Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka möjligheter interaktiv högläsning har för att främja barns läsutveckling. Frågeställningen som ska besvaras är; vilka möjligheter har interaktiv högläsning i skolan och hemmet för barns läsutveckling?Inledningsvis presenteras den relation vår kunskapsöversikt och syfte har till styrdokumenten samt internationella kunskapsmätningar. Vi har redogjort för hur vi gjort sökningar för att hitta det urval av artiklar som utgjort en grund för att besvara vår frågeställning. Vidare presenteras resultatet av de artiklar som valts ut med fokus på syfte och frågeställning. En diskussion förs kring resultatet och en slutsats om att interaktiv högläsning skapar ett brett ordförråd, god läsförståelse och läsintresse dras. Dessa är faktorer som är viktiga i processen av att lära sig läsa. Interaktiv högläsning visade sig även skapa goda möjligheter för barns akademiska framgång.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare ser på användandet av högläsning i förskolan. För oss har denna studie varit betydelsefull att göra då det enligt vår uppfattning behövs mer kunskap om högläsning och varför det är viktigt. Högläsning känns angeläget då även den nya reviderade läroplanen för förskolan nämner högläsning som ett av läroplansmålen. I studien har vi använt oss av tio förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar i vår studie som är: Vad har förskollärare för syn på användandet av högläsning med yngre barn? Vad har förskollärare för syn på användandet av högläsning med äldre barn? Finns det skillnader på synen av användandet av högläsning beroende på barnens ålder? Vi har i vår studie valt att utgå från det fenomenografiska perspektivet då vårt intresse var att undersöka förskollärares syn på användandet av högläsning. Utifrån vårt resultat av våra kvalitativa intervjuer har det visat sig att synen på högläsning skiljer sig i arbetet med de yngre och de äldre barnen. Med de yngsta barnen (1-2 år) beskrivs arbetet med högläsning främst som spontan medan de förskollärare som arbetar med de äldsta (5 år) barnen främst talar om högläsning som en planerad aktivitet. Ett annat resultat vår studie visar är att fokus från förskollärarna enbart hamnade på de yngsta samt på de äldsta barnen. Vår analys av studien var att barnen i mellanåldern (3-4 år) hamnar i skymundan och inte får samma möjlighet till språkutveckling genom högläsning i lika hög utsträckning som de yngsta och äldsta barnen.

Syftet med denna studie var att ta reda på förskollärares syn på högläsningens betydelsekopplat till barns språkutveckling. Under arbetets gång har det lagts fokus på hurförskollärarna arbetar i förskolan kring högläsning för att främja och stödja barnsspråkutveckling. I bakgrunden redogörs det om förskolan och förskoleklassensstyrdokument, barnkonventionen och de rättigheter som barnen besitter samt hurSkolverket arbetar kring barns utveckling. Vidare i bakgrunden nämns vikten av atthögläsning kan bidra till tänkande, kreativitet och fantasi och därmed ge inspiration tilllek vilket kan vara en bidragande faktor till språkutveckling. Studien är grundad på enkvalitativ metod och 10 stycken semistrukturerade intervjuer är utförda, detta för atthöra respondenternas egen relation till högläsning och vad de besitter för erfarenheteroch uppfattningar. Studien utgår från den sociokulturella teorin. De resultat som studienhar visat är att förskollärarna i första hand använde högläsning som ett pedagogisktredskap för att främst utveckla barns språk, med regelbundet stöd av dokumentation.Resultatets två teman är: Förskollärares användning av högläsning i förskolan och hurdet stimulerar språkutvecklingen samt förskollärares uppföljning av aktivitetenhögläsning. I diskussionen ställs studiens resultat mot tidigare kunskap om högläsning.En av de viktigaste nycklarna till språkutveckling genom högläsning är att låta barnenvara delaktiga och att samtala om det lästa, vilket också blir studiens slutsats.

This study aims to examine teachers’ reflections on reading aloud and how social gender isportrayed in the fictional books they chose. Furthermore, the study intends to examine howthe teachers’ reflections relate to the books’ social gender descriptions. The methods used inthis study are semi-structured interviews and text analysis. The interviews were conducted onsix elementary school teachers. One of the questions asked during the interview was: Whatwere the three most recent children’s fiction books you read aloud? These books were thesubject of the text analysis. The text analysis was based on Nikolajeva’s (2004) code schemefor gender stereotypical attributes. The study showed that the teachers were aware of theirreasoning behind their choice to read aloud in their classroom and expressed several of theirintentions. These intentions were language, light reading, joint development, subjectintegrations, identity and necessity. The result of the text analysis showed that the charactersin the children’s fiction books had varying attributes, however, the female-presentingcharacters had a greater tendency to be assigned female stereotypical attributes. Finally, theresult showed that teachers were aware of social gender when choosing a book to read aloud.The teachers want children’s fiction books to contain characters with varied attributes so thatthey could talk and problematize social gender together with the pupils. The teachersconsidered that this led to social gender being made visible to pupils.

Läroplan för förskolan (2018) beskriver att förskolan ska arbeta med att motverka stereotypiska könsnormer, alla barn ska vara inkluderade samt att det ska vara jämställt mellan könen (s. 5–6). Läroplanen beskriver även att högläsning i förskolan är en viktig del för att lära barnen kommunikation, skapa diskussioner samt att barnen får ta del av barnlitteratur som skildrar samhället (a.a.  s. 8). Pedagogerna i förskolan, både barnskötare och förskollärare, har en viktig roll. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan analyserar val av barnlitteratur och deras genusmedvetenheten i det litteraturdidaktiska arbetet för att motverka stereotypiska könsnormer. Utifrån socialkonstruktivismen och några av dess centrala begrepp genus och könsnormer har studiens empiri analyserats och diskuterats. Både förskollärare och barnskötare har deltagit i intervjuerna och enkäten. Intervjuerna visar att förskollärarna analyserar och reflekterar mer och gör det genusmedvetet. Barnskötarnas svar visar att de anpassar bokvalet utefter barngruppens ålder och att de introducera böcker för de yngre barnen. Resultatet visar att pedagogerna är genusmedvetna och att de anser sig ha den kunskap om genus som behövs men att inte alla pedagoger använder det kontinuerligt. Enkäten är ett stöd till intervjuerna för att bredda bilden av hur det ser ut i förskolorna. Resultaten i studien visade på att pedagogers genusmedvetenhet i val av barnlitteratur är viktigare än vad man tror och det behövs mer utbildning om detta för pedagogerna.

Studien syftar till att synliggöra i vilken utsträckning och med vilka motiv boksamtal och högläsning av skönlitteratur sker på lågstadiet. Dessutom undersöks vilka faktorer som inverkar på hur F–3-lärare arbetar kring boksamtal och högläsning av skönlitteratur utifrån Aidan Chambers teori, Läsandets cirkel (2011).   Denna studie innefattar både kvalitativa och kvantitativa perspektiv och baseras på en digital enkät som delats via två lärargrupper på Facebook, under hösten 2021. Utifrån dessa enkätsvar har vi kunnat utläsa att majoriteten av respondenterna anser att högläsning är en mycket viktig aktivitet i klassrummet där högläsning är en del av den dagliga undervisningen. 80% av högläsningen syftar till att stimulera elevernas läsförståelse och visar således på högläsning som en aktivitet utifrån ett färdighetsperspektiv. Detta motsätter en samlad forskningsbild som visar på de många möjligheter som skönlitteratur kan främja utifrån litteraturens premisser, där en bredare världssyn och identitetsskapande är två viktiga aspekter. Även boksamtal anses vara en viktigt aktivitet hos respondenterna, dock har faktorer som brist på tid, stora- eller oroliga elevgrupper samt intresset hos både elever och lärare, en inverkan på undervisningen. Vi har kunnat utläsa att arbetet med högläsning och boksamtal har utvecklingsmöjligheter då vår studie visar att lärare i hög grad önskar ha mer boksamtal, söker struktur i sitt arbete med boksamtal och efterlyser mer tid för främst förberedelse samt inläsning av litteratur. Diskussionsavsnittet diskuterar samtliga resultat i förhållande till tidigare forskning, bakgrund samt studiens teoretiska utgångspunkt. Avslutningsvis belyser denna studie intressanta aspekter för vidare forskning med litteraturdidaktisk relevans.

Syftet med denna undersökningen är att ta reda på vilka allmänna pedagogiska metoder förskollärarna använder som kan påverka och möjliggöra för flerspråkiga barn att utveckla sitt andraspråk (svenska) på förskolan. Vi kommer även att lyfta specifikt förskollärares beskrivningar om hur de upplever att högläsningen blir stimulerande och effektivt för flerspråkiga barn samtidigt vill vi ta reda på vilka attityder och förhållningsätt pedagoger har till flerspråkighet. I det valda kunskapsområdet (flerspråkighet) sker undersökningen med hjälp av en kvalitativ metod, där sex förskollärare i två olika förskolor ska intervjuas. Urvalet är pedagoger som har förskollärarutbildning. Förskolorna ligger i Västra Götaland. I undersökningen hade samtliga förskollärare gemensamma åsikter och tankar kring hur förskollärare bör arbeta med flerspråkiga barn för att gynna deras språkutveckling. Resultatet visade att många av förskollärarna känner till de metoder och material som finns. Metoderna används beroende på vad för kunskaper och förhållningssätt förskollärarna har. Studien visar också att högläsningen är en betydelsefull och vanlig arbetsmetod i förskolan som förskollärarna använder. Studien visar även att förskollärarna alltid utgår utifrån barnets behov, inte utifrån om de är flerspråkiga eller ej. De anpassar högläsningen efter barnet nivå i sin språkutveckling. En annan viktig faktor som förekom i resultatet är att förskollärarna har en öppen attityd och ett professionellt förhållningssätt gentemot barnets alla språk. Samtidigt förklarar förskollärarna vidare i studien att de behöver utbildning och uppdatering i ämnet för att de ska kunna nå läroplanens mål

Undersökningens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling i förskolan både då det gäller att inkludera barnen själva i deras språkutveckling, men också då det gäller vilka metoder och verktyg förskollärarna använde i detta arbete. Det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning används som utgångspunkt till den här undersökningen samt att det genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare. En tematisk analys utfördes utifrån resultatet, vilket resulterade i slutsatsen att förskollärarna med hjälp av olika verktyg och redskap skapar miljöer och situationer där barnen integrerar både med varandra och med vuxna. Slutsatsen visar även att högläsning och boksamtal enligt förskollärarna är de viktigaste aspekterna för barns språkutveckling. Slutsatsen i denna undersökning är att förskollärarna använder sig av olika metoder och verktyg för att främja språkutvecklingen hos barnen genom interaktion.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur lärares högläsning kan stötta yngre skolelevers ordförråd. Undersökningen fokuserar på elever från förskoleklass upp till årskurs tre. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar som har hittats genom digitala och analoga sökningar. Urval och avgränsningar har genomförts.     Resultatet i litteraturstudien visar att lärare bör inkludera facklitterära texter och ordförklaringar i sin högläsning. Det har även visat sig vara gynnsamt att lärare arbetar med repeterad läsning samt att inkludera multimodala verktyg i högläsningen då detta bidrar till att elever utvecklar sitt ordförråd.

Syftet med litteraturstudien är att belysa hur högläsning kan användas som redskap för att bygga upp ordförrådet hos elever i tidig skolålder. Resultatet av litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som vi funnit genom databassökningar. Bland artiklarna finns en litteraturstudie och resterande är empiriska studier. Studierna är gjorda i Australien, Taiwan, Tyskland och USA, årskurserna sträcker sig från förskolan upp till årskurs fyra. Resultatet visar tydligt på att lärarens undervisningsmetoder är avgörande för att elever ska utveckla sitt ordförråd men påvisar även att lärarens undervisningsmetod varierar. Hur läraren väljer att planera och undervisa samt lärarens kunskaper kan antingen gynna eller missgynna elevers ordförrådsutveckling. Flera resultat av studierna tyder på att elevers ordförråd i samband med högläsning utvecklas mest effektivt vid upprepad högläsning och vid samtal om ord i texterna som lästs. Resultatet har även påvisat olika strategier och modeller som kan användas vid högläsning för att gynna ordförrådet. De olika modellerna och strategierna som används är bland annat tankekartor, matriser, bilder, samtala om ord och begrepp, upprepad läsning, läsa ofta samt skriva upp ordet på tavlan.