Arbetet är en kvalitativ studie som syftar till att ta reda på förskollärares syn på högläsning och vilka olika lässtrategier förskollärare använder sig av samt hur dessa synliggörs i förskolans praktik. Studien har sin utgångpunkt i det sociokulturella perspektivet. Inom det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling genom samspel och genom deltagande i sociala praktiker där språk och kommunikation har centrala funktioner för att möjliggöra för lärande. Tidigare forskning om högläsning påvisar att högläsningen är en aktivitet som kan bidra till utveckling av barns språkförståelse, kommunikationsförmåga och kognitiva kompetens. Tidigare forskning visar även att lärarens användning av olika lässtrategier påverkar barns möjlighet till utveckling och lärande under högläsningsaktiviteten. Den metod som användes för att besvara studiens frågeställningar var semi-strukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer med sammanlagt tio förskollärare. Studiens resultat visar att lärarna har flera syften med att högläsa för barn. Högläsning används som en strategi för att utveckla barns språkliga kompetenser samt för att introducera barn i bok- och läskulturen. Högläsning används också som en form av avkoppling där det ställs olika krav på barn. I resultatet synliggörs att litteraturval sker på olika vis där både barn och lärare är delaktiga i valet av högläsningsbok. Vidare har det framkommit att lärare använder sig av olika högläsningsstrategier som de är olika medvetna om att de använder. De flesta av lärarna använder någon form av högläsningsstrategi som de har teoretisk kunskap om och som de kan verbalisera men som de inte anpassar efter barngruppens behov. Hälften av lärarna använder även någon form av högläsningsstrategi som de har anpassat utefter barngruppens behov men som de inte kan verbalisera. Det förekommer även en lärare som både har teoretisk kunskap för användning av en högläsningsstrategi samt anpassar denna strategi efter sin barngrupps språkliga behov och även verbaliserar detta.

Syftet med denna intervjustudie var att ta reda på hur högläsning används för att främja elevers språkutveckling. De frågeställningar som användes för att konkretisera syftet var: Hur beskriver lärarna arbetet med högläsning? Vilka arbetssätt anser lärarna är mest effektivt för elevers språkutveckling genom högläsning? Genom kvalitativ intervjumetod intervjuades fem F-3 -lärare på en skola i Mellansverige. Resultatet visade på att lärarna använde högläsning i stor utsträckning och de vanligaste arbetssätten var boksamtal och att stanna upp vid, för eleven, obekanta ord för att förklara dessa. Den forskning som ligger till grund för denna undersökning talar för att arbetssätten kring högläsning är nog så viktigt som läsningen i sig. Samtal innan, under och efter läsningen är enligt forskningen viktig för att eleverna ska förvärva de tänkta kunskaperna. / <p>Svenska</p>

Denna studie har syftat till att undersöka vilken betydelse 31 lärare, verksamma i årskurs F–3, ger genus vid val av arbetssätt och skönlitteratur i samband med högläsning. Syftet har konkretiserats genom en frågeställning som inneburit att söka svar på vad som är avgörande för dessa lärares val av högläsningsbok och hur dessa lärare ser på att arbeta med skönlitteratur med koppling till frågor rörande genus. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit det sociokulturella perspektivet och för studiens resultatanalys har de teoretiska verktygen inneburit en didaktisk ansats. För studien har använts kvalitativa metoder i form av enkäter och telefonintervju. Resultatet för studien visar att det finns ett genusperspektiv med i lärares val av böcker, vilket utgörs av att lärarna i sina val försöker variera pojk- och flickkaraktärer. Vidare framgår att samtliga lärare som deltagit i studien anser det vara viktigt att ha med ett genusperspektiv i valet av skönlitteratur. Att högläsa och sedan föra textsamtal framgår vara den metod som lämpar sig bäst för att kombinera skönlitteratur och genusfrågor. Samtalen utgörs av gemensamma diskussioner i klassrummet. Ett sådant arbete är enligt deltagande lärare i studien gynnande för eleverna, då de ges möjlighet att få ta del av andra elevers uppfattningar men även får delge sina egna tankar. På så vis möjliggörs att eleverna får en mer neutral syn på de båda könen. Viktigt för att en sådan metod ska kunna tillämpas på ett positivt sätt är att ha en god klassrumsmiljö, där eleverna känner sig trygga med varandra. Dessa resultat stämmer väl överens med den forskning som finns om att arbeta med skönlitteratur och genusfrågor. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares erfarenheter och förhållningssätt till förskolans läsmiljö. Resultatet är baserat på tre observationer av läsmiljöer och läsaktiviteter i förskolans verksamhet samt tre kvalitativa intervjuer med de förskollärare som hållit i läsaktiviteterna. För att få en uppfattning om deras erfarenheter och kunskaper om läsmiljön i förskolan. Resultatet visar att det är svårt att sätta ord på vad en fysisk och social läsmiljö är men förskollärarna har en tydlig bild vad som förväntades av dem under en läsaktivitetet för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar att det är pedagogen som har störst betydelse för att läsmiljön ska vara gynnsam för barnen vid läsaktivitet. Läsaktiviter framhålls som en viktig aktivitet i förskolans verksamhet men verksamhetens resurser gör det svårt att genomföra läsaktiviteterna på önskat sätt. Högläsning sker oftast som en rutin och är sällan välplanerad. Observationerna visar att det finns flera likheter i den fysiska miljöns utformning samt hur den social miljön verkar. Gemensamt för förskollärarna är att de tycker miljön ska vara mysig, lugn och utan störmoment.

Inledning Den här studien handlar om synen på högläsning i förskolan samt hur förskollärare använder sig av böcker och högläsning i verksamheten. Under vår utbildning har böckernas betydelse och barnets språkutveckling uppmärksammats och vi finner båda ett stort intresse förhögläsningens betydelse för barnets språkutveckling. Utifrån detta har vi valt att fördjupa oss i ämnet och vi hoppas få en bredare medvetenhet om högläsningens betydelse då vi praktiserarden i vår kommande yrkesroll. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på högläsning och hur de använder sig av detta i den dagliga pedagogiska verksamheten. Vi kommer att med hjälp av tre olika frågeställningar undersöka vårt syfte. Metod För att få svar på vårt valda undersökningsområde använde vi oss av en kvalitativ metod medintervju som redskap för att få fram syftet med studien. Resultat Resultatet visar hur pedagogerna på olika sätt tillämpar högläsning i verksamheten, det visaräven hur förskollärarna arbetar med böcker på olika sätt. Något som också framkommer ärtidsbristen i verksamheten vilket påverkar både kvalité och antal lässituationer. Vi drar slutsatser av hur förskollärarna går tillväga vid val av bok och när högläsning sker i den spontana fria leken eller som en planerad aktivitet. Samtliga informanter visar att de besitterkunskap om, och att de har erfarenhet av, högläsning. Även om de två olika kommunerna hade olika utbildning inom högläsning, visade det ingen skillnad på deras kompetens.

Högläsning är en viktig del av barns vardag. Vi ser i undersökningar att barns ordförråd samtläsförståelse har minskat. Undersökningar som Läsrörelsen har gjort visar att högläsning intealltid prioriteras varken i hemmen eller på förskolorna runt om i landet. Då utredningarna intevisar vad det beror på vill vi undersöka om högläsningen i förskolan påverkas av rummetsmiljö. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi observerar med hjälp av löpandeprotokoll. Då vårt fokus är miljöns betydelse har vi blivit inspirerade av en etnografisk ansats. Syftet med undersökningen är att skapa större förståelse för vilken betydelse miljön har vidhögläsningssituationer. Resultatet visar att miljön har större betydelse än vad vi tror när det kommer till högläsning iförskolan.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur lärare säger sig arbeta med högläsning och läsförståelse i lågstadiet. Detta undersöktes utifrån frågeställningarna som var hur lärarna anser att högläsning främjar läsförståelse, hur lärarna säger sig arbeta med högläsning i sin undervisning och vilka övriga positiva effekter lärarna anser att högläsning har för eleverna. Jag har skrivit detta arbete baserat på det sociokulturella perspektivet och undersökt frågeställningarna utifrån mailintervjuer med fem lärare. Resultatet visade att lärarna använder sig mycket av högläsning för att utveckla elevernas läsförståelse. Alla lärare jag intervjuat svarade att de använder sig av En läsande klass och tillhörande karaktärer. Lärarna tycker att högläsning gynnar eleverna för att de får ett större ordförråd, får höra text som är över deras nivå och får samtala kring texten vilket bidrar till ökad läsförståelse.

Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla elevernas läsglädje och intresse för böcker genom att införa regelbunden högläsning ett par dagar i veckan. Med ett långsiktigt mål att det bidrar till en ökad läsutveckling och läsförståelse. Arbetet syftar även till att erbjuda eleverna möjlighet att bearbeta litteraturen genom skapandeaktiviteter. Arbetet riktar sig mot elever i årskurs två där det i nulägesanalysen framgick att eleverna har svårigheter med bland annat läsförståelsen. För att samla in material använde jag mig av observationer och intervjuer. Under fem veckor utfördes utvecklingsarbetet ute i verksamheten och med hjälp av insamlat material kunde jag se att elever visade stort intresse för litteraturen vi läst. Jag kunde också observera hur de bearbetade den genom samtal med klasskompisar och genom den värld de skapade. Eleverna använde sin fantasi och skapade världen utifrån sina egna önskemål och det som eleverna fångat intresse för i litteraturen. Resultatet visade även att eleverna samtalade om litteraturen under fria former och kunde återberätta för varandra om händelser samt samarbetade på ett bra sätt i skapandeprojektet.

Vi skriver denna uppsats om högläsning och boksamtal med verktyget En läsande klass. En läsande klass är ett verktyg som innehåller olika strategier som kan gynna elevers läsförståelse. De fem strategier som finns till materialet En läsande klass är spågumman, reportern, konstnären, detektiven och cowboyen. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur En läsande klass används och fungerar i klassrummet. Ett delsyfte är även att jämföra webbplatsen för En läsande klass med hur lärarna använder sig av materialet i skolan. I bakgrunden berättar vi om hur En läsande klass är utformat. Vår undersökning bygger på tre teorier: sociokulturellt perspektiv, pragmatism och multimodalitet. I avsnittet Tidigare forskning berör vi högläsning, boksamtal, högläsning och boksamtal i kombination samt multimodalitet.   Vår undersökning är en kvalitativ studie där fenomenologi och multimodal textanalys används som analysmetoder. I studien genomför vi fyra intervjuer med lärare i årskurserna 1–3 för att ta del av deras erfarenheter och tankar kring En läsande klass som bygger på högläsning och boksamtal. Studien genomförs på tre skolor i Mellansverige. Intervjuerna består av semistrukturerade frågor vilket betyder att respondenten ges tid och utrymme för att reflektera. I vår multimodala textanalys analyserar vi webbplatsens olika delar för En läsande klass där vi ser på webbplatsens uppbyggnad och struktur. I vår resultat- och analysdel gör vi en sammanfattning av intervjuerna som vi genomfört och jämför respondenternas svar med varandra.   Studien visar att respondenterna använder delar från En läsande klass men att de inte använder hela materialet. Samtliga respondenter använder sig av de strategier som finns i materialet En läsande klass under högläsning och boksamtal. Strategierna kan därmed ses som det mest centrala i vår undersökning. Avslutningsvis för vi en diskussion där vi tar upp respondenternas uttalanden. Slutsatsen är att samtliga respondenter använder sig av En läsande klass i olika utsträckning men en gemensam faktor är att alla använder sig av de fem strategierna på olika arbetssätt.

Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser som förskollärare uttrycker gällande högläsning i förskolan. Det besvaras genom forskningsfrågan: Hur talar förskollärare om högläsning i förskolan? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism, med diskurspsykologi som angreppssätt. Insamlingen av materialet har skett kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet i studien synliggör fyra repertoarer som är: "Högläsningen som föränderlig", "Högläsning som språkutvecklande men också vilande", "Högläsning som reflekterande" och "Digital högläsning som fängslande men också kompletterande". Resultatet visar att deltagande förskollärare talar positivt om högläsning i förskolan.