Syftet med den här studien är att undersöka hur bilderboken används av pedagoger vid fyra förskoleavdelningar, där 3-åriga och 5-åriga barn befinner sig. För att uppnå mitt syfte utgick jag från tre frågeställningar som på olika sätt ringar in syftet och dessa är: hur använder pedagogerna i förskolan bilderboken vid högläsning, på vilket sätt inbjuder pedagogerna i förskolan barnen att samtala under högläsning av bilderboken och hur blir bilderboken synlig i andra sammanhang i verksamheten än under högläsningsstunden. För att få svar på frågeställningarna använde jag mig av kvalitativa ostrukturerade observationer när jag besökte förskoleavdelningarna. I resultatet framgår att skillnad mellan de olika avdelningarna är hur de berörda pedagogerna väljer att genomföra högläsningen på. Skillnaderna visade sig vara hur pedagogerna valde att positionera sig i den omgivning de befann sig i, vilka val av bilderböcker pedagogerna gjorde i samband med högläsningen, hur pedagogerna bjöd in till samtal vid högläsningen och om/hur pedagogerna kopplade bilderboken till andra aktiviteter i verksamheten.

The aim of the present study was to describe how teachers do when teaching primary school children in reading comprehension and how they motivate children to read and promote their interest in reading. Four primary school teachers were interviewed about the methods that they use in their teaching. The study also presents the teachers views on the methods and resources available for them and whether they use different methods when teaching children with reading difficulties. The study also used observations of the teachers at work. The results showed that the teachers worked in a similar way when teaching reading. They worked on children's vocabulary and showed them ways how to ask questions about the contents of the text in beforehand and during reading. The teachers also agreed on the methods that should be used when teaching children with reading difficulties. All the teachers pointed out that their teacher education did not provide them with skills needed to teach reading comprehension. All the teachers were, however, satisfied with the methods and resources that their schools were offering.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur fyra förskollärare beskriver sitt arbete med högläsning och samtal utifrån bilderböcker med de yngre barnen i förskolans vardagliga verksamhet. Vidare är syftet att nå kunskap om förskollärares erfarenheter av hur högläsning och samtal kan bidra till de yngre barns språkutveckling. De frågeställningar som vi utgått ifrån under arbetets gång är:  Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med de yngre barnen när det gäller högläsning och samtal utifrån bilderböcker?  På vilket sätt uppfattar förskollärarna att deras arbete med högläsning och samtal utifrån bilderböcker kan bidra till de yngre barnens språkutveckling? I vår undersökning har vi intervjuat fyra förskollärare och alla arbetar på småbarnsavdelningar. Den metod som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. I vår undersökning framkom det att förskollärarna högläser och samtalar kring bilderböcker i förskolan med de yngre barnen för att stimulera deras språkliga kompetens. Det var ofta barnen som tog initiativ till högläsningen och det berodde på att böckerna alltid var tillgängliga. Förskollärarna var noga med vilka bilderböcker som togs in på avdelningarna för att de skulle vara väl anpassade för gruppensbehov och intressen. Ibland tog förskollärarna till högläsning och samtal som metod för att få en mindre stressig miljö, men det huvudsakliga syftet med högläsningen var hela tiden att stimulera barnens språkutveckling.

Syftet bakom denna studie är att undersöka hur förskolläraren arbetar med högläsning för att främja barns språkutveckling. Högläsningen är en aktivitet som ger barn möjligheten att utveckla sina egna tankar och även ta del av andras. Högläsningen är en viktig del i förskollärarens uppdrag med att främja barns språkutveckling och därför är det viktigt att denna aktivitet genomförs på rätt sätt. För att göra högläsningen meningsfull och begriplig krävs det att förskolläraren ger denna aktivitet utrymme, tid och gör barnen delaktiga på ett sådant sätt att de får ta del av glädjen och engagemanget i högläsningen. Metoden vi använt oss av i studien är en kvalitativ metod där intervjuer används som redskap. Vi valde intervjuer som redskap eftersom vi ville få fram förskollärarens egna tankar och upplevelser om hur de arbetar med högläsning på ett språkutvecklande sätt. Sammanlagt deltog två förskolor i studien varav sex förskollärare medverkande. Resultat I studiens resultat framkommer de sex medverkande förskollärarnas svar kring deras upplevelser och tankar kring högläsning som språkutvecklande aktivitet. Resultatet är uppbyggt i sex huvudkategorier där presenteras förskollärares upplevelser och tankar kring hur de arbetar för att högläsningen ska bli språkutvecklande. I resultatet framkommer det hur förskollärare dagligen arbetar med högläsning främst före och efter lunch, men att samtalsklimatet varierade beroende på när högläsningen skedde. De framgick att de hade som syfte att högläsningen skulle vara en språkfrämjande aktivitet, men att det inte alltid fanns tid och utrymme för att diskutera och samtala kring det lästa med barnen. Under studiens gång fick vi ta del av tips om vilka arbetsmetoder förskollärare bör använda sig av för att utveckla barns ordförråd. De medverkande förskollärarna talade om vikten att göra högläsningen meningsfylld och koppla den till barnens egna erfarenheter för att öka möjligheterna till samtal. Det framkom även hur majoriteten av förskollärarna ansåg att samspelet mellan den vuxne och barnet var en avgörande faktor för att det skulle ske en språkutveckling.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse högläsning har för barn i förskolan och deras språkutveckling och ta reda på vilka pedagogiska metoder pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att högläsning är viktigt för barns språkutveckling. Litteraturen belyser också hur betydelsefull högläsning är för språkutvecklingen. Därför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gäller att delge barnen god litteratur via högläsning.

No description available.

Högläsning finns inte nämnd i kursplanen för svenska i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011), men utgör en betydelsefull del ilärarstudenters utbildning. Syftet är att undersöka förekomsten av högläsning i svenskämnet i årskurs 7-9 och motiven för denna förekomst. De tre frågeställningar som vi ämnar besvara är: 1) Hur ofta sker högläsning i svenskämnet i årskurs 7-9? 2) Arbetar lärare medhögläsning i den utsträckning de önskar? 3) Vad möjliggör respektive hindrar mängden högläsning? Studien har sin grund i sex semistrukturerade intervjuer med lärare från tre olika skolor i samma län. Eftersom vi har använt oss av praktikarkitektur-teorin till denna studie så är det skolorna i länet som betraktas som praktiken. Alla lärare som vi har intervjuat är verksamma och utbildade lärare. Materialet analyseras med hjälp av teorin ompraktikarkitekturer där företeelserna ”möjliggörande” och ”hindrande” är betydelsefulla. Till hjälp använder vi oss av en tabell som analysverktyg där de centrala begreppen i teorin finns representerade. Med stöd i teorin analyserar vi insamlat material utifrån både de arrangemang som antingen hindrar eller möjliggör i undervisningspraktiken men också de tre dimensioner som hör ihop med och uttrycks i arrangemangen som benämns som sayings, doings och relatings. När resultatet analyseras framgår det att merparten av lärarna i studien vill läsa mer men de hindrande arrangemang i praktiken som påverkar förekomsten visar sig vara kollegors åsikter och tidsbrist medan möjliggörande arrangemang bland annat är lärarnas intresse för läsning avskönlitteratur. Det visar sig att läroplanen har stort inflytande över lärarnas planering men också är sammankopplad med lärarnas tidspress. Eftersom högläsning inte finns med i läroplanen så bortprioriteras den ofta till förmån för sådant som finns i kunskapskraven och det centrala innehållet.

Litteraturstudiens syfte är att klargöra vad forskning belyser om lärares högläsning. Syftet innefattar även lärares arbetssätt i undervisning för att gynna elevers språkutveckling. Utefter syftet har två frågeställningar formulerats: Vad finns det för för- respektive nackdelar med högläsning?  Hur kan högläsning praktiskt utföras av lärare för att gynna elevers språkutveckling? Frågeställningarna besvaras genom att vetenskapligt material i form av tidskriftsartiklar, avhandlingar och monografier har samlats in och analyserats. Skilda kriterier för inklusion har formats för att bedöma materialets relevans. Ett perspektiv som är återkommande i många källor är det sociokulturella perspektivet, som förespråkar språkutveckling i gemenskap. Resultatet visar att elevers språkutveckling kan gynnas av lärares högläsning. Däremot behöver lärare tillämpa olika tillvägagångssätt för att kunna möjliggöra positiva effekter hos elever. Synen på högläsning behöver ses som ett lärandetillfälle och inte enbart som en gemytlig stund. Genom studiens resultat framkommer det fyra olika tillvägagångssätt som lärare kan använda sig av i undervisning. Svårigheter som kan uppstå vid högläsning presenteras i studiens resultat.

Inledning: Förskollärare har stor påverkan på barns språk- och kommunikationsutveckling. Språket används för att kommunicera med andra människor och är ett av våra främsta hjälpmedel för att ta oss framåt i samhället. Därför är det också viktigt att språket hela tiden utvecklas. Barn spenderar större delen av sin vardag i förskolans verksamhet, därmed har förskollärare en viktig roll i barns språkutveckling. För att främja barns språk finns det olika arbetssätt att använda sig av, bland annat högläsning. Studier visar att högläsning har stor påverkan på språkutvecklingen och av den anledningen beskrivs högläsningssituationer som viktiga att lägga fokus på.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare främjar barns språk- och kommuni-kationsutveckling i förskolan. Hur arbetar förskollärare med språk i förskolan? Kan förskollärare med hjälp av högläsning bidra till barns språkutveckling?Metod: För att besvara syftet används en kvalitativ metod, där undersökningen genomförs med hjälp av en semistrukturerad intervju. Sammanlagt utförs sex intervjuer, på två olika förskolor – på västkusten i Sverige. Samtliga deltagare skyddas av de fyra etiska principerna.Resultat: Resultatet av undersökningen visar att nästintill alla deltagande förskollärare använde sig av högläsning i verksamheten dagligen, som ett främjande arbetssätt för barns språk-utveckling. Samtliga förskollärare var eniga om att de lägger stor vikt vid högläsnings-situationer, såväl spontana som planerade. Utöver högläsningen använde de sig också av främjande aktiviteter såsom rim och ramsor, sånger, gåtor och vitsar.

Högläsningen är en aktivitet som sker runt om på många förskolor i Sverige. Högläsningen ärett tillfälle där pedagoger kan interagera och samtala med barn om böckers innehåll. Syftetmed studien är att ta reda på vilka olika strategier pedagoger använder vid högläsning medbarn och hur pedagoger kan möjliggöra delaktighet och interaktion under högläsningsstunder,för att undersöka om det bidrar till utveckling av barns literacy. Denna kvalitativa studie hargenomförts på en förskola, med barn mellan ett – tre år, där produktionen av data harproducerats med hjälp av videoobservationer och observationsschema. Den teoretiskautgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv, där interaktionsanalys har tillämpats för attanalysera empirin. I resultat och analys framkom det att med hjälp av strategier såsom ställafrågor, peka på ord, samtala om bokens innehåll, skapa ögonkontakt, dramatisera bokensinnehåll och återkoppla efter boken har lästs, kan pedagoger möjliggöra interaktion ochdelaktighet under högläsningen. Följande teman framkom: strategier för uppmärksamhet,strategier för att skapa samtal och strategier för att gynna barns förståelse för ord och begrepp.Slutsatsen av denna studie är att hur pedagoger möjliggör delaktighet och interaktion underhögläsningsstunder är betydelsefullt för utveckling av barns literacy.