Studiens syfte är att tydliggöra hur sju lärare i förskoleklass samt årskurs 1 – 3  arbetar med högläsning som pedagogiskt redskap och hur de tänker kring arbetet med högläsning i klassrummet. Metoderna som valdes för att uppnå studiens syfte var observation och intervju. Observationer användes för att se hur det pedagogiska arbetet går till i klassrummet och intervju användes för att synliggöra lärarnas tankar kring det pedagogiska arbetet. Resultatet speglar lärarnas tankar och arbetssätt och visar att alla medverkande lärare var eniga och tycker högläsning är viktigt samt utvecklar elevernas läsförståelse. Under de observerade högläsningstillfällena framkom det olika arbetssätt som lärarna använde sig av. Dessa arbetssätt var att dramatisera den lästa texten, att diskutera texten före, under och efter högläsningstillfället och använda sig av läsförståelsestrategier. Resultatet visar att lärare har olika syften bakom arbetet med högläsning. Dessa syften beror på vad läraren upplever som relevant och viktigt i stunden. De syften som dessa sju lärare betonade var utvecklingen av läsförståelse, språket och användning av högläsning som avslappningsmoment. Litteraturen kan även väljas beroende på högläsningens syfte eller för att spegla ett specifikt arbetsområde. Studiens slutsats är att lärare arbetar med högläsning på flera olika sätt och de anser att högläsning är viktig för elevernas läs- och språkutveckling.

No description available.

Syftet med studien är att granska en kommunal lässatsnings läsfrämjandearbete och boktips gentemot F–3 ur ett genusperspektiv. Studien visar vad en kommunal lässatsnings styrdokument ger för riktlinjer till bibliotekskonsulenter samt hur de resonerar vid val av tipsböcker. Vidare visar studien hur olika karaktärer framställs i några utvalda tipsböcker och huruvida en kommunal lässatsnings lärarhandledningar inbjuder till samtal kring det. Metoderna vi valt att använda oss av är innehållsanalys, kvalitativ intervju och litteraturanalys. Genom innehållsanalyserna granskade vi vad den kommunala lässatsningens styrdokument samt lärarhandledningar uttrycker om genus. Den kvalitativa intervjun hjälpte oss att undersöka hur den kommunala lässatsningens bibliotekskonsulenter resonerar vid val av boktips. Litteraturanalysen gjordes på några utvalda böcker som den kommunala lässatsningen rekommenderar som högläsningsböcker för årskurserna 2–3. Resultatet vi kommit fram till visar att det är ett komplext arbete att arbeta läsfrämjande och samtidigt ta hänsyn till andra aspekter så som ett genuskritiskt perspektiv. Böckerna den kommunala lässatsningen förmedlar innehåller således både traditionella och brytande föreställningar av manligt och kvinnligt. Det är därför viktigt att som verksam lärare vara kritisk till material som används och noga värdera sina val.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder lärare uttrycker att de använder i klassrummet för att främja elevers intresse för att läsa skönlitteratur och vilka faktorer som påverkar elevers läslust. Ramen för vår studie utgår från våra frågeställningar där vi har undersökt hur lärare ser på begreppet läslust. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en enkät och intervjuer. Materialet som analyserades består av 99 enkätsvar, en intervju med tre bibliotekarier samt en intervju med en lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärare främst använder högläsning som arbetssätt för att stimulera elevers läslust, med efterföljande boksamtal som metod där alla elever kan känna sig inkluderade. I vår enkät framkom även bokvalet som en viktig faktor för elevers läslust. Många respondenter vittnar om lärarens och skolbibliotekets roll för att elever ska finna läslust. Det visar sig tydligt att skolbibliotekets vara eller icke vara ser väldigt olika ut på skolorna. Denna brist på likvärdighet mellan skolor och kommuner är oroväckande och kan vara en orsak till elevers bristande läslust.

Sammanfattning I denna studie undersöks högläsning i förskolan utifrån ett pedagogperspektiv. Vi tar vår utgångspunkt i tidigare forskning som visar att högläsning är betydelsefull ur flera aspekter. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagogerna planerar och använder sig av högläsning i förskolan samt hur de upplever att högläsningen fungerar. Vi har använt oss utav den kvalitativa metoden och genomfört intervjuer med fem pedagoger om högläsning. Det gav oss möjlighet att ta del av deras olika erfarenheter och lyfta fram dem. Resultatet av vår studie visar att de intervjuade pedagogerna har olika syften kring högläsningen på förskolan, som ökat ordförråd, språkutveckling och vila. De har också tankar om att skapa nyfikenhet och bokvana hos barnen. Pedagogerna planerar för högläsning varje dag men det kommer även oplanerade tillfällen. Högläsningsstunderna upplever pedagogerna som lustfyllda och lärorika. Dessutom använder de högläsning som en grund för samtal med barnen.

Inledning Som blivande förskollärare intresserar vi oss för yngre barns språkutveckling. Vi vill fokusera på hur pedagoger använder böcker som redskap för att stödja och stärka barns språkutveckling. Vi anser att det är viktigt att vara aktiv och bjuda in barnen till en dialogisk och utforskande läsning tillsammans för att stimulera barnen i deras utveckling och lärande gällande språket. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av böcker som ett verktyg för att stödja och stimulera barns språkutveckling. Metod För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi kvalitativ metod med intervjuer som tillvägagångssätt. Detta gjorde vi för att det var ett bra sätt att få mycket information om ämnet vi har valt att undersöka, samt för att ge oss en helhetsbild utifrån vårt syfte och forskningsfrågor. Resultat Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att de ska vara aktiva läsande förebilder för barnen där de ska inspireras och få intresse för böcker och läsning. Förskollärarna ser fördelar med spontana lässtunder under dagen i en läsmiljö där språkutvecklingen blir en central del i olika sammanhang i verksamheten.

Inledning Studien handlar om pedagogers uppfattningar om fenomenet högläsning och barns inflytande i val av litteratur för barn 1–3 år. Det finns tidigare forskning som undersöker högläsning och barns inflytande i förskolan. Dock innefattar studierna till största del barn 1–6 år och det tycks saknas studier som inriktar sig på barn 1–3 år. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattning av fenomenet högläsning för barn 1–3 år och barnens inflytande i val av litteratur. Studien tar inspiration av variationsteorin eftersom variationer och urskiljningar i pedagogernas uppfattningar om fenomenet högläsning undersöks. För att besvara studiens syfte använder vi oss av två frågeställningar: - Vilket pedagogiskt syfte har pedagogerna med högläsning i förskolan? - Hur uppfattar pedagogerna barnens möjligheter till inflytande i val av litteratur? Metod Arbetet innefattar en kvalitativ studie som tar inspiration av ansatsen fenomenografi. I producering av data har enkäter med öppna frågor använts och respondenterna innefattar pedagoger som arbetar med de yngsta barnen 1–3 år i förskolan. Studien undersöktes på tre förskolor i en medelstor stad i sydvästra Sverige och sammanlagt deltog 13 pedagoger. Resultat Utifrån studien visar resultatet på att det finns flera syften med högläsning i förskolan. Dessa syften innefattar språkutveckling, fantasi och avkoppling. Utifrån pedagogernas svar framkom likheter och skillnader. Resultatet i studien visar dessutom att barnens inflytande i val av litteratur till viss del är begränsat när de ska låna böcker till avdelningen. Dock visar resultatet att barnen har ett större inflytande i val av litteratur i högläsningssituationer. Inom val av litteratur i den fysiska miljön och inom tillgängligheten av litteratur fann vi likheter och skillnader. Dessa innefattar litteraturens placering runt om i den fysiska miljön.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa olika förskolors arbetssätt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssätt utifrån homogena och mångkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhållningssätt till böcker och läsning, påverkar hur läsmiljön på förskolan är utformad. Vår forskningsbakgrund och litteraturgenomgång är uppdelad i tre forskningsområden. Det första området är det som berör språkutveckling och det andra området är studier kring barnlitteratur och den sista är flerspråkighet. I vår undersökning visade det sig att samtliga pedagoger använder sig av högläsning. De lyfter fram boksamtalet som en viktig del i barns språkutveckling. Vi kunde även utifrån vår undersökning se att en barngrupps sammansättning kan påverka pedagogers arbetssätt med barnlitteratur. Pedagogerna på den mångkulturella förskolan lyfter vikten av det ”enkla” språket. Utifrån pedagogernas svar i våra intervjuer, visar det att de är medvetna om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, men att det sällan förekom spontana lässtunder på grund av tidsbrist. En annan viktig aspekt som framgick i vårt resultat av det empiriska materialet är ”läsvila”. Den tolkningen gjorde vi eftersom högläsningen oftast sker efter maten för de barn som inte sover middag.

The topic of this bachelor thesis is the art of book talk. Book talk is when a librarian orally presents a book in front of a group of people, in this thesis, a group of children. The first part of the thesis treats book talk as a method and its development. It will also go through which role book talk plays in the daily work of a children's librarian today, and if they got any education in book talk during their librarian education. The purpose of this study is to investigate and compare Lev Vygotskij's pedagogical theories on fantasy and creativity to book talk performed by children's librarians. Interviews were made with three children's librarians at two libraries in a quite big town in Sweden. Book talks were also observed at some occasions. The result of this study is that the interviewed librarians are not mainly aware of which pedagogical methods used in their book talks (and in preparing them). Yet it is possible, by analysing the material from the interviews and observations, to find similarities between book talk and Vygotskij's theories. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this master thesis is to examine if booktalk is a good method for stimulating reading based on interviews and observations with two classes of pupils in the intermediate level of the Swedish nine-year compulsory school. Our aim is also to study the reading environment regarding of Aidan Chambers' factors about what is indispensable for a good environment for the children. The factors are: Time for reading, time for reading aloud, the stock of books and conversations about books. The study is based on interviews with 38 pupils, two booktalkers and two teachers in two different cities. It also contains two observations of booktalk. The results show that the children in both schools like to listen to the booktalk and that they gladly take a book when they leave the library. In this case there is no difference between boys and girls. The study also shows that the children do not have enough time in school to read quietly for themselves instead the teachers read aloud for them. / Uppsatsnivå: D