Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i årskurs F-3 arbetar med läsförståelse. En kvalitativ studie med semistrukturerade muntliga och skriftliga intervjuer av åtta lärare har genomförts för att samla in lärarnas beskrivningar om sitt arbete. Det empiriska materialet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av några centrala begrepp inom teorin. Resultatet av studien visar att lärarna arbetar ur ett sociokulturellt synsätt där gemensam läsning, samtal om det lästa och att tillsammans bearbeta textens innehåll via olika arbetsformer blivit centrala i lärarnas berättelser. De värdesätter sina elevers tankar, engagemang och intresse i sin undervisning i läsförståelse. En del av lärarna förespråkar att nyckeln till framgång är att utgå ifrån sina elever, att utforma sin undervisning utifrån deras intresse och åsikter. Studiens lärare diskuterar begrepp som textsamtal, olika former av läsning, lässtrategier, engagemang, syfte/mening och frågornas utformning.

Studien behandlar Astrid Lindgrens bok Mio, min Mio från år 1954. Det är en känd barnboksom har blivit läst av många barn genom åren. Studien utgår från två olika delar.De olika delarna behandlar två olika saker. Först presenteras en analys av vetenskapliglitteratur ur perspektivet högläsning som didaktiskt val och värdegrundsuppdraget iLäroplanen (LGR11). Vi diskuterar kring centrala verktyg som praktiskt kan bidra ihögläsning.Den andra delen är en fallstudie där vi ska pröva våra teorier från uppsatsens inledande del iett antal olika frågeställningar på det skönlitterära verket Mio, min Mio av Astrid Lindgren.De metoder som används för att fullfölja studiens frågeställningar är en fallstudie, där sökningav litteratur av olika böcker och verk används för att få fram de svar som eftersöks. Studieninnehåller också egna tankar, reflektioner och analyser vad gäller högläsning och bokensinnehåll. De resultat som framgår i studien är att högläsning har många möjligheter ochutmaningar men framför allt att högläsningen har betydelse för barnens språkliga utveckling.Studien visar också ett resultat av att boken är möjlig att koppla ihop med läroplanensvärdegrundsuppdrag och bidra till dess fullgörande.

Studiens syfte är att undersöka lärares och elevers uppfattning om och attityd till lärarens högläsning, samt hur lärare uppfattar att de praktiserar arbetet med det. Studien genomfördes i årskurs 3 och 6, med det sociokulturella perspektivet och literacy som teoretiskt ramverk, genom sex semistrukturerade intervjuer med lärare samt 112 enkäter till elever.  Vår tidigare forskning visar att lärares attityd till högläsning är avgörande för hur mycket tid och engagemang de väljer att tillägna arbetet. Resultatet av denna studie visar att såväl forskning, som de medverkande lärarna och eleverna, har en positiv attityd till lärarens högläsning.  Vidare framgår det i vår tidigare forskning att lärare bör fortsätta högläsa för elever oavsett deras ålder då det utvecklar språket och det sociala samspelet. Vi ser en problematik i att läroplanen, för årskurs 1–9, är otydlig i om, när och hur högläsning bör praktiseras. Det blir upp till läraren att avgöra om högläsning sker. De intervjuade lärarnas ambitioner är att fortsätta högläsa i högre årskurser men de menar att tidsbrist och stigande krav på eleverna gör att det kan utebli. Resultatet visar att lärare som tolkar att läroplanen ställer krav på dem att högläsa har en mer planerad högläsning och ett tydligt undervisningssyfte.

Denna studie handlar om högläsning och dess roll i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare på lågstadiet ser på högläsning och vilken roll den har i klassrummet samt hur lärare tillgodoser andraspråkselevers språkkunskaper i högläsningen. Metoden som används är enkäter som mailats ut till utvalda informanter. Resultatet visar att lärare värderar högläsning högt och att de använder det utbrett i sin undervisning. Resultatet visar även att andraspråkselever kan tillägna sig kunskaper genom högläsning likaväl som andra elever.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll elevernas delaktighet spelar för hur lärare inom f-3 arbetar med högläsning. Studien omfattar högläsningens syfte, genomförande och resultat. Till studien har intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att det finns flera anledningar bakom inkludering av högläsning i undervisningen som även har sina effekter på elevers kunskapsutveckling. I undervisningen ligger elevdelaktigheten i centrum och i samband med högläsning används aktiviteter som främjar kunskapsutvecklingen. Det slutsats som redogörs i studien är att elevdelaktighet är en betydelsefull och avgörande faktor som påverkar lärandet. Högläsning är en viktig undervisningsform som har sina positiva effekter, bland annat på elevers tal- och läsförmåga. För att lärandet ska främjas och påverkas positivt bör fokus ligga på att kontinuerligt hålla eleverna delaktiga i undervisningen.

I vårt examensarbete har vi genomfört en kvalitativ studie som handlar om högläsning i förskolan. Enligt den tidigare forskningen som vi har utgått ifrån har pedagogerna en viktig roll för barns språkutveckling, vilket stimulerar med hjälp av högläsning. Vi har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet. Enligt Vygotskij är samspelet mellan individerna grundtanken i ett sociokulturellt perspektiv. Vårt syfte med examensarbete är att utforska och få en djupare inblick i förskollärarnas arbete med högläsning i förskolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa metoden då vi anser att den är lämpligast för vårt arbete. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer genom att alla fem respondenter som vi intervjuar får samma huvudfrågor Resultatet av vår studie visar att pedagogerna hade olika erfarenheter och kunskaper kring högläsning men att alla använde sig av högläsning i förskolan. Böckerna på förskolorna valdes på olika sätt, även i förskolorna var barnen delaktiga. Syftet med högläsningen i de olika förskolorna varierade. Det framkommer i resultatet om de olika målen med högläsning som att skapa gemenskap eller att öka barnens ordförråd. Resultatet visar hur betydelsefullt det är som pedagog att själv ha stort intresse för språk och högläsning. Det visar även hur viktigt det är att pedagogerna ger barnen utrymme för diskussioner under högläsningen. Pedagogernas olika arbetssätt gav oss en förståelse på hur arbetet med högläsningen kan se ut. Alla pedagoger var ense om att högläsning är gynnsamt för barnens språkutveckling.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare i förskoleklass ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ser de några goda språkutvecklande förtjänster och upplever de några utmaningar med metoden. Studien har vilat på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare i förskoleklass på fyra olika skolor i samma kommun. Studiens teoretiska ram har haft sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där tänkandet och lärandet utvecklas genom kommunikation tillsammans med andra. Resultatet i studien visar skillnader i hur förskollärare använder och ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ett mönster som framkom var att antal yrkesverksamma år påverkar hur förskollärare i förskoleklass arbetar med interaktiv högläsning. Ett annat mönster som blev tydligt i studien och som liknar resultat i tidigare forskning, var att förskollärare anser att högläsning är viktigt men att de oftast väljer bort den. Högläsning var inte det första förskollärarna nämnde när de tänkte på språkutvecklande aktiviteter.

The purpose of this study is to see how reading aloud is prioritized and practiced in preschool. The study was conducted through qualitative interviews with three preschool teachers on three different preschools. The study has given a broader insight into how preschool today use reading aloud as a tool.   The study is based on Lev Vygoskij’s theories about learning from a socio-cultural perspective. Reading aloud has proved to be an extremely social activity in preschool. The result of the study shows that the preschools have a similar view on the importance of reading aloud in terms of language development and the social aspect, but they differ in how reading aloud is practiced and prioritized. The study confirms previous research by showing how reading aloud is significant, not only for the linguistic development, but also for the well-being of children. Keywords: Reading aloud – Reading aloud prioritised -Teachers in preschool

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar språkutvecklande med högläsning som undervisningsmetod. Detta genomförs genom att sammanställa genomförda observationer och intervjuer för att se likheter och skillnader i hur olika lärare arbetar språkutvecklande genom högläsning. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie och vi har använt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att lärarna ansåg att högläsning är viktigt bland annat för elevernas språkutveckling, för att öka ordförrådet och för att ge möjlighet att reflektera över viktiga ämnen. Resultatet visar också att det finns olika sätt att arbeta med högläsning exempelvis genom att läsa högt för varandra i grupp, par eller i helklass, diskutera eller göra uppgifter i läromedel. Slutsatsen av uppsatsen visar att högläsning utvecklar ordförrådet hos elever, det är viktigt att repetera ord som diskuteras samt att högläsningen sker flera gånger i veckan för att det ska vara utvecklande för eleverna.

No description available.