Denna studie skrevs i syftet att öka kunskapen om högläsningens funktion i förskoleverksamheten. Detta har undersökts genom en kvalitativ jämförande studie med semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare och sociokulturell teori användes för att analysera empiri. Studiens resultat redovisas i tematiska avdelningar; avslappningsläsning, högläsning som kunskapsutveckling, högläsning som performativ konstart och högläsning som intro till lek. Undersökningen visar att förskollärare dagligen använder högläsning i olika syften men framför allt för att skapa en stund för närhet med barnen, att främja det individuella barnets språkutveckling eller som introduktion till lek. / The studie was written with the purpose to increase the knowledge of what the function of reading aloud is within the pre-school. This has been investigated through an qualitative comparative analysis with semi structured interviews with four pre-school teathers and analysis was made with a sociocultural theory. The study results are reported in thematic departments; relaxations reading, reading aloud as developing knowledges, reading aloud as a performative art form and reading aloud as introduction to play. The survey shows that reading aloud are used daily by pre-school teachers for several purposes. In general it is used to create a moment of closeness with the children to encourage the language of the individual child or as an introduction to play.

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2018, s.257) står det att elever ska kunna ta till sig ett budskap och förstå innerbörden av olika typer av texter. Som pedagog måste man därför välja material för att inspirera och motivera eleverna. Studien bygger på en skriftlig intervju och en observation vilket är kvalitativa metoder. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad f-3(förskoleklassårskurs 3)pedagogerna har för krav då de väljer högläsningsböcker. Pedagogerna kommer att få välja ut tre stycken böcker av 16 möjliga. De ska motivera valen av böckerna samt beskriva didaktiska tankar kring boken. Pedagogens val av böcker påverkar hur eleverna responderar. Valet spelar stor roll för att kunna gagna elevernas kunskap inom läsförståelse och utveckla sin litteracitet. Litteraturen ska bidra till att eleverna utvecklar sin nyfikenhet och fantasi. Genom den skriftliga intervjun och observationen från de verksamma pedagogerna visade resultatet att verksamma pedagoger ställer höga krav på böcker och att de har en tanke med valet av bok för att främja elevernas kunskaper. Också att boken kan användas för att koppla till olika ämnen och utgöra en länk till läroplanen. Slutsatsen av studien är att pedagogen ska känna elevgruppen för att kunna välja en passande högläsningsbok och för att kunna stötta och fånga elevernas intresse samt utmana dem utifrån den nivån som de befinner sig på i sitt lärande.

Inledning Högläsning är relativt vanligt i de yngre åldrarna, vilket ter sig naturligt då barn i den ålderninte kan läsa på egen hand. Lärare kan arbeta på olika sätt med högläsning. Målet medhögläsning är att eleverna ska bli intresserade och väcka lusten för att läsa. I de flestastudierna som jag har tagit del av saknas ett tydligt lärarperspektiv på hur högläsning kanfrämja elevers läsinlärning. Denna uppsats fokuserar därför på hur lärare själva menar att dearbetar med högläsning, samt hur deras arbetssätt kan bidra till elevers läsinlärning. Syftet Syftet med denna undersökning är att studera hur lärare i årskurs 1–3 använder högläsningenför att främja elevers läsinlärning. Följande forskningsfrågor besvaras i uppsatsen: Vilkaarbetssätt och strategier använder lärare i samband med högläsning? samt På vilka sätt bidrar lärares arbetssätt och strategier till att främja elevers läsinlärning? Ansats Metoden som lämpade sig bäst för denna studie var kvalitativa intervjuer. Genom att användasemistrukturerade intervjuer skapades dialoger med de medverkande och följdfrågor kundeställas under intervjutillfällena. Detta möjliggjorde insikt i lärarnas tal om hur de arbetar medhögläsning för att främja elevers läsinlärning. Deltagarna i studien är från olika skolor och harvarierande erfarenhet av högläsning. På så sätt förekom olika aspekter kring hur de talade omgenomförandet av högläsning som ett redskap i sina klassrum för att främja läsinlärningen. Resultat Samtliga lärare arbetar på olika sätt med högläsningen. Högläsningen förekommer dagligen ideras klassrum. De är enade om att högläsningen är viktig och att det borde förekomma mer ide yngre åldrarna. Lärarna använder sig av högläsning på ett medvetet sätt för att understödjaelevers språkinlärning. De använder olika strategier i högläsningen för att göra elevernadelaktiga, involvera föräldrarna, förmedla lässtrategier och för att använda högläsningen som en plattform för formativ bedömning för få insikt i och vidareutveckla elevernas läsning. Resultatet visar även att textsamtal är en viktig strategi under ett högläsningsmoment. Diskussion Samtliga lärare anser att genom högläsning blir eleverna intresserade av att läsa och eleverna får ett rikare ordförråd samt lär sig olika lässtrategier. Det finns likheter mellan tidigarestudier och studiens resultat kring högläsningens betydelse för elevernas läsinlärning. Lärarna använder sig av högläsning och syftet är detsamma samtidigt som högläsning gynnar eleversläsinlärning. Men klassrumsmiljön och lärarnas sätt att få insikt i elevernas kunskaper visarvissa skillnader i förhållande till vad tidigare studier förespråkar. Klassrumsmiljön och lärarens kompetens kan påverka elevers läsinlärning i samband med högläsning.

Högläsning kan ses som ett verktyg för att utveckla elevers språk och har samtidigt visat sig vara betydelsefull för elevers egen läsutveckling. Att lärare högläser för elever är därför av största vikt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier forskare förespråkar att lärare kan använda sig av under högläsningen för att främja elevers språk. Syftet är också att undersöka vilka betydelser deförespråkade strategierna kan ha på elevers lärande. Högläsning avser i denna studie den form när läraren läser högt för eleverna. Formen inkluderar även interaktioner mellan lärare och elever likt ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärande där elever lär i samspel med andra. Förståelsen och förmågan att röra sig i andra texter är också viktiga aspekter som utvecklar elevers literacy. I denna studie har vi använt oss av manuella sökningar och sökningar i databasen ERIC. Litteraturstudien är baserad på resultat från elva olika studier. Resultatet visar att de förespråkade strategierna kan delas upp i tre kategorier: 1. Förberedelser innan högläsning. 2. Texters struktur och innehåll. 3. Ordförrådsstrategier. Utifrån studiens resultat rekommenderar vi att lärare med fördel kan tillämpa strategier från respektive resultatdel. Lärare har inför högläsning didaktiska val att ta ställning till, exempelvis strategin bokval. För att främja förståelsen av texters struktur och innehåll kan lärare till exempel utnyttja strategierna berättelsens komponenteroch dramatisera. Slutligen bör lärare använda sig av planerade ordförrådsstrategier där exempelvis ord placeras i ny kontext eller att elever konstruerar nya meningar med ord.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att studera skönlitteraturens betydelse för elevers läsutveckling och läslust samt att undersöka hur grundskolelärare inom årskurserna F—3 jobbar med skönlitteratur i undervisningen. Frågeställningarna som har legat till grund för studien har varit ”hur används skönlitteratur i undervisningen för att stödja elevers läsinlärning och läslust?” och ”vad är den generella inställningen till arbete med skönlitteratur utifrån lärares perspektiv?” Detta har besvarats genom att läsa litteratur inom ämnet och genom att intervjua fyra verksamma klasslärare som undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna som hölls var semistrukturerade och kvalitativa och det empiriska materialet analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Den litteratur som studerats har visat att arbete med skönlitteratur har många positiva fördelar. Några av dessa är ökat ordförråd, berikad fantasi och en ökad förståelse för sig själv och andra samt för omvärlden. Läraren spelar en viktig roll i elevers läsutveckling och hur de motiverar eleverna till läsning har stor betydelse för deras läslust. Samtliga lärare i studien finner arbete med skönlitteraturen viktigt och inkluderar läsning i undervisningen på olika sätt. De ser alla många fördelar med att arbeta med skönlitteratur och har en positiv inställning till skönlitteratur i undervisningen men finner vissa aspekter mer kritiska än andra. Dessa innefattar tidsbrist och somliga elevers ointresse för böcker. Resultatet visar även att samtliga lärare i studien har en medvetenhet bakom skönlitteraturundervisningen men att det ibland infaller som en utfyllnad i undervisningen när det blir tid över. Slutsatsen är att samtliga lärare i studien jobbar med skönlitteratur i undervisningen och att de har kunskap om skönlitteraturens många fördelar och har en positiv inställning till skönlitteratur i undervisningen. Tidsbrist kan dock försvåra arbetet med skönlitteratur.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur högläsning i år fyra, fem och sex genomförs på en skola samt lärares och elevers uppfattningar om högläsning. Metoderna som användes i undersökningen var tre observationer, tre semistrukturerade intervjuer med lärare och tre semistrukturerade intervjuer med elevgrupper. Resultaten visar hur tre olika högläsningslektioner genomförs. Resultaten illustrerar också att lärare ser läslust och läsförståelse som de viktigaste faktorerna för högläsning och att elever bland annat uppfattar högläsningen som ett skönt avbrott till den ordinarie undervisningen. Resultatdiskussionen tyder på att observationer, lärarintervjuer och elevgruppsintervjuer visar på en samstämmighet och kan kopplas till forskningsgrundade lässtrategier.

Uppsatsen behandlar hur tre pedagoger talar om högläsning samt dess roll för barns språkutveckling. Syftet är att bidra med kunskap om några olika sätt att arbeta med högläsning med de yngre barnen i förskolans vardagliga verksamhet, samt hur högläsning kan bidra till de yngre barnens språkutveckling. De två frågeställningar som ligger i grund är hur de tillfrågade pedagogerna beskriver sitt arbete med högläsning med de yngre barnen i förskolan, samt hur pedagogerna uppfattar att deras arbete med högläsning kan bidra till de yngre barnens språkutveckling. Studien utgår från en kvalitativ metod, där tre intervjuer genomförts. Metoden användes för att synliggöra pedagogernas resonemang kring sitt arbete med högläsning. Materialet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen den proximala utvecklingszonen, scaffoldning och mediering. Resultatet visar att samtliga pedagoger framhåller att interaktion i samband med högläsning är en viktig del i barnens lärandeprocesser. Vidare menar pedagogerna att det är viktigt att inte förenkla språket i böckerna för då ges barnen ingen möjlighet att höra de svåra orden och de korrekta meningarna. Samtliga pedagoger beskriver även hur viktig miljön är för att skapa en bra språkutvecklande högläsningssituation. Böcker ska placeras så barnen själva kan nå dem, detta för att uppmuntra deras bokintresse och för att de själva ska kunna ta initiativ till högläsning. Några av slutsatserna är att pedagogerna är medvetna om hur de kan arbeta med högläsning för att stimulera barnens språkutveckling, men även hur de kan använda högläsningen för att skapa ett lugn i barngruppen. Viktigt för barnens språkutveckling är också att de får vistas i en bokrik miljö där böcker finns tillgängliga för dem att själva välja vilken bok de vill höra eller titta i.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida högläsning påverkar elevers läsförståelse i kursen svenska 1 på gymnasiet samt hur gymnasieelever ser på högläsning som ett arbetssätt i svenskämnet. 38 elever som studerar på ett teoretiskt program deltog i undersökningen. Datainsamlingen bestod av en läsförståelseövning med en efterföljande kvantitativ åsiktsenkät samt en kvalitativ undersökning i form av en fokusgrupp. Resultatet visade att högläsningen till viss del påverkade elevernas läsförståelse negativt med färre producerade svar per elev än efter tyst läsning. Enkätsvaren påvisade att ungefär hälften av eleverna var likgiltiga inför arbetssättet, men flera för- och nackdelar togs även upp. Slutsatsen av studien är att högläsning kan användas i svenskämnet för att variera innehållet, men att elever i stor grad känner sig likgiltiga inför arbetssättet och elevernas läsförståelse påverkas inte till det bättre.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om elevers läsförståelse och hur den kan främjas genom gemensam läsning i ämnet svenska, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har högläsning med efterföljande textsamtal för elevers läsförståelse, i grundskolans tidigare år?  Eleverna i den svenska skolan har under en period haft låga resultat i internationella mätningar. Samtidigt ökar kraven på eleverna, både i skolan och samhället. Av den anledningen är denna forskning högst angelägen att genomföra. För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om gemensam läsning och textsamtal som sker i skolan.  Resultatet visar att gemensam läsning i form av högläsning och efterföljande textsamtal främjar elevers läsförståelse. Det är främjande då det hjälper elever att associera obekanta ord och meningar till sådant som är bekant för dem sedan tidigare. Likaså ger det kollaborativa lärandet också stöd i elevernas läsförståelse, då de får ta del av sina kamraters tankar och kunskaper kring det lästa.  Studien visar också att det saknas vetenskapliga artiklar med fri tillgång kring ämnet och skulle därmed behöva vidare forskning, för att kunna få ett mer fruktbart svar med en bredare vetenskaplig grund. Därför skulle det vara gynnsamt att vidareutveckla detta område med ytterligare forskning.  Den didaktiska implikationen är följaktligen att lärare och andra verksamma personer i skolbranschen behöver arbeta mer med den pedagogiska avsikten till högläsning och inte endast läsa böcker för en lugnande och samlande effekt.  På så vis har undersökningen bidragit till en öppning för yrkesverksamma pedagoger, men också till en öppning för vår framtida forskning.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för elevers möjlighet till igenkänning i skönlitteratur. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar: På vilka sätt arbetar lärare för att elever ska kunna identifiera sig i den skönlitteratur som används i svenskundervisning? Hur beskriver lärare att de upplever tillgången till mångfaldslitteratur kopplat till etnicitet? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare. Intervjuerna var semistrukturerade och urvalet var målstyrt. Resultatet av studien visar att lärarna, i enlighet med tidigare forskning, anser mångfaldslitteraturen som viktig för elevers identitetsskapande. Dock känner flertalet av lärarna en osäkerhet i användning av mångfaldslitteratur, något som kan bero på ett bristande stöd från skolan som organisation. Undersökningen har genomförts med socialkonstruktivistisk teori som utgångspunkt. / This has been investigated through qualitative interviews with six active teachers. The interviews were semi-structured and the selection was targeted. The result of the study shows that teachers, in accordance with previous research, consider the diversity literature as important for students’ identity formation. However, most of the teachers feel an uncertainty in the use of diversity literature, which may be due to a lack of support from the school as an organization. The study was conducted departing from a social constructivist theory.