen. Pedagogernas syften är bland annat att bidra till eleverna genom högläsningen skapar ett intresse för olika sorters litteratur. Eleverna ska även känna lust och glädje över att ta del av det skrivna ordet.</p><p> </p><p>Det framkom även i resultatet att pedagogerna gör medvetna val av litteratur och att de inte enbart använder skönlitteratur i högläsningssammanhang utan även andra texter och läromedel. Vidare så grundade pedagogerna sina val på rekommendationer givna av bibliotekarien, kollegor samt egna erfarenheter.</p><p> </p> / <p>The study is about active pedagogues’ view of reading aloud. With reading aloud we intend the pedagogue reading aloud from a text, a book or other teaching aids. The background to the study was to find out how the pedagogues use reading aloud in the education since by our practice during our teacher training we experience it as a pastime. We consider that as a pedagogue you must be able to justify all the choices you make concerning all the educationtime. Our interest for reading aloud arouse during a course about how children learn to read and write that we participated in and also during another course that handle literature for youth and children.</p><p> </p><p>The purpose of this study was to investigate the intentions of the pedagogues using reading aloud in their education and what they base their choice on. A qualitative method has been used in the study since five pedagogues, working in compulsory-school for children aged seven to thirteen years old, have been interviewed.</p><p> </p><p>The results showed that the participants in the study consider reading aloud serve as a useful purpose for many reasons. These were for example that the pupils acquire new knowledge, their knowledge of words improves and it gives them a common experience. The pedagogues’ stated that reading aloud develops the pupils’ ability to form internal pictures, use their fantasy and creativity. Our conclusion from the study implies that the pedagogues have an underlying aim with their use of reading aloud in the education. The pedagogues’ purpose with using reading aloud is for example to contribute to make the pupils create interest for many kinds of literature. The pupils shall feel inclination and joy over taking part of the written word.</p><p> </p><p>The results also showed that the pedagogues’ in this study make choices of literature that are enlightened and that they not only adopt literary but also adopt other text and textbooks and teaching aids when they read aloud. Furthermore the pedagogues based their choices on recommendations of librarians, colleagues and their own experiences.</p>

Syftet med studien var att undersöka vad några förskollärare har för uppfattningar och erfarenheter på högläsning i förskolan som ett pedagogiskt verktyg. Denna studie var en intervjustudie där nio förskollärare deltog. Resultatet visade att förskollärarna i studien uppfattade högläsning i förskolan som ett viktigt redskap för barns språkliga utveckling. Högläsning sågs som ett språkligt verktyg för barnen som fick höra på ett varierat språk och läran om att kunna skaffa egna uppfattningar ur en högläsnings situation, vilket främjar fantasin. Utöver den språkliga aspekten så hade förskollärarna erfarenheter om hur högläsning kan vara ett tillfälle i att få relationen mellan vuxen-barn att växa samt att det sågs som en trivsam och lugn aktivitet. Det framkom även vissa skillnader på hur förskollärarna såg på tillgängligheten till litteraturen, ifall litteraturen skulle vara åtkomlig för barnen eller ej. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka högläsningens betydelse i klassrummet med inriktning mot förskoleklass till årskurs tre. I studien granskas arbetssätt kring högläsning och högläsningens effekter på eleverna.   Materialinsamlingen för den här kvalitativa litteraturstudien har genomförts via databaser och manuella sökningar. Resultatet av våra sökningar gav oss tolv vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna litteraturstudie. Genom artiklarna har vi hittat följande teman: boksamtal, modeller för arbete med högläsning, läsning i grupp, ordförråd, förståelse av text och motivation.   Litteraturstudien visar att lärarens högläsning har betydande effekter på elevernas språkutveckling. Forskningen visar att högläsning kan genomföras på olika sätt där det interaktiva samspelet blir en viktig del för en givande högläsning. När undervisningen grundar sig i dessa arbetssätt bidrar det till många påtagliga effekter hos eleverna. De främsta effekterna är en utveckling av ordförråd, förståelse och motivation.

Syftet med det här examensarbetet är att ur ett förskollärarperspektiv undersöka vad högläsningen har för betydelse för barns utveckling av literacy. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från forskningsfältet literacy som handlar om att kunna läsa och skriva samt förståelsen av symboler, språkliga verktyg och hur man kan använda dem i samspel med andra. I den här undersökningen har fem förskollärare medverkat i semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar på utifrån förskollärarnas utsagor att de använder sig av högläsning i undervisningssyfte för att främja barns språkutveckling. Resultaten visar även på flera faktorer som är betydelsefulla för barns utveckling av literacy ur förskollärarnas perspektiv. En faktor är att barn ska få ett berikat ordförråd under högläsningen. Ytterligare en faktor är vikten av att barn får möjlighet att vara delaktiga i högläsningen och att förskollärare är lyhörda och tar del av de frågor som barnen väljer att lyfta fram. Delad högläsning bidrar till att barn utvecklar sitt verbala språk, utvecklar fantasin, det gynnar samspelet mellan barn/barn och vuxna/barn, förbereder barn att bli läsare och bidrar till innehåll i barns lek. Dessa faktorer är viktiga kunskaper för att barn ska kunna utveckla sin literacy.