Högläsning har länge haft en central del i förskolans verksamhet och är viktigt för barn och deras utveckling på flera olika sätt, bland annat deras språkutveckling. Högläsning kan användas på olika vis, exempelvis som läsvila eller som ett pedagogiskt verktyg med syfte att lära barnen något specifikt. Idag är det vanligt att använda både fysiska och digitala böcker i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas inställning till och resonemang om högläsning i förskolan, men också om deras inställning till och resonemang om högläsning med fysiska respektive digitala böcker. Detta är en kvantitativ och kvalitativ studie med enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Utifrån syftet formulerades tio frågor, både frågor med givna svarsalternativ samt öppna frågor. Enkäten gjordes digital och skickades ut till alla förskolor i Borås kommun, både kommunala och fristående, vilket totalt blev 83 förskolor. Antal personer som svarade på enkäten var 89 stycken pedagoger. Resultatet har visat sig bekräfta mycket av tidigare forskning angående högläsning i förskolan som ett pedagogiskt verktyg för att stimulera barns utveckling och lärande. Pedagogerna anser att högläsning är viktigt för barnen i förskolan och det förekommer ofta i verksamheten. Högläsning har en stor betydelse för barns språkutveckling, såsom exempelvis utökat ordförråd, större språkförståelse samt utvecklat uttal och meningsuppbyggnad. Barnen involveras ofta i högläsningen och det förekommer ofta samtal och diskussioner om bokens innehåll. Fysiska böcker används oftare än digitala böcker på förskolan även om pedagogerna anser att de två olika formerna av högläsning behövs. De flesta pedagoger har dock en mer positiv inställning till fysiska böcker och föredrar hellre den formen framför digitala böcker

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver hur de arbetar med högläsning för att främja barns litteracitetsutveckling. Vi valde att undersöka detta, eftersom vi efter våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder, hade delade tankar om hur förskollärare arbetar med högläsning i förskolan. Därför valde vi att undersöka detta för att skapa oss en förståelse för hur det ser ut i verksamheten, det vill säga hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt med högläsning, och inte bara hur vi ser det som utomstående. De teoretiska utgångspunkterna vi använder oss av i studien är litteracitetsperspektivet, begreppet framväxande litteracitet och begreppet multimodalitet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare intervjuades. Intervjuerna genomfördes digitalt via en digital app som heter Zoom och vi använde oss av 10 intervjufrågor. Resultatet i studien visar utifrån förskollärarnas beskrivningar att de arbetar med en regelbunden högläsning. Förskollärarna beskriver att de använder sig av olika strategier för att strukturera upp en högläsningsstund som skapar förutsättningar för barnens litteracitetsutveckling. De olika strategier som förskollärarna beskriver att de använde sig av var att dela in barngrupperna i mindre grupper. Resultatet visar utifrån förskollärarnas beskrivningar att deras arbete med högläsning stärker barnens språk. Förskollärarna beskriver att deras arbete med högläsning kan stärka barnens ordförråd, läsförståelse och förståelse för nya ord och begrepp. Vidare visar studiens resultat utifrån förskollärarnas beskrivningar att de hela tiden använder sig av en multimodal kommunikation när de läser för barnen, men att barnen också använder sig av en multimodal kommunikation tillbaka.Nyckelord: Emergent literacy, förskollärare, högläsning, literacy, multimodalitet

Vi har valt att göra en studie kring olika förskollärares arbete med barns språkutveckling. Anledningen till att vi valde att göra den här studien är för att vi lagt märke till att förskolorna vi arbetat/praktiserat på har haft varierande arbetssätt kring barns språkutveckling. Fokus ligger framförallt på högläsning. Hur förskollärares uppfattning av högläsning är men studien undersöker även andra språkliga metoder och förskollärares uppfattning om effekter av dessa. Följande frågeställningar tas upp i studien: Vad är förskollärares uppfattningar om högläsning i förskolan? Vilka funktioner anser förskollärarna att högläsningen fyller för barns språkutveckling? Vad innebär en lyckad högläsning, enligt förskollärarna? Vilka metoder använder förskollärare sig av i förskolan för att stimulera barnens språkutveckling? Undersökningarna har genomförts på 6 olika förskolor. Samtliga deltagare i studien är förskollärare som jobbat minst 3 år. De flesta värdesätter läsning och vikten av det betonas även i förskolans läroplan. Vi ville dock ta reda på om förskollärare märkt att det påverkat barns språk på något sätt. Med hjälp av förbestämda frågor intervjuades förskollärare för att få deras perspektiv på saken. Resultatet av studien visar att högläsning är en vanlig metod på förskolorna för att utveckla barns språkutveckling. Högläsning sker både som en spontan och planerad aktivitet i förskoleverksamheten. Oftast kombineras läsning med andra slags språkmetoder för att stärka barns språk. Samtliga förskolor planerar aktiviteter av olika slag som på något sätt enligt förskollärarna ska verka positivt på barns språkutveckling.

Sammanfattning/AbstractKramer, Charlotte (2020). Interaktiv högläsning som kontext till ordförrådsutveckling bland elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien vill genom att undersöka hur högläsning bedrivs för elever i språklig sårbarhet söka bidra till lärares yrkesskicklighet beträffande språkutvecklande högläsning. Läsning är en förutsättning för att ta till sig undervisning och studien vill visa på högläsningens möjlighet som kontext till språkutvecklingen. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur högläsning bedrivs i grupper med elever i språklig sårbarhet, vilket också innefattar elever med grav språkstörning, samt om högläsningen bedrivs på ett interaktivt språkutvecklande sätt och på ett sätt som stödjer elevernas ordförrådsutveckling och läsutveckling.Frågeställningar:Hur bedrivs högläsning för elever i språklig sårbarhet?Stödjer högläsningen, interaktionerna och kontexten elevernas språkliga utveckling avseende ordförrådsutveckling och läsförståelsestrategier i enlighet med ett vetenskapligt utprovat observationsschema? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte?TeoriDen teoretiska förankringen utgörs av det sociokulturella perspektivets betoning på kontext för lärande i kombination med den proximala utvecklingszonen och deras betoning på samtalets och språkutvecklingsinteraktioners betydelse för utveckling och lärande.  MetodObservationer har genomförts med en anpassad version av Waldmanns et al (2016) översättning av Dockrells et al (2015) observationsschema Communication Supporting Classroom Observation Tool, som bygger på en analys av tillgänglig forskning beträffande vilken kommunikation som stödjer språkutveckling i klassrummet. De konstaterar att den språkutvecklingsaktivitet, nämligen interaktiv bokläsning, som är mest framgångsrik är mycket ovanligt förekommande, vilket också motiverade valet att observera interaktiv bokläsning.ResultatMed utgångspunkt i resultaten av observationsschemat kunde inte språkutvecklande undervisning påvisas i de regionala språkklasser som observerats. Högläsningen uppvisade inte sådana aktiviteter som enligt forskningen stödjer elevernas språkliga utveckling vare sig när det gäller ordförråd eller läsförståelse. Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationerna är förankrade i perspektivet med målet att inkludera. Studien syftar till att skapa undervisning som stödjer språkutveckling hos alla elever, inte bara dem i språklig sårbarhet. Med utgångspunkt i detta behandlas ett observationsverktyg för planering och utvärdering, som med speciallärarens handledning samt lärares medvetenhet och intresse, kan bidra till ett språkutvecklande arbetssätt med interaktiv högläsning som kontext till ordförrådsutveckling. Nyckelord Högläsning, Läsförståelsestrategier, Scaffolding, Språkutveckling, Språkutvecklingsinteraktioner

Syftet med denna studie är att undersöka högläsningsarbetet i förskolan, med koppling till den kommande läroplanen som kommer ut i reviderad utgåva första juli 2019. Arbete med högläsning i den planerade verksamheten står framskrivet i den nya läroplanen som ett obligatoriskt moment, och vi vill synliggöra både det arbete som sker såväl i den nuvarande verksamheten som i den kommande med hänsyn till läroplansändringar. Anledningen till att vi valde att skriva om högläsning är att vi har uppmärksammat ute i verksamheten att högläsning inte alltid finns med. Genom semistrukturerade intervjuer och informella samtal med personal i förskolan och skolan har vi undersökt vårt syfte med kvalitativa metoder för att kunna skapa meningsfullhet, se samband och kunna jämföra personalens svar och berättelser. Två förskolor medverkar i denna studie för att kunna påvisa likheter och skillnader i arbetssätt. Vi kommer presentera denna studie med koppling till ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs arbete som grund. I analysen presenteras empirin, det vill säga de svar som vi har fått utifrån de intervjuer och samtal som utförts. Dessa kommer sedan jämföras och diskuteras i studiens diskussion. Utifrån gjorda intervjuer och samtal kunde vi se ett tydligt mönster i högläsningens funktion med koppling till hur mycket det faktiskt arbetas med det ute i verksamheten. I samtliga intervjuer och samtal som utförts var synen på högläsning god, men majoriteten berättade att de gärna arbetade mer med högläsning, oavsett hur mycket de arbetade med det just nu. Vi kan dra slutsatsen att högläsningen har stor påverkan på barns utveckling, och att den behöver synliggöras i verksamheten. I samband med den nya läroplanen kanske högläsningsarbetet kan omstruktureras och planeras in i verksamheten för att skapa meningsfullhet för barnen.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med högläsning som gynnar läsförståelsen för samtliga elever i en klass. Vi ville undersöka om högläsningen, som ofta sker i helklass och är en gemensam aktivitet, kunde anpassas till den enskilde individen. Om det gick, vilka metoder använde lärarna sig av då? Vår studie har genomförts med åtta kvalitativa intervjuer med åtta olika lärare med hjälp av vår förarbetade intervjuguide (se bilaga 1) på två olika skolor. Vi valde att genomföra intervjuerna på en etnisk homogen skola samt en mångkulturell heterogen skola för att få ett så brett underlag som möjligt. Vårt resultat visar att samtliga lärare arbetar med någon typ av individanpassning i samband med högläsning. Genom olika stöd som exempelvis val av bok, bildstöd, appar eller val av sittplats, men framförallt genom samtal individanpassas och differentieras undervisningen. Samtalet pågår både före, under men framförallt efter högläsningen. Genom att relatera till elevernas individuella intressen och erfarenheter fångar lärarna elevernas uppmärksamhet och läslust. På så sätt hjälps eleverna med att ta sig an och förstå den lästa texten. Resultatet visar att samtliga lärare arbetar utifrån valda strategier i samband med högläsningen för att stärka elevernas läsförståelse. Strategierna som användes utgick från studiehandledningen En läsande klass som grundar sig i Reciprocal Teaching (RT) och Questioning the Author (Qta) metoderna. Detta är strategier som utarbetats av forskare för att lättare förstå det lästa. Slutligen visar vårt resultat att lärarna ser på högläsningen som en sociokulturell aktivitet där eleverna får möjlighet att dela upplevelser genom den lästa texten. Genom att läsupplevelsen delas och bearbetas tillsammans i en social kontext, ger det en förståelse till eleverna på ett betydelsefullt sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn under högläsning för att främja deras språkliga utveckling. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare, varav en har pedagogisk utbildning men inte är legitimerad förskollärare. Förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor i Malmö. Tematisk analysmetod valdes för att analysera det empiriska materialet. Vi analyserade det empiriska materialet med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar med barnen på ett språkutvecklande sätt under högläsning. Förskollärarna använder sig av barnlitteratur (sagoböcker och faktaböcker) som är anpassad till barns språknivå. De uppmuntrar samtal under högläsning på varierande sätt för att barn ska ta del av ordens uppbyggnad och uttal. De använder sitt röstläge, mimik, gester, ögonkontakt för att öka barns förståelse för innehållet i boken och ordens betydelse. Högläsningen genomförs på de tidpunkter under dygnet då barn har ork att lyssna o samtala.Förskollärarna högläser för barnen i lugna och harmoniska miljöer för att barn ska kunna koncentrera sig. Förskollärarna arbetar vidare med bokens innehåll bland annat genom dramatisering av bokens innehåll för att barnen ska kunna återberätta och begripa det som har blivit läst för de.

No description available.

Bakgrunden till studien är en idé om barnboken som pedagogiskt redskap för att bidra till en normvidgad verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur barnen orienterar sig gentemot normvidgade barnböcker. Det är en kvalitativ studie som bygger på ljudinspelningar av boksamtal med barn i fyra-till femårsåldern under en tidsperiod på fyra veckor i två olika förskolor. Analysen av empirin bygger på Sara Ahmeds (2006) tankar kring orientering enligt hennes queera fenomenologi, samt Judith Butlers begrepp heteronormativitet. Studiens resultat visar att barns orientering kring kön i barnböcker är mångfacetterat, att barnens desorientering och reorintering är smärtfri. Resultaten visar att det finns anledning att reflektera kring om den normvidgade barnboken kan användas som ett neutralt redskap i förskolan för barnen att orientera sig kring och hjälpa barnet att hitta sin egen linje.

Studiens syfte var att få en bild av hur förskollärare som gått läslyftet använder sig av högläsning som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten samt deras tankar kring högläsning. Studien gjordes via intervjuer och observationer med tre förskollärare på tre olika kommunala förskolor i Mellansverige, samtliga i samma kommun. Alla dessa förskollärare har genomfört läslyftet. Studien visar att förskollärarna använder sig av högläsning som ett pedagogiskt verktyg och att läslyftet bidragit till förståelse kring varför det är viktigt. Högläsningen har således fått en annan status i verksamheten och ses som ett medel till språkutveckling och barns delaktighet. / <p>2019-12-20</p>