Syftet med studien var att skapa förståelse för förskolepedagogers uppfattningar av boksamtal samt vilka förfaranden som sker vid boksamtal för att främja barns litteracitetsutveckling. Vi valde att studera detta då undersökningar visar att högläsning inte alltid är någon prioriterad aktivitet hos varken vårdnadshavare eller pedagoger på förskolan. För att uppnå vårt syfte utgick vi från två frågeställningar: Hur beskriver förskolepedagoger att de arbetar med boksamtal som metod för att främja barns litteracitetsutveckling i förskolan? Vilken inställning har förskolepedagoger till boksamtalets betydelse för barns litteracitetsutveckling? För att få svar på frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra verksamma förskolepedagoger med kunskaper och erfarenheter av boksamtal. Våra teoretiska ramverk som utgjorde utgångspunkt för vår analys och tolkning var fenomenografi samt det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskij. Resultatet av vår studie visade att förfarandet runt boksamtalet kan gå till på olika sätt. Men alla respondenterna var överens om att små barngrupper, avskild miljö och gott om tid är avgörande för om det ska ske ett lärande vid boksamtalet. Respondenterna belyste att pedagogens förhållningssätt är avgörande för lärandet hos barnen. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att boken kan användas som ett verktyg för att främja barns litteracitetsutveckling.

Undersökningar från PISA visar att läsförståelsen i Sverige har varit dalande i flera år. Densenaste undersökningen från 2015 visar dock motsatt resultat. Syftet med dennakvalitativa studie är att ta reda på hur lärare arbetar medläsförståelseundervisning. Forskningsfrågorna i studien är Vad beskriverlärare utifrån sina egna erfarenheter är betydelsefulla inslag i undervisningenför elevers läsförståelseutveckling? Hur utmanar och stöttar lärarna enskildaelever i läsförståelseutvecklingen?  Studien grundar sig på den sociokulturellateorin och beskriver att elevers läsförståelseutveckling sker i ettsocialt samspel, när lärare vägleder, stöttar och utmanar eleverna. Resultatetvisar att högläsning, grupparbete och att motivera eleven är betydelsefullainslag i undervisningen. Elever stöttas med hjälp av olika redskap såsomdigitala enheter eller läshjälp från läraren.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka interaktioner som skapas under högläsningssituationer i förskolan. Forskningsfrågan lyder: “Vilka interaktioner skapas mellan pedagog, barn och boken i högläsningssituationer i förskolan?”. Den teoretiska utgångspunkt som arbetet grundar sig på är det sociokulturella perspektivet med de centrala begreppen interaktion och medierande handling. Resultatet i studien visar att pedagoger försöker möjliggöra för interaktion genom sina handlingar, men dock utvecklas inte interaktionen. Slutsatsen som vi har kommit fram till är att pedagogens handlingar med boken i högläsningssituationer kan möjliggöra för interaktion när pedagogen samtalar med barnen om innehållet, när boken placeras på så sätt att barnen kan ta del av bilderna samt när pedagogen fortsätter att samtala om det som barnen säger om boken istället för att bara bekräfta det som sägs.

Bakgrund Förskolans läroplan anger att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barns språkutveckling, samt ansvara för att de utvecklar ett intresse för skriftspråket och för bilder och texter. Forskning visar dessutom på goda samband mellan regelbunden och medveten högläsning, och på barns utvecklande av sitt ordförråd och sin förmåga att återberätta texter. Trots det finns en alarmerande mängd rapporter och forskning som tyder på att föräldrar spenderar allt mindre tid på att läsa tillsammans med sina barn, samt att litteraturläsning är ett försummat område även på många svenska förskolor. Resultatet av flera svenska studier visar på att högläsning främst sker i form av s.k. läsvila, vilket anses ha svag inverkan på barns lärande och språkutveckling. Syfte Syftet med studien är att få en bild av hur verksamma förskollärare tänker och resonerar kring högläsning i förskolan, samt hur dessa uppfattningar och erfarenheter står i relation till aktuell forskning på området. Metod Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra stycken utbildade och yrkesverksamma förskollärare i Kalmar län. Resultat Studien visar att det finns en konsensus bland de intervjuade förskollärarna att högläsning har en positiv effekt på barns språkutveckling, i synnerhet att de leder till att barnen utökar sitt ordförråd och lär sig hur ord uttalas. Däremot tyder det faktum att valet av högläsningsböcker främst föll på barnen, samt att läsning i de allra flesta fall genomfördes direkt efter lunch för de barn som inte vilar, på att sättet som flera av de intervjuade förskollärarna bedriver högläsning inte överensstämmer med vad aktuell forskning på området förespråkar. Man ansåg också att barngruppens storlek hade betydelse för hur effektiv lässtunden blev, men hade olika uppfattning om vilket barnantal som utgjorde en ändamålsenlig läsgrupp. Ett annat uttalat syfte var att skapa närhet, gemenskap, samt att få barngruppen att varva ner. Avsaknaden av separata bok- och läsrum var något som alla de intervjuade förskollärarna påtalade. Förskollärarna följde som regel inte upp högläsningen med några specifika aktiviteter, men upplevde ofta att barnen i sin fria lek ofta hämtade inspiration från handlingen i de böcker som barnen och förskollärarna läst tillsammans. Däremot var alla överens om att det var viktigt att låta barnen ställa frågor och diskutera böckernas innehåll, men några framhöll att det kunde finnas skäl att spara alla frågor tills efter att man läst klart. Endast en av de intervjuade förskollärarna nämnde begreppet boksamtal.

Syftet med denna studie har varit att ge en fördjupad förståelse för hur lärare i skolans mellanår tänker kring deras val av högläsningsböcker ur ett genusperspektiv. Vi ville även ta reda på hur kvinnliga och manliga karaktärer framställs i olika skönlitterära verk. Metoden som tillämpats har varit en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med åtta lärare från tre olika skolor. Vi har även gjort en analys av ett antal högläsningsböcker som valts ut av oss genom intervjuerna samt efter samtal med en bibliotekarie. De teorier och den litteratur vi presenterar och använder oss av belyser vikten av högläsning och hur könsstereotyper i skönlitteratur kan påverka barn och unga negativt. Resultatet visade att lärare ofta inser vikten av att bryta könsnormerna men att de sällan prioriterar ett genusperspektiv i främsta fokus i val av högläsningsböcker. I resultatet fann vi även att de böcker vi valt ut ofta framställer kvinnor och män könsstereotypiskt men att det även förekommer könssnormbrytande karaktärer varav de flesta är kvinnor. I slutsatsen belyser vi även vikten av diskussion ur ett genusperspektiv med elever kring högläsningsböcker. Samtliga delar är skrivna av båda författare.

The purpose with the study is to examine pre-school educator’s perceptions about how the reading environment should be organized. In the study therefore, the perceptions of the pre-school educators are examined. To seek answers to the above I have done eight qualitative interviews with a total of ten pre-school teachers with groups of mixed ages. My theoretical point of this study is the sociocultural perspective, where learning is seen as a collective act and the pre-school teacher plays a central role. The result shows that the sofa plays a central role in the reading and that at the kindergarten there is a lot of work around its reading aloud environment. It also turned out to be the educational atmosphere were similarly the pre-school teachers in the labor law did the same way in the work of reading aloud. Keywords: Read Aloud, Literacy, Educational atmosphere

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenografisk ansats undersöka hur barn uppfattar fenomenet högläsning i förskolans verksamhet. Följande frågeställning ligger till grund för studien:  Vilka uppfattningar ger barnen uttryck för gällande högläsning? Studien utgår från fenomenografi som metod och studerar därför barnens varierande uppfattningar. För att fånga dessa har val av metod fallit på enskilda intervjuer. Resultatet visar att högläsningen ofta sker på rutin, men att större delen av barnen ändå uppfattar aktiviteten som en möjlighet för lärande. Samtal om bokinnehåll och egna erfarenheter får enligt barnens uppfattningar komma till uttryck, men ofta inte förrän boken är färdigläst. De tankar och reflektioner som uppkommer under högläsningens gång får vänta tills pedagogen anser att det finns utrymme för samtal. Barnen uppfattar även högläsningen som pedagogstyrd. Slutsatsen som kan dras är att barnen uppfattar det som att högläsningen sker på rutin, ofta efter maten och att den används i lärande syfte där de har lite inflytande i hur och när högläsningen utformas. / <p>Högläsning i förskolan</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka fyra pedagogers uppfattningar om högläsning och högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Studien syftade också till att undersöka hur pedagoger använder högläsningsstunderna till att uppmuntra barn till samtal och diskussion. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer. Genom intervjuerna ville vi få ta del av hur pedagogerna arbetar med högläsning genom uppföljande samtal samt om de anser att barns språkutveckling stimuleras. Resultatet visar att pedagogerna upplever att språkutveckling sker vid högläsning. I resultatet framgår att det enligt pedagogerna främst är den morfologiska och till viss del även den pragmatiska språkförmågan som utvecklas genom högläsning och genom samtal om det lästa. Resultatet av studien visar också att både kontextualiserad och dekontextualiserad läsning används medvetet.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra några elevers uppfattningar med högläsning i förhållande till några grundskolelärares syfte med högläsning. Med en utgångspunkt i syftet motiveras metoderna observation och semistrukturerade intervjuer som aktuella för studien. Fyra grundskolelärare och fyra elever till respektive grundskolelärare har valts ut för intervjuer och observationer. Resultatet visar att grundskolelärare har olika syften med högläsning samt att elevernas upplevelser av högläsning varierar. I resultatet presenteras även de likheter och skillnader som framkom mellan elevernas uppfattningar och grundskolelärarnas syfte.

Detta examensarbete syftar till att skapa ett didaktiskt material i form av en barnbok med konkret material som kan stödja förskolläraren vid undervisningstillfällena högläsning och boksamtal. Innehållet som formgetts under arbetsprocessen är en barnbok, ett konkret material med tillhörande handledning som utprovats av en förskollärare och en barngrupp. Det didaktiska materialet bygger på metoder som det ”Chamberska” samtalet och multimodalt lärande samt det förhållningssätt som används vid critical literacy. De färdigställda produkterna utmanar barnens språkförståelse och väcker deras intresse för bin och deras värld.