Denna studie undersöker förskollärarens vardag, med läsning som förskolan i fokus. Tidigare forskning visar att läsning oftas förknippas med vilostunder, så kallad läsvila. I stället bör läsning ses som en egen aktivitet, där barnen även bjuds in att vara mer delaktiga, till exempel i diskussion om det som läses. Syfte med denna studie är att, genom att skugga sex förskollärare vid sex olika förskolor, undersöka när läsning sker i förskolans dagliga verksamhet. Resultatet av vår studie visar att det finns en brist gällande läsning i förskolan som egen aktivitet, men att läsning ändå till vis del sker, men då främst i anslutning till vila, precis som tidigare forskningen visat. / <p>Betyg i Ladok 210311.</p>

Syftet med denna studie var att få syn på hur de olika könen framställs i den populära högläsningsboken Musse och Helium (Brinck, 2018). Studien utgick från dessa frågeställningar: Hur framställs den manliga respektive kvinnliga huvudkaraktären ur text i boken Musse och Helium?, Hur framställs de manliga respektive de kvinnliga karaktärerna i illustrationerna i boken Musse och Helium?, samt Vilka normer om kön konstrueras?.   Vi tittade på hur karaktärerna framställdes i text och bild och vilka egenskaper och attribut de hade. För att utföra analysen så valde vi den kritiska diskursanalysen som teoretisk utgångspunkt och analysmetod. Analysmetoden hade tre nivåer som vi utgick från i analysen. Vi använde utdrag ur boken som fångade karaktärernas egenskaper och jämförde dessa med Nikolajevas motsatsschema. Resultatet visade att boken är könsstereotyp, både vad gäller karaktärernas attribut och egenskaper. Resultatet visade även att den manliga huvudkaraktären har fler kvinnliga egenskaper än manliga, vilket kan indikera att genusordningen är omvänd eftersom den manliga karaktären glider över mot det kvinnliga och inte tvärtom som brukar vara fallet.       Nyckelord: Genus, Könsnormer, Diskursanalys, Barnlitteratur.

I takt med digitaliseringen och den ökade förekomsten av e-böcker och digitala boktjänster, ser vi en förändring i samhällets läsvanor. Dessa förändrade läsvanor speglas även i elevernas läsvanor, där användningen av elevanpassade digitala boktjänster som Polylino skola blir mer vanligt i svenska klassrum. Eleverna får därmed ta del av en annan form av lyssning utöver den lärarledda högläsningen. Syftet med studien är att synliggöra om lärare ser Polylino skola som jämförbart med högläsning gällande användningen och syftet samt dess förtjänster och nackdelar. Forskningen har baserats på data som har samlats in på två sätt; en kvalitativ enkätundersökning med 40 svarande, och kvalitativa intervjuer med sex lärare, varav samtliga verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1-3. Resultatet analyseras utifrån literacybegreppet, med fokus på läsandegemenskap, The Four Resource Model, föreställningsvärldar, Reciprocal teaching och stöttning. Resultatet visar att elevernas vardagspraktiker kring digitala verktyg påverkar användandet av Polylino skola, där fokus faller på stimulering och underhållning, istället för textens innehåll. Det fasta formatet i Polylino skola anses av lärarna begränsa den läsutveckling som eleverna normalt hade utvecklat i högläsningspraktiker, då bland annat interaktion, inlevelsen och samtalet om det lästa uteblir. Däremot lyfts Polylino skola som ett bra stöd för elever som behöver hjälp med att knäcka läskoden och kan främja ett utvecklat läsintresse hos eleverna. Vidare diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och teori. Studien ger en bild av hur lärare beskriver sitt arbete med högläsning respektive Polylino skola i undervisningen för förskoleklass och årskurserna 1-3 samt belyser utvecklingsmöjligheter.

Högläsning är något som ofta förknippas med sagostunder för yngre barn, men forskningen är överens om att högläsning kan anses vara gynnsam för elevers lärande oavsett ålder. I den nya läroplanen för grundskolan som börjar gälla höstterminen 2022 återfinns nya skrivningar som åter gör högläsningen aktuell, då det framkommer att eleverna ska erbjudas gemensam läsning i undervisningen. Uppsatsens syfte var att undersöka lärares användning och tankar om högläsning av skönlitteratur som undervisningsmetod i årskurs 4–6. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där intervjuer och observationer av yrkesverksamma lärare låg till grund för datainsamlingen. Data analyserades genom fenomenologisk analysmetod i fem steg. Resultatet visade att de deltagande lärarna frekvent använder sig av högläsning av skönlitteratur i sin undervisning men med skilda syften. Lärarnas arbetssätt låg i linje med tidigare forskningsresultat gällande hur högläsningen ska genomföras för ett gynnsamt lärande och lärarna uppfattar att högläsning av skönlitteratur är en bra metod att använda i undervisningen för att möjliggöra gemenskap och lärande för alla elever

Denna litteraturstudie behandlar hur dialogisk högläsning påverkar eleverna i klassrummet men även i hemmet. Denna litteraturstudie riktar sig till lärare som jobbar inom grundskolan med årskurserna F-3. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur dialogisk högläsning påverkar elevernas språkutveckling och växande ordförråd. Den handlar även om hur nya ord kan bearbetas i gemenskap med eleverna för att skapa olika uppfattningar och skapa en egen förståelse. Barnlitteratur är en stor del av den dialogiska högläsningen. Urvalet av barnlitteratur som elever kan relatera till och är intresserade av samt fångar deras intresse är inte alltid det lättaste valet för en lärare att göra.   Resultatet har utgått från nationella och internationella artiklar som har använts för att svara på frågeställningarna. Litteraturstudiens resultat har även tagit avstamp från nationella proven och PISA- undersökningen för att få en överblick av elevers resultat. Den analyserade forskningen i denna litteraturstudie, framhäver vikten av den dialogiska högläsningens betydelse i den språkutvecklande undervisningen och elevers förmåga att uttrycka sig i dialog kring litteraturen. Forskningen påvisar flera positiva aspekter med den dialogiska högläsningen i språkutvecklande syfte i undervisningen. Studier påvisar även metoder där eleverna själva läser högt för andra både människor och djur. Slutligen framgår det i forskningen att den dialogiska högläsningen har en positiv effekt på eleverna där resultatet visar att eleverna utvecklar sina kunskaper både språkligt och skriftligt.

Denna litteraturstudie handlar om hur den dialogiska högläsningen påverkar elevers ordinlärning samt hur lärare kan arbeta med dialogisk högläsning för att bidra till en gemenskap bland eleverna i svenskundervisningen för årskurs F-3. Litteraturstudien behandlar 11 vetenskapliga artiklar utifrån arbetets syfte och frågeställningar. Dessa artiklar är både nationella och internationella och har behandlats i en översiktsanalys. Litteraturstudiens resultat visar att genom dialogisk högläsning utvidgas elevers ordförråd samt att läraren kan bidra till en gemenskap bland eleverna genom att använda sig av dialogisk högläsning. Enligt den sociokulturella teorin lär sig elever tillsammans med andra i en social omgivning. Genom att eleverna delar med sig av sina tankar och idéer förstärks läsupplevelsen gemensamt. Den gemensamma upplevelsen ger även eleverna en möjlighet att utveckla sitt lärande och tänkande. Resultatet visar även att lärarens roll är viktig i undervisning av dialogisk högläsning då vissa elever kan behöva ledtrådar, strukturer, hjälp eller uppmuntran för att klara av en uppgift.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till högläsning i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och med en kvalitativ ansats har fokus riktats mot två frågeställningar: "Hur beskriver förskollärare sitt arbete med högläsning för att främja barns lärande och omsorg?" och "Hur uttrycks förutsättningar för högläsning av förskollärare?". Resultatet visar att förskollärarna gör medvetna val utifrån de förutsättningarna som finns för att främja barns lärande och omsorg vid högläsning. Vidare framkommer det i resultatet att förskollärarnas förhållningssätt vid val av böcker och miljö är av stor vikt gällande högläsning i förskolan. Slutsatsen är att förskollärare uppfattar att de har förståelse för högläsningens betydelse och hur det kan bidra till ett lärande hos barnen. Det framkommer även att förskollärarna har kunskap om hur högläsning har en bidragande faktor till barns omsorg där de under högläsning får möjlighet till vila och återhämtning. Förskollärarnas förhållningssätt kring val av böcker har en inverkan på barnen som sker utifrån barnens behov. Det anses vara av stor vikt att samverkan mellan vårdnadshavare och förskola fungerar.

Den här studien omfattar fysiska böcker i förskolan med fokus på barns språklärande och förskollärares arbetssätt. Syftet är att synliggöra hur förskollärare arbetar med fysiska böcker i förskolan. Detta för att förstå bokens relevans för barns verbala språklärande. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande: På vilka sätt berättar förskollärare om arbetet med fysiska böcker i relation till barns verbala språklärande? Hur kan vuxna stötta barns verbala språklärande i arbetet med fysiska böcker enligt förskollärare? Och, hur ser urvalsprocessen ut enligt förskollärare när de avgör vilka fysiska böcker som ska finnas i verksamheten? Studien tar inspiration från socialkonstruktivismen och metoden byggs vidare på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Intervjuerna transkriberades och empirin analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet presenteras i huvudrubrikerna: Arbetssätt, Stöttning och Böcker i verksamheten, dessa huvudteman innehåller också underrubriker för att studien ska få en tydligare struktur. Studiens resultat visar olika arbetssätt för att ta sig an en bok. Boksamtal, dramatisering och andra återkommande aktiviteter kring böcker menar respondenterna är viktigt för barns verbala språklärande. Resultatet belyser även engagemang, upprepning och att inte rätta barnen utan istället bekräfta dem, detta i samband med förskollärarens stöttande roll. Till sist visar resultatet vad för böcker verksamheterna prioriterar samt hur viktigt det är att lyssna till barnens intresse för att få dem nyfikna och engagerade. Studiens slutsats visar att den fysiska boken inte får glömmas bort, boken kan vara ett behjälpligt redskap för förskollärare när de ska arbeta med barns språklärande i förskolan.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för förskollärares förhållningssätt tilldigitala lärplattor vid högläsning på förskolan. Studien fokuserar på att undersöka förskollärarens förhållningssätt till digitala lärplattor i samband med högläsning, utvecklingoch lärande samt hur digitala lärplattor påverkar högläsningen. Det sociokulturella perspektivet med fokus på mediering används som teoretisk utgångspunkt i arbetet. Dettaför att det är i samspel och i kommunikation med andra som barn erövrar nya kunskaperoch erfarenheter.En enkätundersökning valdes för att genomföra studien. 75 respondenter svarade påenkäten. Resultatet visar att digitala lärplattor används i förskolorna men på vilket sättoch hur mycket varierar. Resultatet visar också att den högläsningsaktivitet som respondenterna anser gynnar barns utveckling mest är då samtal sker tillsammans med barnen under läsningen.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med högläsning av skönlitterära texter respektive sakprosatexter i undervisningen. Det teoretiska ramverk som använts utgår ifrån Langers föreställningsvärldar och genrepedagogik. Det är en kvalitativ intervjustudie som utgår ifrån 6 olika lärares tankar och erfarenheter. Den data som samlades in analyserades med tematisk innehållsanalys som metod. I resultatet framkom det att lärarna uppgav att de använde sig av högläsning av sakprosatexter för att utveckla elevers förförståelse och förståelse för innehållet i texten. Högläsning av skönlitterära texter användes enligt de intervjuade lärarna för att få en lugn stund i klassrummet, för att öka förförståelse, förståelse för innehållet i texten och vokabulär hos eleverna. Genom att lärarna uppgav att de arbetade på olika sätt fick eleverna möjlighet att träda in i olika föreställningsvärldar. Det framkom en kontrast mellan hur lärarna resonerade gällande arbetet med de olika texttyperna, eftersom en del av lärarna ansåg att högläsning av sakprosatexter kunde kopplas till läroplanen, till skillnad från högläsning av de skönlitterära texterna. Arbetet med högläsning av skönlitterära texter skedde därför ibland som en isolerad aktivitet. En del av resultatet som utmärkte sig var vikten av samtal kopplat till högläsning, vilket gör att interaktionen under högläsning hade varit intressant att undersöka vidare. Det hade också varit intressant att undersöka högläsningens funktion i ett bredare omfång med hjälp av enkätundersökningar.