Syftet med arbetet var att skapa en uppfattning om den digitala ljudboken kan ta plats i skolans högläsningsmoment. Med ljudböcker avser denna uppsats de digitala ljudböcker som nås via olika streamingtjänster. Observationerna av högläsningsmomenten innefattas både av tillfällen då klassen lyssnar på ljudböcker i olika format samt av tillfällen då läraren läser högt ur en tryckt bok. Utifrån observationerna undersöktes elevernas fokus och aktivitet, samt även lärarens arbetssätt. Resultatet visar att bokformatet kan ha en viss betydelse för elevernas fokus men att bokformatet har mindre betydelse för lärarens arbetssätt. Läraren som medverkat ställer sig positiv till att arbeta med digitala ljudböcker, men att det bör kombineras med traditionell högläsning. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Syftet med studien är att få syn på hur förskollärare beskriver sin syn på högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Vi valde att utgå från en kvalitativ metod utifrån syftet och frågeställningarna. I den kvalitativa studien användes semistrukturerade intervjuer för att få svar på syfte och frågeställningar. Studien analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och perspektivets tillhörande begrepp. I resultatet framkom förskollärares beskrivande av hur högläsning kan bidra till barns språkliga förmågor. Det framkom även hur förskollärare beskriver att de arbetar med högläsning. Studiens slutsats är att högläsning som inkluderar samtal och samspel bidrar till att barn utvecklar sin språkliga förmåga. Slutsatsen är även att beroende på förskollärares förhållningsätt under högläsningen kan barn utveckla olika språkliga förmågor.

Syftet med undersökningen är att ta reda på varför lärare använder högläsning på mellanstadiet samt om syftet med högläsning förändras i de olika årskurserna. För undersökningen har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. När vi frågade informanterna om deras syften med högläsning kunde vi sortera in svaren i fyra teman. Dessa teman handlar om högläsning som språkutvecklande, mysig och avkopplande stund, för att väcka ett intresse för litteratur och skapa upplevelser hos/för eleverna och sist att använda högläsningen som diskussionsunderlag och som hjälp i värdegrundsarbete. Dessutom har vi redogjort för våra respondenters förändring av syften och användning av högläsning i de olika årskurserna fyra, fem och sex där det bland annat framkommer att högläsning används oftare i årskurs fyra än i årskurs fem och sex.

Efter regeringens förslag om obligatorisk förskola för alla femåringar på grund av en försämrad språkutveckling blev syftet med denna studie att undersöka hur förskollärarna använder högläsning i förskolan, samt bidra med kunskap om högläsning. Utifrån detta syfte studerades hur förskollärare arbetar med aktiviteten högläsning med barnen i åldern 4-5 år samt hur förskollärare organiserar för högläsning som en del av utbildningen i förskolan. I studien användes semistrukturerade intervjuer där en färdig intervjuguide med öppna frågor användes. Sju förskollärare från fem förskolor i två kommuner intervjuades. Förskollärarna handplockades utifrån deras erfarenhet och kunskap om användandet av högläsning i undervisningen för att få så relevant information som möjligt för studien. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där begreppen medierande verktyg, interaktion och kommunikation samt den proximala utvecklingszonen använts. Resultatet av studien visar att förskollärarna beskriver att de använder sig av högläsning i syfte att stimulera barnens språkutveckling, fantasi och läslust. Studien visar att förskollärarna beskriver att de använder sig av både planerad och spontan högläsning flera gånger om dagen där barnen interaktivt blir engagerade och delaktiga.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka om högläsning stödjer elevers utveckling av läsförmågan i årskurs F-3. Studien behandlar på vilka olika sätt läraren kan arbeta med högläsning med elever. Den behandlar även hur högläsning bidrar till utvecklingen av läsförmågan för elever med och utan lässvårigheter. Materialet består av 11 vetenskapliga artiklar publicerade i USA och Storbritannien. Resultatet visat att undervisning med högläsning kan göras på olika sätt genom att tillämpa olika strategier och metoder. För att undervisningen ska bli så givande som möjligt visar resultatet att läraren behöver fundera över vilka förmågor som ska utvecklas och därefter anpassa högläsningen till undervisningen. Hos elever med lässvårigheter är det av stor vikt att stödja genom modellering och upprepad läsning. Att låta eleverna exponeras för högläsning skapar förutsättningar för att de ska bli goda läsare. Högläsning är en aktivitet som bedrivs på olika sätt i olika undervisningssammanhang. Den utvecklar elevers läsförmåga genom bland annat avkodning och textförståelse. Det sociokulturella perspektivet ligger som grund för studien. Sammanfattningsvis har samspelet mellan lärare och elever visade sig vara en viktig del av högläsningsundervisningen. Utöver högläsningen måste elever även få tillfällen att bearbeta vad som lästs. Beroende på vilka förmågor eleverna ska utveckla kan detta ske på olika sätt, exempelvis genom att ställa olika sorts frågor och modellering.

Studien grundar sig i skönlitteraturens betydelse för undervisningen, där skönlitteraturen kan ha olika betydelser för den undervisande läraren och deras arbete med elevers läsförståelse. I den här studien har syftet varit att ta reda på hur verksamma lärare i årskurs F-3 arbetar med skönlitteratur i sin undervisning för att öka elevers läsförståelse. Det både utifrån ett tematiskt arbetssätt och inom svenskämnet, eftersom skönlitteraturen som används i undervisningen främst förekommer vid högläsning och elevers tysta läsning.     Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och den insamlade empirin består av sex intervjuer där den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att skönlitteratur används vid högläsning, tystläsning och som ett komplement vid olika tematiska arbeten. Högläsning används både i syfte att bearbeta innehållet i texten och som ett inslag när det finns tid över. Den skönlitterära texten som bearbetas ger eleverna möjlighet att utveckla sin läsförståelse genom att sammanfatta, återberätta, svara på frågor och rita bilder till texten. Det finns olika syften för den tysta läsningen, den kan till exempel förekomma som ett komplement till undervisning eller i syfte att öka elevers läshastighet. Skönlitteraturen som eleverna läser vid tystläsning är oftast elevens eget val av bok, utifrån intresse och förmåga. I ett tematiskt arbetssätt används skönlitteraturen till att öka elevers förståelse inom temat. Av resultatet framgår det även att arbetet med elevers läsförståelse till största del utgörs av nivåanpassad läsläxan med tillhörande arbetsbok, samtidigt som läsläxan även kan bestå av en skönlitterär bok. Studiens slutsats visar att elever som får möta, bearbeta och koppla samman skönlitterära texter med sina egna erfarenheter har möjlighet till att utveckla en förståelse för olika ämnen och dess innehållet.

This study investigates how preschool educators view reading aloud in preschool teaching. We investigate how they perceive the purpose of reading aloud, how they interact together with the children in book conversations, and the importance of the environment. By using aqualitative survey, we interviewed seven people working in preschool. The study uses a sociocultural perspective where communicative interaction between individuals is the core. The preschool is part of a social context and the preschool's teaching is based on interaction between preschool educators and children. Therefore, the choice of the perspective goes hand in hand with our purpose and the interaction between child-educator-books. The results of the interviews show that the respondents believe that reading aloud is very important in the children’s everyday life, although it can be difficult to carry out if there is shortage of time and large groups of children. Therefore, the purpose of reading aloud may vary, but an awareness among educators shows that there is always a purpose regardless of the form of reading aloud. The main purpose is to promote children’s language development and this is easiest at times with a small group of children. The respondents believe small groups are a necessary condition for having meaningful book conversations about critical literacy like diversity, gender and values. Therefore, the respondent’s ambition to have meaningful book conversations do not seem to be as frequent as they might wish

Förskolan har en viktig roll när det gäller barns språkutveckling i tidig ålder. Enligt läroplanen för förskolan ska barn ges förutsättningar att utveckla sitt språk genom högläsning och samtal om texter (Lpfö 18, s. 8). Kommunikation lyfts som ett viktigt kunskapsområde i läroplanen (2018) då barn ges verktyg som grund för sin kommande skolutveckling. Skolverket startade år 2015 en kompetensutveckling inom språk, läs och skrivdidaktik avsedd för pedagoger i förskolan som heter Läslyftet. Läslyftet bygger på kollegialt lärande och har aktuell forskning som grund. Den är uppbyggd på moduler som pedagoger arbetar med i undervisningen i syfte att utveckla språket hos förskolebarn i samband med bland annat högläsning. Tillvägagångssättet stödjer pedagoger att väcka barns nyfikenhet på språket så att de kan utmana och stimulera barns språkutveckling i så tidig ålder som möjligt. Syftet med studien är att undersöka om kompetensutveckling genom Läslyftet har ökat pedagogers medvetenhet kring högläsning och samtal kring texter och hur ofta de använder sig av metoderna i sina verksamheter. Undersökningen genomfördes som en enkätstudie som riktade sig till ett urval verksamma pedagoger som genomgått Skolverkets kompetensutveckling Läslyftet ”Läsa och berätta”. Frågorna hade främst en sluten karaktär med fastställda svarsalternativ där respondenten ringar in eller kryssar för det svarsalternativ som bäst överensstämmer med deras egen uppfattning. För att öka datainsamlingen ställdes även några öppna frågor där pedagogerna själva fick formulera sina svar. Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av respondenterna ansåg att deras medvetenhet kring högläsning hade ökat och att de nu högläser i större utsträckning än vad de gjorde innan de genomförde Läslyftets kompetensutveckling. Respondenterna i studien bedömde främst ha fått ökat medvetenhet kring vikten av högläsning för barns språkutveckling i tidig ålder, ökad medvetenhet om sitt förhållningssätt där de nu bjuder in barnen för samtal och reflektion kring litteraturen i större utsträckning samt att de har fått en ökad medvetenhet kring val av litteratur och där barnens intressen styr val av litteratur i större grad. De flesta respondenterna läser en gång eller flera gånger varje dag och använder sig av högläsning i sin undervisning i större omfattning än de gjorde tidigare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med högläsning samt vilka effekter de anser att högläsningen har på barnets språkutveckling. Jag utvecklade ett intresse för detta arbetsområde under min verksamhetsförlagda utbildning då jag upplevde att högläsningen inte användes som ett språkutvecklande verktyg i tillräcklig utsträckning. Jag upplevde att lärarna endast läste högt för eleverna utan att arbeta vidare med den lästa texten. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer för att uppnå syftet med studien. Informanterna är fem lärare i årskurs 4-6 från fem olika skolor. En analys av resultatet har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna anser att högläsningen har en god effekt på elevers språkutveckling. De språkutvecklande effekterna som lärarna beskrev var i enlighet med den tidigare forskning som jag tagit del av. Resultatet visar även att lärarna arbetar med högläsningen med hjälp av olika metoder, dock i olika stor utsträckning. En av mina slutsatser är att lärarna har en god koll på högläsningens språkutvecklande effekter trots att forskning visar att lärare inte använder högläsning i högre årskurser i tillräcklig utsträckning. Med tanke på att högläsningen blivit tydliggjort i den reviderade kursplanen för svenskämnet som gäller höstterminen 2022 anser jag att det är viktigt för min framtida profession att jag har en genomtänkt pedagogik i samband med högläsning.

Som grund för det livslånga lärandet men också tillägnandet av kunskaper i skolan finns läsförmåga. Läsinlärning grundas på fyra faktorer där läslust ses som en betydelsefull faktor. Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar av att använda sig av läslust som en faktor vid läsinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar ämnade ge svar på vilken definition pedagoger har av begreppet läslust och om läslust påverkar läsinlärningen, men också vilka arbetssätt som främjar läslust och vilka faktorer som försvårar pedagogernas arbete med detta i skolan. Studien använde sig av primärdata i form av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som valdes utifrån kunskap och erfarenhet inom det område som studien avsåg att undersöka. Resultatet av studien visade på att det inte fanns någon gemensam definition av begreppet läslust hos pedagoger, men begreppet kopplades till aspekter som grundar sig i elevens inre motivation till läsning. Läslust uppgavs ha en viktig roll vid läsinlärning i grundskolans tidiga år. Viktiga arbetssätt för att främja läslust uppgavs vara högläsning och lästid, vuxna förebilder samt tillgänglighet till böcker som är anpassade efter de enskilda elevernas läsförmåga och intresseområden. Andra faktorer som ansågs främja läslust var läsmiljön och möjligheten för eleverna att läsa i par och/eller grupp. Faktorer som ansågs försvåra arbetet med läslust i skolan uppgavs vara framför allt tillgång till anpassade böcker samt pedagogens möjlighet att stötta den enskilde eleven i dennes läsutveckling.