No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolans personal beskriver hur de använder högläsningen för att stötta barnen i deras språkutveckling, ur ett sociokulturellt perspektiv. Hur och när används högläsningen för att stötta barns språkutveckling samt hur och när används boksamtalen för att stötta barns språkutveckling, är studiens frågeställningar. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvantitativ metod, en webbenkät undersökning som riktade sig till förskolans personal. Resultatet visar att förskolans personal anser att högläsning har en bidragande orsak till barnens språkutveckling. Boksamtalen som användes som ett komplement till högläsningen hjälpte barnen att utveckla en förståelse för språkets olika komplexa delar. Samt att förskolans personal upplever att mer tid behöver läggas på högläsning och boksamtal eftersom det är språkutvecklande. Vår slutsats av studien är att förskolepersonalen arbetar med högläsning regelbundet genom stöttning och anpassning för att stimulera barns språkutveckling.

Elever ska lära av skönlitteratur. Så står det beskrivet om skönlitteratur i kursplanen i svenska. Forskare och författare påtalar vikten av att låta barn läsa och bli lästa för. Mitt arbete kan ses som en strävan att kartlägga vilken roll skönlitteraturen spelar på en skola, i åren 1-6. Syftet har varit att få fram pedagogernas syn på skönlitteratur i undervisningen samt att få en insikt om hur de konkret använder sig av skönlitteratur. För att ta reda på detta intervjuades sex pedagoger med olika utbildning och olika antal verksamhetsår. Min undersökning visar att pedagogerna tycker att skönlitteraturen är viktig, främst ur den synpunkten att den ger livserfarenhet. Undersökningen visar också att pedagogerna arbetar på olika sätt med skönlitteraturen, beroende på vilken utbildning pedagogen har.

Det har i stora internationella undersökningar framkommit att svenska skolbarns läs-och skrivförmåga försämrats alltmer de senaste åren. För att förbättra resultaten harfokus riktats mer mot förskolan och skolans tidiga år, detta för att de grundläggandeförmågorna att kunna avläsa och förstå en text utvecklas under dessa år i ett barns liv,och det ingår även i en förskollärares uppdrag att främja barns språkutveckling och attlägga en viktig grund för barns fortsatta utveckling. En central del av detta arbete är attpå ett lustfyllt sätt främja barnens progression mot en god språkförståelse ochspråkutveckling genom berättande och högläsning. Vi har valt att göra en kvalitativjämförande studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer som innefattar en förskolamed kultur som profil och en förskola utan någon uttalad profil för att undersöka derasarbetssätt och se om och hur dessa skiljer sig åt mellan förskolorna. Vi har använt oss av sociokulturell teori som teoretisk referensram för att analysera vår insamlade empiri.Vårt resultat visade att det inte fanns tydliga skillnader förskolorna emellan utan snararepedagogernas arbetssätt emellan oavsett förskola.

Syftet med den här studien är att undersöka högläsningens funktion i förskolan. Genom intervjuer med förskollärare och observationer av förskollärare högläsning i barngrupp vill jag skapa förståelse för hur högläsning kan användas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Mina frågeställningar är: 1. Hur gestaltas högläsningen i förskolans praktik? 2. Hur ser förskollärare på högläsningens betydelse i förskolan? Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med fem förskollärare, samt observationer av förskollärares lässtunder med och för sina barngrupper. Den empiri som samlats in har analyserats med relevant teori och tidigare forskning inom problemområdet.Resultaten visar att alla förskollärare är införstådda med vilken betydelse högläsning har för barns utveckling av språk och literacy. Studien visar även att förskollärarnas syn på högläsning styr hur de utformar högläsning i praktiken. Ytterligare ett resultat som resultaten visar är att den valda tidpunkten för högläsning i stort sätt styr om läsningen ska vara mer pedagogisk inriktad, eller inriktad mot att skapa en omsorgssituation där barnen kan varva ner en stund. Slutsatsen av undersökningen att högläsning uppfyller en dubbel funktion i förskolan, främst pedagogiskt, men även som ett sätt att samla in barn i en lugn och gemensam stund för läsning av bok.Nyckelord: Barn, böcker, förskollärare, högläsning, literacy, språkutveckling.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böckerI forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal.Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur.Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn. Vi vill att fler pedagoger får lust och mod, men även känner kravet gentemot barnen att låta böcker och berättelser av alla slag och genre bli ett naturligt inslag i den vardagliga verksamheten i förskolan.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken kompetens förskollärare har om högläsning. Vi har valt att göra studien, då vi finner att högläsning oftast inte är en pedagogiskt prioriterad aktivitet och därför ville vi undersöka hur några förskollärare ser på högläsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjälp av ett didaktiskt perspektiv och utgick från grundfrågorna: varför, hur, när och var, för att synliggöra förskollärarnas tankar och kunskaper kring högläsning. För att vi ska uppnå syftet med studien använde vi oss av enkäter som metod. Vi vände oss till förskollärare på två förskolor och empirin består av 14 besvarade enkäter. Empirin bearbetades i relation till tidigare forskning och ovannämnda perspektiv. Resultatet visar att alla förskollärare i studien är medvetna om vilken betydelse högläsning har för barn, men visar också att förskollärarna har olika tankar om varför, hur och när de utför högläsning. Vi kan också se skillnader i var förskollärarna placerar verksamhetens böcker.Slutsatsen av undersökningen vittnar om att förskollärarna vet vad högläsning ger, men svaren i enkäterna tyder på att deras praktiska utförande skiljer sig från aktuell och relevant forskning.

Svenska elevers läsförståelse minskar och våra barns intresse för böcker och läsning likaså, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning används som metod inom förskolan, samt att fördjupa förståelsen för vilken betydelse högläsning anses ha för barns språkutveckling.Tidigare forskning tyder på att högläsning i förskolan på många sätt kan bidra till att öka barns språkliga medvetenhet, samt vara en förutsättning för deras fortsatta språkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning på vikten av engagerade och pålästa pedagoger som kan vägleda och hjälpa barnen på sin väg till läslust och lärande.Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkäter besvarade av 72 pedagoger på sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger är medvetna om att högläsningen har positiva effekter på barns språkutveckling. Högläsning är till övervägande del en planerad aktivitet men även en spontan sådan. En betydande del av pedagogerna upplever att det inte finns tillräckliga möjligheter för högläsning i verksamheten. Anledningar till detta uppges vara alltför stora barngrupper, för lite personal samt dåligt planerade lokaler.Den slutsats som kan dras är att det finns goda möjligheter att utveckla litteraturarbetet i förskolorna, både genom planering och genom vidare samarbete med bibliotek och bokbuss. Det kan även konstateras att litteraturvetenskaplig utbildning är obefintlig bland de som ansvarar för inköp och underhåll av böcker, men att resurser finns att tillgå genom biblioteket. Vad gäller samband mellan pedagogers privata läsvanor och hur mycket de läser för barnen i verksamheten är svaret oklart.

Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas. Pedagogerna har påvisat i undersökningen vikten av ett stöd från föräldrar och vuxna i deras närhet och att en god kontakt med många interaktioner skapar ett försprång i elevers läsutveckling till skillnad från andra elever utan stöd.Högläsning och annan läsning främjar till ett läsintresse som stimulerar läsutvecklingen och en stunds läsning skapar goda förutsättningar till en god läsare. Undersökningen har visat en viss skillnad i pojkars och flickors läsutveckling men till skillnad från tidigare forskning där skillnaderna har berott på mognad av hjärnan visar denna undersökning att anledningen är brist på litteratur som lockar pojkar. Sammanfattningsvis av undersökningen är att pedagogen måste se sig som ett stöd och en hjälp i elevers läsutveckling, får elever inte stöd hemifrån måste de få stöd från skolan. Slutligen att föra en varierad undervisning och arbeta individuellt i klassrummet främjar en god läsutveckling oavsett om du är en pojke eller flicka. Undersökningen har även visat att pojkar behöver mer litteratur som lockar i den tidigare läsutvecklingen.Metoden som undersökningen är baserad på är intervjuer från 2 skolor (i olika kommuner) med sammanlagt 2 pedagoger och 16 elever. Eleverna har varit indelade i homogena grupper med 4 i varje grupp och det har resulterat i en flickgrupp och en pojkgrupp från varje skola. Pedagogerna har intervjuats enskilt då de varit från olika skolor. Resultatet av denna undersökning är att föräldrakontakten är viktig och en individanpassad undervisning är nödvändig för en god läsutveckling, undersökningen belyser även en brist på litteratur som lockar pojkar till läsning. Eleverna påpekar en vikt av högläsning och att skapa inre bilder vid läsning.

I läroplanen för förskolan står det bland annat att man ska sträva mot att barnen utvecklar sin förmåga att lyssna och berätta. Idag finns inga direkta krav på lärande i förskolan samtidigt som förskolan ska vara en lärande miljö. Pedagoger måste därför vara väl medvetna om hur deras arbete kan påverka barnen. Syftet med denna undersökning är att lyfta fram pedagogers tankar i sitt arbete med högläsning i förskolan. I undersökningen har totalt sex pedagoger, från två olika förskolor, svarat på mina frågor genom kvalitativa intervjuer. Svaren från mina informanter har sedan analyserats med hjälp av den litteraturgenomgång som presenteras i arbetet. Utifrån följande forskningsfrågor, ”hur beskriver pedagogerna att de arbetar med högläsning” samt ”vilken betydelse anser pedagogerna att högläsning har för barns utveckling” har resultatet delats in i två teman; pedagogers arbete med högläsning och högläsning för barns utveckling. Vad som framkommer i mitt resultat är att samtliga pedagoger har en stor medvetenhet om den betydelse högläsning har både i deras pedagogiska arbete samt för barns utveckling. Samtliga pedagoger menar att barn genom högläsning utvecklar sin språkliga förmåga. Detta genom att barnen får höra nya ord användas och att tillsammans samtala om boken. Pedagogerna svarar att de genom högläsning kan bearbeta barns känslor på så sätt att de läser böcker där bokens ämne överensstämmer med något som ligger barnen nära. Vad som även framkommer i min undersökning är att pedagogerna skiljer på planerade och spontana högläsningstillfällen. Att arbeta planerat säger pedagogerna handlar mycket om barns utveckling. De spontana högläsningstillfällena säger pedagogerna snarare handlar om närhet tillsammans med en vuxen.