Abstract Denna kunskapsöversikt syftar till att besvara frågeställningarna; Vad kännetecknar forskningen kring lärarledd skönlitterär högläsning i syfte att utveckla elevers läsförståelse, samt vilken undervisningsmetod framkommer av forskningen vara den mest gynnsamma för utveckling av elevernas läsförståelse genom högläsning? För att besvara frågeställningarna har sökningar med relevanta nyckelord genomförts i tre olika pedagogiska databaser. Nio vetenskapliga studier som handlar om lärarledd högläsning i syfte att utveckla läsförståelse har analyserats. Resultaten visar att lärarledd högläsning gynnar elevernas läsförståelse och att interaktiv högläsning är en gynnsam metod att använda i undervisningen.

Sammanfattning Tidigare forskning visar att barn som får erfara och uppleva högläsning med tillhörande samtal ges möjlighet till att utveckla sin litteracitet i högre grad än barn som inte blir höglästa för. Det är därför betydande att pedagoger på förskolan arbetar aktivt med högläsning för att erbjuda alla barn läsupplevelser på förskolan och att barnen ges möjlighet att tycka och tänka om bokens innehåll. Det framgår däremot inte hur pedagoger ska arbeta för att möjliggöra givande och utvecklande boksamtal med barnen. Även våra egna erfarenheter antyder att högläsning på förskolan ibland används slentrianmässigt och inte utifrån ett språkligt syfte.  Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver hur högläsningen påverkar barns språkutveckling, men även hur förskollärare skildrar sitt arbete med högläsning i förskolan.  Den här studien är kvalitativ och utgår från en fenomenologisk forskningsansats. Self reports har använts som datainsamlingsmetod, vilket är intervjuer i skriftlig form med frågor som lockar respondenterna att svara utförligt. I studien deltar 18 förskollärare från samma kommun. Genom vår analys och bearbetning av datainsamlingen framkom de fyra huvudkategorierna; Förskollärares beskrivningar kring högläsningens betydelse för barns språkutveckling, Förskollärares arbetssätt vid högläsning, Organisation och Utmaningar för högläsning i förskolan, som är kopplade till studiens syfte och frågeställningar.  I resultatet framträder det dels att förskollärare beskriver att högläsning har betydelse för barns ordförråd, men även att deras fantasi och föreställningsförmåga utvecklas genom att lyssna till böcker. När det gäller förskollärares arbetssätt visar resultatet på betydelsen av en stöttande pedagog som kommunicerar och interagerar med barnen. Resultatet visar också på en del organisationsaspekter såsom möjligheter till planerad respektive spontan högläsning, hur böcker väljs ut och läsmiljöns påverkan. Det framgår även att det finns en del utmaningar kopplat till högläsningen som exempelvis tidsbrist och att alla barn inte är vana vid högläsning.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga bruket av barnlitteratur i åk F-3 och genom detta analysera barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv och elevers uppfattningar om dessa normer. De utvalda normerna för studien var kön, genus, etnicitet och funktionalitet. Normerna valdes ut med utgångspunkt i diskrimineringslagen (SFS 2008:567), Skollagen (SFS 2010:800), Barnkonventionen (SFS 2018:1197) samt läroplanens värdegrundsuppdrag (Skolverket, 2019).  Studien kombinerades av kvalitativa och kvantitativa insamlingsmetoder för att ge svar på studiens syfte och forskningsfrågor. Som kvantitativ insamlingsmetod genomfördes en webb­enkätundersökning för att ta reda på verksamma lärares användning av skönlitteratur i under­vis­ningen. Utifrån resultatet genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av karaktärs­skild­ringar. Analysen genomfördes på ett av de skönlitterära verk som framkom från enkäten samt på ett av forskaren utvalt verk. Studien bestod även av semistrukturerade intervjuer med elever som genomfördes efter uppläsning av de två verken för att undersöka elevers uppfattningar om normer. Sammanfattningsvis visar studien att alla lärare som deltog i enkätundersökningen använder högläsning i sin undervisning, majoriteten av dem dagligen.  Syftet med att nyttja högläsning i undervisningen var främst att utöka elevernas ordförråd, bedriva boksamtal samt utveckla kunskaper i och om svenska språket.  Det utvalda skönlitterära verk som framkom från enkätundersökningen förstärker enligt studiens text- och bildanalys de normer som existerar i vårt samhälle. Det skönlitterära verk som valdes ut av forskaren visade sig vara normbrytande enligt litteraturanalysen. De elever som deltog i intervjun visade alla att de var vana att läsa/lyssna till böcker som bekräftar de normer som existerar i vårt samhälle – detta då de visade förvåning till mångfald gällande funktionalitet- och genusnormer. Studien visar behov av en ökad medvetenhet gällande de normer som skönlitterära verk inne­hål­ler och vilka enligt presenterad teori och tidigare forskning samt studiens litteraturanalys för­stärker de stereotypiska normer som råder i samhället. Slutsatsen är att eleverna bör ta del av mer normkritiska verk som utmanar normer. Dessa normer innefattar kön, genus, etnicitet och funktionalitet. En förståelse kring dessa normer kan ge upphov till en djupare förståelse för sig själv och sin omvärld. Elever behöver också få samtala om litteraturen, detta för att utveckla förståelse och kritiskt tänkande kring de eventuella normerna som litteraturen speglar.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka den forskning som finns kring högläsning och dess betydelse för elevers litteracitetsutveckling i årskurs F-3. I kunskapsöversikten presenteras en sammanställning av forskningsområdet kring lärares högläsning i klassrummet. Översikten tar sin utgångspunkt i tre frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen kring högläsning som metod i undervisningen? Vilken betydelse har valet av litteratur för lågstadieelevers litteracitet? Vilka didaktiska metoder lyfter forskningen som framgångsrika för att utveckla lågstadieelevers litteracitet i samband med högläsning och hur påverkar högläsningen elevernas litteracitet? För att besvara frågeställningarna har vi valt tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna är systematiskt framtagna genom två olika databaser och kartlagda utifrån land, årtal, urval, metod och resultat. Majoriteten av studierna har genomförts i USA men även studier från Turkiet, Italien och Norge har inkluderats. Övervägande har studierna haft en kvantitativ ansats, men ett fåtal studier har haft en kvalitativ ansats eller en kombination av båda. Genom kartläggningen identifierades en begränsad tillgång på relevant och ny forskning med publiceringsår efter 2012. I resultatet framkommer det att högläsning är ett effektivt sätt att utveckla elevers litteracitet. Med planering och förberedelse blir högläsningen mer undervisning och mindre utfyllnad mellan aktiviteter. Lärare måste betänka sina val av litteratur och läsa mer sakprosa, mer nyutkommen litteratur och litteratur med mer mångfald och olikheter. Dessutom visar forskningen att elever behöver samtala om det de lyssnar till eller läser. Lärare måste i sin tur stötta eleverna i hur de ska använda olika strategier för att förstå innehållet i texten, hur de ska analysera och göra inferenser. Högläsningen är viktig för att träna de kognitiva förmågor som används vid litteracitetsutveckling såväl som vid annat lärande i skolan. Högläsning är en betydelsefull del av undervisningen. Lärare som högläser bidrar till att kompensera för elevers olika förutsättningar genom att ge alla elever möjlighet att ta del av ett utökat kulturellt kapital, oavsett hemförhållanden, socioekonomisk bakgrund och läsförmåga.

I skolans styrdokument står det att elever har rätt till inflytande och att undervisningen ska utgå från elevers erfarenhet samt i de lägre åren även vara elevnära. Syftet med denna studie är att undersöka elevers inflytande över sin utbildning samt hur elevers erfarenheter återspeglas i undervisningen genom att besvara följande frågor: Har elever i åk F-3 inflytande över valet av högläsningsböcker i skolan? Hur återspeglas elevers erfarenheter i valet av högläsningsböcker?  Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elever och pedagoger i en förskoleklass samt i en åk 2. Resultatet visade att eleverna inte hade ett direkt elevinflytande på valet av högläsningsböcker då pedagogerna valde böckerna själva eller i samråd med andra kollegor. Det fanns inte heller någon organisation, i form av till exempel en förslagslåda i klassrummet, kring elevers eventuella önskemål av böcker. Resultatet visade däremot att många av böckerna som lästes vid högläsningen kunde knytas an till elevernas egna erfarenheter.  Slutsatsen som kunde dras av studien var att eleverna inte hade något direkt inflytande på valet av högläsningsböcker men genom ett indirekt inflytande, det vill säga genom att pedagogerna hade eleverna i åtanke vid valet av högläsningsböckerna, kunde många elever knyta an till sina egna erfarenheter genom de olika böckerna.

Denna studie handlar om ‘affordances’ (erbjudanden) genom högläsning där syftet är att få en inblick i hur pedagoger beskriver de erbjudanden som högläsningssituationer kan ge barnen. Förskolan har som uppdrag att ge barnen förutsättningar att genom högläsning få utveckla sitt språk. Tidigare forskning har i stor utsträckning haft fokus på språkliga erbjudanden samtidigt som det också finns viss forskning inom konst och estetik, förståelse för omvärlden samt genus. En studie som däremot ger en övergripande bild och sammanfattar de erbjudanden som barnen kan ges genom högläsningen har varit svårt att finna.  Studiens syfte är att få en inblick i hur pedagoger beskriver de erbjudanden som högläsningssituationerna kan ge barnen. Följande frågeställningar används: ● Vilka erbjudanden ser pedagoger i vår studie med högläsning i förskolan?  ● Vilka erbjudanden tar pedagoger i vår studie tillvara på i högläsningen?  Den metod som tillämpades var kvalitativ enkät med öppna frågor i form av en webbsurvey som tilldelades 15 pedagoger. Detta gjordes efter att en pilotstudie genomförts med tre pedagoger som inte deltog i den faktiska studien. Svaren analyserades genom att, med utgångspunkt i det teoretiska begreppet ‘affordances’ undersöka erbjudanden gällande högläsning, vilka senare kom att kategoriseras och sammanställas.  Resultatet visade att högläsningen kan erbjuda barnen språkutvecklande aktiviteter och kunskap om värdegrund, vilka var de mest framträdande erbjudandena som flest pedagoger lyfte via sina svar. Även andra erbjudanden så som fantasi och föreställningsförmåga, genus, estetik och matematik lyftes. Vad som också framkom var att det som barnen erbjuds beror på vilket syfte som ligger till grund för aktiviteten.

Studien redogör för vilken betydelse högläsningen har i förskolan för barns språkutveckling. Detta presenterades genom nyttjande av relevant tidigare forskning och den datainsamling som har genomförts under studiens gång. Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 14) framhäver att varje barn ska få möjlighet att stimulera sitt talspråk och ordförråd samt kapacitet att leka med ord, beskriva, förmedla tankar, ställa frågor, diskutera och föra en dialog. Syftet med studien är att öka förståelse av högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur förskollärares perspektiv. För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar ställts vilket är, vilka möjligheter förskolläraren ser med högläsning för barns språkutveckling och hur förskollärare ser på högläsning för att främja barns språkutveckling. Studien stödjer sig på den sociokulturella teorin med inriktning samspel. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes som metod i studien. Semistrukturerade intervjuer tillämpades för att få detaljerade svar från respondenterna där deras perspektiv framställdes angående vilka möjligheter det finns med högläsning för barns språkutveckling och deras arbetssätt med högläsning relaterat till barns språkutveckling. Denna studie har intervjuat sammanlagt tre förskollärare inom två olika kommuner. I resultatet redogörs svaren av intervjuerna som är relaterat till syftet och frågeställningar av studien. Samtliga förskollärare ser högläsning som ett språkutvecklande verktyg och visar att högläsning kan användas på olika sätt för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar en ökad förståelse kring högläsningens betydelse och hur viktigt det är att prioritera högläsning i förskolan för att utveckla barns språk.

Inledning Studies syfte är att undersöka hur lärare arbetar med lässtrategier i samband med högläsning i den svenska skolan. I vår studie utgår vi från två olika frågeställningar där vi ser närmare på hur lärare arbetar med högläsning och även hur lässtrategier används i samband med högläsningen. Syfte I studien ser vi även närmare på hur lärarens roll kan påverka undervisningen. Vilken påverkan läraren har och vilka fördelar det finns för eleverna när det gäller högläsning i klassrummet.  Metod Vi har samlat material och har sammanställt vår studie utifrån sex olika lärare i Sverige, verksamma i årskurserna 4–6. Vår studie utgår från en kvalitativ metod där vi med semistrukturerade intervjuer samlade information från informanterna. Allt material som samlades in transkriberades och sammanfattades in i en tabell.  Resultat Resultatet visar att samtliga lärare arbetar med högläsning i sin undervisning. Hur ofta och när på dagen läraren väljer att läsa högt för eleverna varierar. Samtliga lärare arbetar med lässtrategier i samband med högläsning. Detta menar lärarna förbättrar elevernas läsförståelse och även gör att deras ordförråd ökar. De vanligaste förekommande lässtrategierna som användes av samtliga lärare var lässtrategierna läsfixarna från En läsande klass: förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor, sammanfatta och skapa inre bilder. En läsande klass har figurer och andra namn på lässtrategierna vilket kan göra att läraren själv bestämmer hur och om figurerna ska användas eller inte. I resultatet framkommer det att vissa lärare enbart använder sig av lässtrategier från läsfixarna och andra använder sig av namnen från läsfixarna, exempelvis spågumman som är att förutspå och även bilden på figuren för att få en bättre förståelse. I resultatet visas det tydligt att lässtrategierna används olika men att det oftast sker före, under och efter högläsningen. Samtliga intervjuade lärare menar att det är viktigt med en bra lärarroll i klassrummet och att lärarrollen kan påverka undervisningen. Resultatet visar tydligt att erfarenhet och kunskap gör det enklare att implementera lässtrategier i högläsning.

Bakgrund: Både högläsning som aktivitet och digitalisering nämns i förskolans läroplan, däremot nämns inga konkreta exempel på hur dessa två ska genomföras. Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i förskolan som går att utföra på många olika sätt, bland annat genom boksamtal, dialogisk läsning eller digitalt via digitala verktyg. Att läsa för barnen har visat sig viktigt för barns ordförrådsutveckling och tidiga litteracitet, som även får en betydande roll i barnens kommande skolgång. Digitaliseringen blir synlig både i hem och förskola där detär mer vanligt att se på tv och spela på surfplattan än att läsa med sina föräldrar. I förskolan har barnen tillgång till flera digitala verktyg, där vissa är anpassade som hjälpmedel för högläsning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om högläsningens betydelse på förskolan samt hur förskollärarna beskriver att de använder högläsning. Särskilt fokus i studien är ta del av förskollärares syn på digitala verktyg i samband med högläsningssituationer. Studien syftar till att besvara forskningsfrågorna: Hur beskriver förskollärare att de arbetar med högläsning och digitala verktyg i högläsningssituationer? Vilka uppfattningar har förskollärare om att använda digitala verktyg vid högläsning? Teori: Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där resultatet analyseras med hjälp avbegreppen mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Metod: En kvalitativ intervjustudie där det genomförts semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare inom samma kommun. Resultat: Resultatet visar att det finns flera sätt att arbeta med högläsning, där samtliga informanter uttryckte att högläsning var viktigt för barns språkutveckling. Förskollärarna beskrev att de använde sig av den digitala boktjänsten Polyglutt vid högläsning samt andra sätt såsom att använda en tryckt bok och samtala om bokens innehåll under läsningens gång eller att använda sig av konkret material. Vi fann att förskollärarna ser det digitala verktyget Polyglutt som dels en tillgång vid till exempel modersmålsinlärning eller om det är många barn, dels som ett hinder i att interaktionen under högläsningen uteblev och att barnen upplevs ha svårt att behålla koncentrationen längre stunder.

Högläsning är vanligt förekommande i klassrummen och kan används i undervisningen för att utveckla olika förmågor i ämnet svenska. För att högläsning ska vara gynnsam krävs det att den är planerad och har ett tydligt syfte. Studiens syfte är att undersöka några lärares uppfattningar om och arbetssätt med högläsning i årskurs 3 för att stödja elevers utveckling av läsförståelse. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet för att lyfta betydelsen av att elever lär sig av och tillsammans med andra. Materialet i studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer där fem lärare som för tillfället arbetar i årskurs 3 intervjuades. I resultatet framgick det att deltagande lärare uppfattar att högläsningen är betydelsefull för utvecklingen av läsförståelse eftersom eleverna får ta del av ord, meningsbyggnad och texters innehåll. Högläsning bidrar till att eleverna får lyssna på hur en god läsare läser vilket bidrar till att eleverna senare anammar det till sin egen läsning. Högläsning är också ett sätt för eleverna att få mer motivation till läsningen vilket är viktigt för läsförståelsen. Lärarna beskriver att de arbetar med högläsning under fruktstunderna men också genom bland annat Läsfixarna, Text Talkoch Boksamtal. De beskriver samtal i samband med högläsning som en givande faktor till utveckling av läsförståelse då det bidrar till reflektioner och diskussioner om innehållet.