Att högläsning är viktigt håller de flesta med om, men hur erbjuds detta till de barn som är i behov av teckenstöd? Högläsning har bevisade effekter på barns språkutveckling och allra mest effektiv är den när den är interaktiv, alltså att den vuxna läser med barnet istället för till (Wauters & Dirks, 2017, s. 243). Studier visar även att teckenstödd verbal kommunikation förtydligar ord när talsituationerna är försämrade på grund av ljud i omgivningen (Drijvers & Özürek, 2017, s. 212; Obermeier m.fl., 2011, s. 857), vilket visar att alla kan dra nytta av teckenstöd. I denna studie undersöks den teckenstödda högläsningen i förskolor, jämför den mellan tryckta och digitala böcker, samt vad som behövs för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan enligt pedagogerna själva. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv och undersöker teckenstödet som medierande verktyg samt hur pedagogen med teckenstöd hjälper barnet i den proximala utvecklingszonen. Undersökningen sker genom två delstudier; en enkätstudie bestående av tretton frågor, inriktad på frekvensen inom olika områden av högläsning med teckenstöd, samt en enkätstudie med sju öppna frågor, inriktad på vad pedagogerna anser om den teckenstödda högläsningen. I den kvantitativa delstudien deltar 41 pedagoger verksamma inom förskolan, samt fem pedagoger i den kvalitativa delstudien. Resultatet visar att en majoritet av pedagogerna i förskolan anser att teckenstöd och högläsning är viktigt, men att få använder teckenstöd vid högläsning. Detta verkar bero på praktiska hinder som kan underlättas genom att få tips och råd, varför konklusionen av denna undersökning är att det krävs mer utbildning inom TAKK för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med högläsning i klassrummet. Tidigare forskning säger att högläsning är positivt och stärker barns språkinlärning. Det finns inte mycket forskning om hur lärare arbetar med utförandet av högläsning i klassrummet. Därav är fokus på hur lärare arbetar med högläsning samt om eleverna är delaktigai val av bok. Resultatet visar att lärare är aktiva med högläsning och försöker ha en stund varje dag. Lärarna använder högläsningen på olika sätt; det kan både vara en mysig stund och samtidigt stärka språket. / <p>Godkänt datum 2021-05-31</p>

Syftet med denna studie är att ge en bredare bild av hur lärare, verksamma i årskurserna Fk - 3, ser på och använder sig av boksamtal vid högläsning av skönlitterära böcker i klassrummen. För att få fram resultatet gjordes en enkät med 14 frågor som var av både strukturerad och icke strukturerad karaktär. Lärarna fick svara på enkäterna via internet och de sammanställdes via enkätverktyget på hemsidan Easyquest.com/se. Enkäten besvarades av 58 lärare. Utifrån grundad teori identifierades tre kategorier: arbetssätt, motiv och viktiga faktorer. Dessa kategorier resulterade i studiens tre frågeställningar. Resultatet i studien visar att alla lärare använder sig av högläsning medan fyra av dessa aldrig har boksamtal med sina elever. Lärarna använder sig varierande av öppna och innehållsbaserade frågor vid boksamtalen och vissa låter sina elever samtala fritt kring boken, anledningen till detta beror på syftet med boksamtalen. Att eleverna lär sig nya ord och begrepp är ett motiv till att lärarna väljer detta arbetssätt, men även att eleverna får reflektera och diskutera med varandra och ta del av varandras perspektiv och erfarenheter. Lärarna skriver att eleverna får en djupare förståelse för innehållet i boken samt utveckla läs- och skrivförmågan. Lärarna anser att valet av bok är viktigt att tänka på. Böckerna bör behandla olika genrer, variera huvudkaraktärer med olika kön och innehållet kan anpassas efter olika situationer som uppstår i klassen. En annan sak som lärarna anser är viktigt är att alla elever skall få komma till tals och att det inte finns något rätt eller fel. Slutsatsen visar att lärarna har olika tolkningar av vad ett boksamtal är, däremot anser majoriteten att det är viktigt att samtala om böckerna som de läser högt.

Lärares högläsning är betydelsefull i den grundläggande läsundervisningen och används mycket i de tidiga skolåren. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka lärares erfarenheter och tankar om högläsning samt hur lärare arbetar med högläsning i sina klassrum. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med lärare i lågstadiet. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärares högläsning är ett frekvent inslag i skolvardagen och högläsning kan ske i någon form i samtliga skolämnen. Lärarna i denna studie har olika syften med sin högläsning, de två främsta är lärandesyfte och avslappningssyfte. Vidare framkom det genom analysen att läraren och hens modellering har en betydande roll i högläsningen, lärarna menade att de har möjlighet att påverka elevernas läsförståelse, ordförråd och deras motivation att vilja delta i högläsningen. Resultatet visade även att fördelarna med lärares högläsning är många och studiens deltagare beskrev inga nackdelar.

Studien undersöker tre populära bokserier som används som högläsningsböcker för barn på lågstadiet. Dessa serier, Handbok för superhjältar, Musse &amp; Helium och Sandvargen, undersöktes med syfte att granska vilka normer om familjekonstellationer och sexualiteter som framställs i dem. Metoden som använts i studien är först enkät för att få svar på vilka böcker som faktiskt används på lågstadiet i skolor idag. Därefter användes en multimodal textanalys som metod för att analysera empirin. Det teoretiska perspektiv som empirin analyserades med var det normkritiska perspektivet samt det utvidgade textbegreppet. Resultaten visar att alla bokserier tillsammans innehåller framställningar av 21 olika familjekonstellationer och 23 framställningar av sexualitet. När familjekonstellationer framställs är det vanligast att det framställs som en familjekonstellation i form av barn med två föräldrar. Denna familjekonstellation förekommer 11 gånger av de totala 21 familjekonstellationerna. När sexualitet framställs är det vanligast att det beskrivs i form av heterosexuell kärlek. Denna typ av beskrivning förekommer 20 gånger av de totala 23 beskrivningarna. Resultatet går i linje med den tidigare forskning som utförts inom detta fält, vilket är att det vanligaste sättet att framställa familj på är en kärnfamilj med mamma, pappa och barn och det vanligaste sättet att framställa sexualitet på är enligt heteronormen.

I denna studie undersöks genom kvalitativa och kvantitativa metoder vilka kriterier lärareanser viktiga när de väljer högläsningsböcker. I studien undersöks även vilka tankarlärarna har om att följa upp sin högläsning med sin elevgrupp. Ytterligare ett syfte medundersökningen är att genom litteraturanalyser se hur utvalda böcker i årskurs 1–3förmedlar synen på genus. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk teori om hurmänniskor påverkas i sitt sätt att vara genom att upprätthålla samhällets normer. Dengenomsyras även av en genusvetenskaplig teori. Resultatet av studien visar att de kriterier som lärare anser viktigast att utgå från när degör sina val av högläsningsböcker är andra lärares rekommendationer ochelevers önskemål. Resultatet visar även att nästan alla lärare följer upp sin högläsningpå ett eller annat sätt. Litteraturanalysen av lärarnas valfritt rekommenderade bok,Edward Tulanes fantastiska resa (DiCamillo, 2008), visar generellt att stereotypaföreställningar kring genus såväl förekommer som upprätthålls. Liknande resultatredovisas även i litteraturanalysen om bokserien Handbok för Superhjältar (Våhlund &amp;Våhlund, 2018) som blev den mest rekommenderade boken i lärarnas genusmedvetnabokval. I denna bokserie framkommer även ett flertal mönster som ställer sig emotstereotypa föreställningarna. Dessa resultat i kombination med tidigare forskning belyservikten av att lärare utgår från genomtänkta val av litteratur när det väljer högläsningsbok.Om litteratur genom högläsning även ska kunna påverka elevernas föreställningar kringkönsnormer är ett varierat utbud av barnlitteratur där olika kön finns representeradebetydelsefullt. Förutom ett genomtänkt val av högläsningsbok så är lärarens medvetenhetkring genus och identitetsskapandet det allra viktigaste för att högläsningen ska kunnaanvändas som en värdefull resurs i en genusmedveten undervisning.

Högläsning är en vanlig aktivitet som används i svenska klassrum för elever i årskurs F-3. Ett vanligt uppföljande arbetssätt är att samtala kring innehållet. Läraren kan med hjälp av högläsningen belysa viktiga ämnen. Värdegrunden har ett eget kapitel i läroplanen, dock formuleras inte några konkreta arbetssätt hur dessa kunskaper ska förmedlas. Högläsning och efterföljande samtal skulle kunna vara ett arbetssätt som utvecklar elevernas förståelse för andra och sig själva.  Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur fyra lärare använder högläsning och hur de involverar värdegrundsfrågor genom högläsningen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och datainsamlingsmetoden genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.  Resultatet visar att lärarna använder sig av högläsning till flera aktiviteter i sin undervisning. Syftet med högläsningen i undervisningen varierar men samtliga lärare har en positiv inställning till högläsningens effekt på eleverna. Gemensamt för lärarna var att de såg fördelar med att kombinera högläsning och värdegrundsfrågor. Resultatet visar att eleverna med hjälp av högläsningens olika karaktärer kan relatera till sig själva och diskutera aktuella värdegrundsfrågor. / Reading aloud is a common activity in Swedish classrooms and talking about the content is a common follow-up activity. Through reading aloud, teachers are able to discuss important subjects. Fundamental values are mentioned in the Swedish curriculum, but it is not stated how teachers should include them in their work. Reading aloud and text talk could be one way to increase pupil’s knowledge about those values.  The aim of this study is to increase the knowledge about how four teachers use reading aloud and involved questions about fundamental values. The study has its base in the sociocultural perspective was the collected data was received by using qualitative interviews. The results show that the four interviewed teachers use read-aloud in several of their teaching activities. The aim of reading aloud varies but all the interviewed teachers claim to have a positive attitude towards the effects reading aloud has on their students. All teachers saw benefits in combining a reading aloud with questions related to fundamental values. This study shows that pupils are able to relate to themselves and discuss questions related to current fundamental values with the help of reading aloud as characters.

I Sverige tillhör svenska språket en del av den vardagliga kommunikationen. Det är därför av stor vikt att ha ett rikt och varierat språk. Litteraturstudien lyfter lärare i val av strategier vid högläsning som stöttning till språkutveckling med hjälp av högläsning för elever. Syftet med arbetet är att undersöka det aktuella forskningsläget om hur lärare i grundskolans tidigare år (F-3) väljer att bearbeta texter tillsammans med elever vid högläsning och hur lärares stöttning syftar till elevers språkutveckling. Forskningsfrågan är; Vilka strategier väljer lärare i grundskolans tidigare år (F-3) för stöttning innan, under och efter högläsning med elever enligt aktuella forskningsrapporter? Datainsamling granskas och resultatet visar strategier som lärare väljer att använda sig av som stöttning för elevers språkutveckling innan, under och efter högläsning.

Den här studien handlar om högläsning i förskolan med fokus på dess betydelse för barns språkutveckling. Under vår utbildning har högläsningens betydelse för barns språkutveckling uppmärksammats. Dessutom betonar Läroplan för förskolan att ”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter” (Lpfö 18 2018, s. 8). Detta väckte intresse hos oss att fördjupa oss i ämnet för att få en bredare medvetenhet om hur högläsning kan användas som ett språkutvecklande verktyg då vi praktiserar den i vår kommande yrkesroll. Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers uppfattning kring högläsning och hur de arbetar med den för att utveckla barns språk. Vi kommer att undersöka vårt syfte med hjälp av två olika frågeställningar. För att besvara studiens syfte och få svar på det valda undersökningsämnet har vi använt oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger. Resultatet av vår studie visar att pedagogerna har en uppfattning om att högläsning är betydelsefull för barns språkutveckling. Det framkommer i resultatet att pedagogerna beskriver att högläsning utvecklar barns ordförråd och deras berättandeförmåga. Pedagogerna beskriver dessutom att högläsning även bidrar till att utveckla barns kunskaper i andra ämnen såsom matematik, naturvetenskap och värdegrund. Det framgår också i resultatet att pedagogerna förbereder sig inför högläsningstillfällena genom att de läser igenom böckerna innan lästillfället. Pedagogerna beskriver att de brukar föra boksamtal efter högläsningen för att skapa möjligheter för samspel och interaktion med barnen. Resultatet visar också att pedagogerna beskriver att de använder olika verktyg under högläsning för att stötta barnen att förstå bokens innehåll och ord. Dessutom beskriver pedagogerna att de använder olika typer av böcker som en del av arbetet med högläsning i syfte att läsa böcker som passar barns åldrar och språknivå.

Bakgrund Vår undersökning är inriktad mot högläsning i förskolan. Vårt fokusområde berör pedagogernas syn på högläsning och de tillfällen som pedagogerna skapar för ämnet i förskoleverksamheter. Forskarna lyfter fram pedagogernas olika syften med högläsning. Detta har en stor betydelse för barns delaktighet och lärande enligt den sociokulturella teorin som vi har använt oss av i vår studie. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur ofta skapas tid och tillfällen för högläsning i förskoleverksamheter, samt vad har pedagogerna för avsikt med att läsa högt för barnen och i vilken utsträckning görs barnen delaktiga i stunden. Metod Den metod som vi har använt oss i studien är en enkätundersökning med ett standardiserat frågeformulär som även har kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Enkäterna delades ut till verksamma pedagoger i förskoleverksamheter i två kommuner i Västsverige, för att nå ut till en större urvalsgrupp som kan besvara frågorna som vi har ställt till enkätundersökningen. Resultat Resultatet av denna studie visar att pedagogerna prioriterar högläsning i stor utsträckning och att barnen har inflytande i stunden genom samspelet som sker mellan dem och pedagogerna. Detta kan i sin tur möjligen resultera i att barnens språkutveckling stimuleras i hög utsträckning. Majoriteten av pedagoger gör barnen delaktiga i högläsning genom att utgå från deras intresse och erfarenheter i val av bok. Resultatet visar även att pedagogerna samtalar och kommunicerar om bokens innehåll samt ställer frågor till barnen som väcker deras fantasi och kreativitet.