Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar när de får lyssna till högläsning. Efter barnen hade lyssnat på texten så fick de rita sina egna bilder utefter vad de själva hade reflekterat över utifrån berättelsen. Jag använde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att få fram deras känslor och åsikter om texten. Texten var en känslosam skönlitterär berättelse för barn. Handlingen kretsar kring när en fågel blir begravd efter den dött när den flög in i ett fönster. Huvudpersonen är en en flicka i nioårsåldern. Barnen som deltog i undersökningen var också i nioårsåldern och de hade många olika tolkningar på vad som hände och hur de upplevde det. De var mycket berörda av texten, och många hade personliga tankar och åsikter om döden och begravningar. De använde sig av sin fantasi när det gällde att tolka och bearbeta textens känslosamma ämne. / My thesis objectives are to investigate the various perceptions and interpretations of children listening to a text being read aloud. After the children had listened to the text, they painted pictures of their reflections of the story. These images were used when interviewing the children about their feelings and opinions about the story. The text was an emotional work of child literature. The main event of the story was the burial of a bird that had collided with a window, and the main character was a nine-year old girl. The reactions of the children participating in the study, also nine years of age, were varied. They were touched by the story, and many had personal reflections on death and funerals. They were able use their imaginations as support when handling this difficult subject.

Syftet med denna studie är att undersöka låg- och mellanstadielärares syn och arbetssätt kring högläsning samt vilken betydelse dessa tror att högläsning har på deras elever. För att kunna undersöka detta ämne har jag använt intervju som metod och utfört sammanlagt sex intervjuer, tre stycken med lärare på lågstadiet och tre stycken på mellanstadiet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori och intervjuerna har vidare analyserats dels genom att koppla resultaten till denna utvecklingsteori och dels genom att koppla resultaten till den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen som jag bland annat återkopplar till i analysen av intervjuerna innehåller olika forskningsteman som handlar generellt om högläsning, betydelsen av att tidigt börja läsa för barnen, hur man som lärare eller förälder kan utveckla barnens läslust och språkutveckling och så vidare. Resultaten visar att de intervjuade lärarna är positivt inställda till högläsning och vilken påverkan denna har på sina elever. Resultaten visar även att samtliga lärare använder högläsning regelbundet i sin undervisning men i olika utsträckning, vissa lärare på ett varierande och kreativt medan vissa lärare inte alls anstränger sig vid arbete med högläsning. I studien framgår det också att ett flertal centrala innehåll och syftemål från kursplanen i svenska i Läroplanen för grundskolan (2011) kan uppnås genom arbete med högläsning.

Syftet med denna studie var att se hur förskollärare arbetar med högläsning för 1-3 åringar i förskolan. Att belysa deras arbetsätt och få en tolkning av deras medvetna arbete för de yngre barnen i förskolan med högläsningen. Begreppet högläsning definieras i denna studie som Simonsson (2004) beskriver det till att vara då barn lyssnar på en vuxen som läser en text. I bakgrunden tas högläsningens olika former upp och betydelsen av högläsning för de yngre barnen. Även Keene och Zimmerman (2003) strategier läggs som teoretisk ansats i denna studie. För att betrakta studiens syfte gjordes en kvalitativ undersökning. Detta genom både intervjuer och videoobservationer ute i förskolans verksamhet. I studien deltog 6 stycken förskollärare och 17 stycken barn i åldrarna 1-3 år. Resultatet visar att förskollärare är medvetna om grunden som skapas inför kommande läs- och skrivutveckling och att ordförrådets utveckling är i fokus under de flesta högläsningstillfällena. Resultatet i denna studie visar också på att förskollärarens syfte med högläsningstillfällena kan se olika ut beroende på grupp, ålder och situation.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 5 har om lärarens och sin egen högläsning i skolan, det vill säga hur de uppfattar högläsning och de villkor som omger högläsningsaktiviteten samt vad de lär sig. I studien medverkade tolv elever från två olika skolor, där sex elever från varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar. Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lärarens och sin egen högläsning i skolan. Många tycker att högläsning är roligt, men det är även förknippat med en oro för att läsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien säger att de känner en nervositet i samband med högläsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger högläsningstillfället, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att själva läsa högt. Flera uttrycker att de inte lär sig något av att läsa högt utöver att bli bättre högläsare, men kan däremot berätta vad de tycker att de lär sig genom att lyssna till lärarens högläsning. Eleverna uppfattar läraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget läsande och lärande.

Mitt syfte med den hör undersökningen är att belysa faktorer som kan styra valet av högläsningsbok bland klasslärare i årskurs tre i grundskolan. Mina frågeställningar var: Vilka böcker används vid högläsning av lärare i årskurs tre i grundskolan som ingår i min studie? Hur beskriver lärarna valet av högläsningsbok? Överensstämmer de studerade lärarnas beskrivning av faktorer som påverkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare än andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som påverkar lärarens val av högläsningsbok är språket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkännande, samt lärarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs tre.

Under de senaste årtiondena har invandringen till Sverige ökat markant vilket också lett till att skolväsendet har blivit allt mer flerspråkig och mångkulturell. Detta ställer nya krav på pedagogerna då det har uppkommit fler aspekter som de måste ta i beaktning. Samtidigt visar internationella studier att de svenska elevernas läsförståelse har försämrats under de senaste åren. Några av de verktyg pedagoger kan arbeta med för att stärka barnens språkutveckling, redan i förskoleålder, är högläsning och boksamtal. Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagogerna i förskolor med flerspråkiga och mångkulturella barn arbetar med just högläsning och boksamtal samt hur de valde ut böcker för detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer. Resultaten visade att det ofta var barnen som valde ut böckerna och pedagogerna ledde dem i detta val. Högläsning förekom oftast som planerade aktiviteter och sällan spontant. De flesta av högläsningssituationerna ledde till boksamtal och nivån på dessa samtal visade på stor variation. Det arbete som studerades visade på att man utgick nästan enbart ifrån böcker som speglar den svenska kulturen och språket. I bokvalet, högläsningen och boksamtalen togs nästintill ingen hänsyn till barnens mångkulturella och flerspråkiga bakgrund.

Synen på högläsning har genom åren förändrats, från att till stor del ha varit ett hjälpmedel för gemenskap till att idag ses som något grundläggande för barns språkutveckling. Detta visar sig bland annat i förskolans läroplan, där språkutveckling lyfts som ett centralt begrepp. Under studiens gång framkom genom granskning av litteratur att det anses vara av stor vikt att hjärnan stimuleras, bland annat genom högläsning. Denna stimulering anses starta redan i tidig ålder då mycket av den intellektuella och språkliga utvecklingen sker. Den litteratur som vi studerat visade att barn som fått otillräcklig språkträning under småbarnstiden har svårt att ta igen detta under uppväxten. Förskolan har en viktig uppgift i att lägga grunden till läs- och skrivkunnighet för att förebygga svårigheter inom detta område. Syftet med undersökningen var att studera hur några verksamma förskollärare ser på högläsningens betydelse och inverkan på barns språkutveckling i förskoleåldern, samt hur de beskriver och definierar detta arbete inom förskoleverksamheten. I denna studie intervjuades sex verksamma förskollärare på två olika förskolor. Under intervjuerna fördes anteckningar samt gjordes ljudinspelningar. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades. Utifrån ett antal återkommande teman formulerades rubriker med syfte att göra materialet överskådligt för läsaren. I studien framkom att planerade högläsningsstunder var dagligt förekommande på förskolorna. Vidare framkom att spontana lässtunder sker utifrån barnens intresse förutsatt att pedagogerna har möjlighet till det. Dessa lässtunder är den enda kontakten med högläsning som de yngsta barnen har, då de sover vid de planerade lässtunderna. Att bearbeta högläsning genom exempelvis samtal och diskussioner var något som förespråkades av förskollärarna. Detta ansågs leda till att barn utvecklade sitt ordförråd samt sin ordförståelse. Att inkludera barnen vid val av böcker till högläsningen var något som samtliga förskollärare betonade vikten av. Sammanfattningsvis visade samtliga förskollärare stor förståelse för högläsningens betydelse för barns språkutveckling och var införstådda med vikten av daglig stimulans.

Denna undersöknings syfte var att få kunskap om blivande förskollärares syn på barns språkutveckling i samband med högläsning, samt hur syftet med högläsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att få en fingervisning om detta användes kvalitativa studier där fem blivande förskollärare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Samtliga menade att högläsning i förskolan är mycket viktigt eftersom effekterna är gynnsamma för barns språkliga utveckling men även för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade även att de intervjuade studenters uppfattning rörande högläsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men även att ett syfte till vila fanns.

Detta examensarbete handlar om högläsning och högläsning som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Syftet med arbetet är att se om och hur högläsning används i skolan och hur eleverna påverkas av högläsning. Jag har använt mig utav kvalitativa intervjuer när jag undersökt hur fyra pedagoger ser på högläsningen. Intervjuerna har genomförts på en skola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur och forskning om ämnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhåller sig till litteraturen och tidigare forskning. De ser högläsning som en del i undervisningen och att det ger positiva effekter på barns och elevers språkutveckling. Slutsatsen av mitt arbete är att högläsning används som ett pedagogiskt verktyg av verksamma pedagoger idag och att deras uppfattning går hand i hand med vad litteratur och forskning säger. Högläsning är en språngbräda in i litteraturens och skriftspråkets värld, barnen och eleverna får smaka på ord och lär sig använda ord i rätt situation. De lär sig om socialt samspel, om mänskliga relationer och utvecklar sin fantasi. Högläsning är ett verktyg för att få barnen att själva finna läslust och stimulera sin språkutveckling. Barnen får gemensamma ämnen att diskutera och lär sig därmed språket.

Högläsning med tillhörande samtal, så kallade boksamtal är mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av läsförståelsen betydligt mer än om förskolläraren enbart läst för barnen och inte följt upp med samtal efteråt. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har av högläsning och boksamtal samt vilka tillvägagångssätt som används vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse. Frågeställningarna i studien är följande; -          Vilka uppfattningar har förskollärare av högläsning och boksamtal? -          Vilka tillvägagångssätt använder sig förskollärare av vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse i förskolan? Studien vilar på den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig på sju intervjuer med förskollärare som arbetar i barngrupper med åldrarna 1-3 år eller 3-5 år.  Resultatet visar på fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollärarna, dessa var; social aktivitet, frågor, språk samt verktyg.