Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka fyra pedagogers tankar om högläsningsbokens betydelse i undervisningen. Hur väljer de bok, hur bearbetas eventuellt boken och vilket syfte har de med sin högläsning? Metod: Fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-4 har intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och bandspelare har använts som arbetsmetod. Intervjufrågorna som rör högläsning har delats in i dessa områden: valet av högläsningsbok, fördelarna med högläsning och hur boken bearbetas. Resultat: Undersökningen har visat att pedagogerna har ett syfte med sin högläsning. Respondenterna uppger att eleverna brukar bearbeta boken genom att ibland måla en bild till och ibland även skriva. Högläsning ses av pedagogerna som språkutvecklande och en möjlighet för eleverna att utveckla sin fantasi. Det är också en önskan hos pedagogerna att tipsa eleverna om författare och olika sorters böcker. Eleverna är ofta med i valet av högläsningsbok.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av den inkluderande undervisningsmetoden med lässtrategier. En undervisning som har fokus på textläsning och förståelse av text och är strukturerad utifrån vad som händer innan, under och efter läsning. En klass i årskurs tre på gymnasiet läste i kursen svenska 3 två noveller gemensamt och bearbetade dessa i helklass och i mindre grupper med lässtrategierna som utgångspunkt. Ytterligare ett syfte var att undersöka om elever på ett metakognitivt plan kunde beskriva sitt lärande kring det lästa efter att ha tagit del av läsförståelseundervisningen med lässtrategier. Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av webenkäter som elever fick besvara efter genomförd undervisning. För att komplettera enkäten användes också en kvalitativ metod i form av intervjuer med tio elever. Studien var en aktionsforskning då läraren som ledde undervisningen också genomförde undersökningen. Resultaten visar att elever upplevde lässtrategiundervisningen som ett arbetssätt som engagerade dem. De var positiva till att arbeta med texten på ett systematiskt sätt, vilket de ansåg bidra till att de förstod texterna bättre. Gruppdiskussionerna och samspelet med andra i textläsningen visade sig vara betydelsefullt för elevernas förståelse. På ett metakognitivt plan kunde elever uttrycka att deras textförståelse förändrades i samspelet med andra och att systematiken i läsningen bidrog till ett lärande som de tyckte var överförbart till andra sammanhang. Elever upplevde att de, i skolan, behövde vägledning och redskap för att bearbeta texter för att nå förståelse. Högläsningen, klassrummet och interaktionen mellan elever blev viktiga faktorer i denna studie och visade att lässtrategiundervisningen var inkluderande. Det gemensamma och strukturerade arbetssättet med textläsningen bidrog till att alla elever kunde delta i undervisningen utifrån sina förutsättningar och oavsett om de var goda eller mindre goda läsare. Inkludering blev den röda tråden i denna studie.

The aim of this bachelor thesis is to examine the practitioner around reading aloud among parents and children’s librarians. The questions I have been working with is how does the parents habits around reading aloud looks like and why they do it, and how does children´s librarians work with reading aloud and why. The method I have been working with are interviews, both with parents how have children in the age of one to five years old and children´s librarians how works with children in the same age. In my analysis did I use a socio-cultural perspective and also a model made of Dominikovic which describes the interaction between an adult and a child in a reading aloud situation. The result of my survey showed that the parents I was interviewed was reading aloud to their children almost every day, in my opinion are the parents not aware of all the advantages the reading aloud will give their children, they see it more like a tradition they want to give their children. The children´s librarians have a more stated purpose with their activities around reading aloud and that is mainly language development.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ger barn möjlighet till delaktighet och inflytande i samband med högläsning. För att genomföra undersökningen valdes metoden VSR (video self-reflection) i kombination med semistrukturerad intervju där fem förskollärare från två olika kommuner deltog. Den teoretiska grunden utgjordes av literacy, vilket i denna studie innebär hur högläsning kan främja barns språkliga utveckling. När barnen får möjlighet till delaktighet under lässtunden utvecklar barnen en större förståelse för innehållet i boken där nya ord och begrepp behandlas. I vår studie framkom det att arbetet för barns delaktighet och inflytande i högläsning gör sig synligt genom att förskollärare låter barnen påverka vad och när det ska läsas, samt att förskolläraren är lyhörda för barnens intressen och erfarenheter före, under och efter högläsningen.

Inledning: Förskolan har ett uppdrag att stödja barns språk, tanke och kunskapsutveckling. Pedagoger bör tillämpa olika språkliga verktyg för att utmana barn i deras språkutveckling. Dessa verktyg kan exempelvis vara högläsning (Bjar & Liberg 2010 s. 17). Vi har undersökt vilken syn pedagoger har på högläsning i förskolan i språkutvecklande syfte. Detta för att vi vill få ytterligare kunskap om hur högläsning påverkar barns språkutveckling för att vi i framtiden ska kunna arbeta språkutvecklande med högläsning som verktyg. Barn utvecklar inte enbart sitt språk vid högläsning. De får möjlighet att utveckla sin identitet, lära känna sig själva samt få empati och förståelse för andra barn och vuxna. Detta enligt Heimer (2016, ss.16–17). Syfte: Syftet är att undersöka vilken syn pedagoger har på högläsning i språkutvecklande syfte i förskolan. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer som metod inriktat mot pedagoger då vi ansåg att vi skulle få ett mångsidigt resultat gentemot vårt syfte. Resultat: I resultatet som vi har fått fram framgår det att pedagoger ser högläsning som ett positivt verktyg, samt att deras syfte med högläsning framförallt handlar om att utveckla barns språk. I resultatet framgår det även att barn ska vara delaktiga i högläsningen genom att få diskutera bokens innehåll där både barnet samt pedagogerna ställer frågor till varandra om texten. Enligt pedagogerna finns det olika aspekter som främjar barns språkutveckling vidhögläsning, exempelvis tonläget, vilken bok som läses, samt hur miljön är utformad.

Bakgrund: Det är idag en förutsättning att kunna läsa och skriva för att fungera i samhället. Genom högläsning kan dessa kunskaper uppnås. Det som tidigare varit läsförmåga i vårt samhälle har under senare tid kommit att vidgas. Högläsning är något som alltid förekommit i förskola och förskoleklass, men i takt med att den nya tekniken, såsom surfplattor, utvecklats är det mycket annat som ska få plats inom ramen för dessa verksamheter. Syfte: Vårt syfte med studien var att undersöka högläsningens betydelse i förskola och förskoleklass. Metod: Vi genomförde en kvalitativ studie och använde oss av fokusgruppsintervjuer. Då vår studie utgick ifrån tre olika arbetslag blev det också tre fokusgrupper. Genom detta fick vi flera synsätt på högläsning i förskola och förskoleklass. Resultat: I vår studie kom vi fram till att synen på högläsningen hos pedagogerna främst bestod av att väcka ett intresse för böcker och läsning hos barnen. Pedagogerna menade även att högläsning är betydelsefull för barn. Det övergripandet arbetet med högläsning innefattade främst redskapet bok men även andra uttrycksformer och berättandeformer förekom för att barnen skulle ges möjlighet att uppleva berättelsen på flera olika sätt. Vi kunde även se vissa variationer mellan förskola och förskoleklass. Pedagogerna i förskolan framhöll högläsningen som en viktig avslappning för barnen. I förskoleklass framhölls främst lärandet.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva enligt didaktisk forskning, hur högläsning kan användas i undervisningen och vilka arbetssätt som finns med högläsning och boksamtal för att främja elevers lärande. Litteraturstudien riktas in mot årskurserna F-3.   Egna inklusionskriterier framställdes i denna litteraturstudie och urval har gjorts för att finna vetenskapliga texter som är av relevans. Dessa texter har sedan jämförts och analyserats. Analysen består av både nationella och internationella texter som är skrivna på engelska och denna litteraturstudie har sin grund i ett sociokulturellt perspektiv.   Litteraturstudiens resultat belyser tre arbetssätt med högläsning: boksamtal, läsecirkel och läsloggar. Alla arbetssätt går ut på att elever ska diskutera texten med varandra men att det kan göras på olika sätt. Slutsatsen är att arbetssätt som utgår från högläsning bidrar till ökad språkförståelse hos elever.

Denna studie handlar om högläsning i förskolan och pedagogers tankar kring det. Genom intervjuer får vi veta hur pedagoger resonerar kring sin högläsning med barn och vad som är viktigt att tänka på när man högläser för barn. Resultatet visar vilka metoder som är att rekommendera när man läser och hur man ska tänka när man väljer böcker. En stor del av arbetet handlar även om sambandet mellan högläsning och språkutveckling hos barn. Syftet med vårt arbete är att undersöka pedagogers resonemang om hur högläsning används i verksamheten. Vi har använt oss av intervjuer för att göra undersökningen vilket gör vår studie till en kvalitativ studie. Resultatet av vår studie visar att högläsning enligt de intervjuade pedagogerna är viktigt för att stimulera barns språkutveckling. Det framkommer att intresse för högläsning är individuellt hos både barn och pedagoger och att det kan vara ett hinder till att högläsning blir en del i verksamheten. Pedagogerna redogör bland annat för de metoder de använder för att högläsning ska vara så givande som möjligt för barnen och delar med sig av sina tips. Pedagogerna i vår undersökning berättar om hur de planerar sina högläsningsstunder men även om hur de planerar sina bokval.

BakgrundStudien lyfter forskning utifrån högläsningens betydelse för läsförståelse. Hur högläsning kangenomföras är en central del av undersökningen samt att barn i yngre åldrar bör få ta del avlitteratur som kan leda in dem på självständig läsning. Allt detta kan genomföras med hjälp avhögläsningen och hur lärare genomför detta är centralt för denna studie. Högläsningen börmodelleras av en kompetent lärare som i sin tur leder till att elever kan genomföra självständigläsning. Att läsningen bör vara interaktiv är något som forskningen lyfter och denna sortsläsning väcker ett intresse hos elever som kan utmynnas i nyfikenhet och större läsförståelse.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur årskurs F-3 lärare uttrycker högläsningensbetydelse för elevers läsförståelse samt hur de uttrycker att den bedrivs i undervisningen.MetodUndersökningen är grundad i den kvalitativa metodansatsen med intervju som redskap där treverksamma lärare medverkade. Bakgrund och resultat är tolkat utifrån teorin Social learningtheory.ResultatStudiens resultat visar att högläsning är något som sker frekvent i de intervjuade lärarnasklassrum. Kring högläsning sker även diskussion av boken vilket lärarna anser är viktigt då detökar elevernas förståelse för den lästa texten, det framgår även att lärarna anser att högläsningenpåverkar elevernas ordförråd. Respondenterna beskriver hur de högläser vilket sker medinteraktion, olika röster, volym på talet, kroppsspråk med mera. Resultatet av detta anser demär att eleverna blir nyfikna och intresserade av läsning vilket i sin tur kan leda in dem påsjälvständig läsning. Resultatet blev en bekräftelse av undersökningens bakgrund. Detta kanexempelvis bero på lärarnas kunskap gentemot forskningen, en viss typ av intervjufrågor ellergedigna arbetssätt hos lärarna som instämmer med tidigare forskning.

Denna studie analyserar tidigare forskning om högläsning i skolan, och vilka effekter högläsning ger. Syftet med analysen är att se vad forskningen säger om högläsning som sker i undervisning och om forskningen menar att högläsning bidrar till att uppnå målen i gällande styrdokument för skolans tidigare år. Analysen utgår ifrån en systematisk litteraturstudie där sökning görs i flera olika relevanta databaser för att få fram tidigare forskning på ämnet.Resultatet visar att många pedagoger är positiva till högläsning men det finns mycket begränsad forskning om dess effekter. Tydligast menar pedagogerna att det kan ge ett ökat samspel i gruppen samt att det kan bidra till ordförrådinlärning och begreppsförståelse. Den forskning som finns är inte helt överensstämmande men hävdar att det finns en positiv effekt av högläsning trots att det är svårt att mäta.