Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har fyra lärare och 15 elever intervjuats om deras upplevelser av högläsning. Genom intervjuerna har vi fått en inblick i deras upplevelser av högläsningen, som ett verktyg för inlärning.Resultatet lyfter fram elevernas och lärarnas positiva inställning till högläsning. Slutsatsen av studien visar att högläsningens utrymme i undervisningen varierar beroende på lärarens kompetens. Eftersom forskning visar högläsningens fördelar och att lärarna anser att det inte alltid finns tid för högläsning, bör skolledningenlyfta högläsningen och erbjuda kompetensutveckling om högläsning, för att lärarna ska avsätta tid för högläsningen i undervisningen. / utbildningsvetenskap

Syftet med studien är att ta reda på hur några utvalda lärare i förskoleklass arbetar med och skapar en interaktiv högläsningsmiljö. Studien syftar även till att ta reda på hur arbetet med interaktiv högläsning kan främja elevernas språkutveckling samt vilka möjligheter och hinder som uppkommer. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex förskolkelasslärare på tre olika skolor i en mellanstor kommun. Resultatet visar att lärarna arbetar och tänker på liknande sätt när det gäller interaktiv högläsning, till exempel lyfts det upp att det är viktigt att ge eleverna möjlighet att samtala och vara delaktiga i arbetet. Gemensamt visade det sig även att interaktiv högläsning är ett bra sätt att arbeta med för att främja elevers språkutveckling i de yngre åldrarna.

I denna uppsats utforskar vi F–3–lärares uppfattningar om hur användningen av skönlitteratur i undervisningen kan påverka läsförmågan hos elever med lässvårigheter och hur detta samtidigt kan påverka elevernas självförtroende. Genom att använda en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer som huvudsakligt datainsamlingsverktyg, har vi analyserat och tolkat resultaten med stöd av relevant teori och tidigare forskning. I studien belyser vi F–3–lärares framgångsrika strategier och metoder för att främja läsning och stärka elevernas självförtroende genom skönlitteraturens användning. Resultaten indikerar att läsning av skönlitteratur, särskilt när den anpassas efter elevernas individuella behov och intressen, kan vara en betydelsefull faktor för att förbättra både läsförmågan och självförtroendet hos elever med lässvårigheter. Diskussionen och slutsatserna lyfter fram praktiska insikter och bidrar till förståelsen av hur skönlitteratur kan användas som ett effektivt verktyg för att stödja läsutvecklingen hos elever med specifika utmaningar. Sammantaget erbjuder uppsatsen insiktsfulla perspektiv och bidrar till det pågående samtalet om läsfrämjande strategier i tidiga skolår.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare i årskurs 1–3 använder tyst läsning i undervisningen och hur de väljer att följa upp den tysta läsningen. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade interjuver. I studien deltog sex respondenter från olika skolor. Data från intervjuerna transkriberades och sorterades, för att analyseras och diskuteras. Resultatet som framkom under studien är att lärare använder tyst läsning vid olika tillfällen, som exempelvis startuppgift eller när de är klara med huvudsakliga uppgifter. Tiden för den tysta läsningen kunde variera mellan 30–75 minuter per vecka. Slutligen visade resultatet att lärarna följer upp den tysta läsningen på olika sätt, exempelvis boksamtal och bokrecension.

Syftet med den här studien är att undersöka olika sätt att arrangera analog och digital högläsning i förskolan. Anledningen till valet av undersökning är att vi knappt  kunde hitta någon forskning om digital högläsning. Trots ett noggrant sökarbete.  Sökproceduren gick till på följande sätt att vi inriktade våra sökningsresultat till doktorsavhandlingar, avhandlingar  samt vetenskapliga artiklar som var granskade och märkta peer reviewed. Det vetenskapliga sökdatabaser vi sökte i var Primo, Eric, google schoolar och Diva portal. Även det mesta av forskningen om analog högläsning vi kunde hitta genom samma sökprocedur och vetenskapliga sökdatabaser riktar sig till barn i skolåldern. Den teoretiska utgångspunkten i studien är den sociokulturella teorin.   Datainsamlingsmetoden vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide utformades och semistrukturerade intervjuer gjordes med sex verksamma förskollärare på fyra olika förskolor Detta för att få några förskollärares syn på hur digital och analog högläsning kan arrangeras. Resultatet av undersökningen visar att flera olika syften beskrivs för att arrangera högläsning i förskolan. Majoriteten av förskollärarna nämnde språkutveckling, kreativitet och läslust. Även högläsningen som avkoppling nämndes som syfte. Alla förskollärare i studien använder sig av både analog och digital högläsning i sin undervisning. Dock visar vårt resultat att samspel mot lärande mestadels sker under arrangerad analog högläsning. Fortsättningsvis framgår det i  resultatet att i den digitala högläsningen planerar förskollärarna utifrån ålder, intressen och barngruppens behov. Förskollärarna beskriver den planerade och spontana analoga högläsningen och uttrycker att den spontana analoga högläsningen får ta större del än de önskar. Resultatet visar också att barngruppernas storlek under högläsningen har betydelse för  både analog och digital högläsning.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver hur analog och digital högläsning främjar barnens språkutveckling och interaktion. En kvalitativ forskningsmetod användes med semistrukturerade intervjuer med fokus på påverkansfaktorer som respektive högläsning har för barns språkutveckling och interaktion. Intervjuerna som genomfördes spelades in och transkriberades därefter. Materialet bearbetades och färgkodades för att kunna delas upp i olika teman. Vår studie vilar på det sociokulturella perspektivet där interaktion och språk är centrala begrepp. Resultatet visar att den analoga högläsningen skapar fler möjligheter för interaktion och samtal kring bokens innehåll. Digital högläsning stimulerar barnens sinnen och intresse samtidigt som det råder en osäkerhet hos förskollärarna vid användandet av digitala verktyg i samband med högläsning. En slutsats är att analoga böcker kan förstärkas genom fysiska redskap för att främja barnets språkutveckling och interaktion samt hur de digitala verktygen kan användas som ett stöd i utveckling av språket för barn med annat modersmål än svenska.

The purpose of this literature review is to delve into the pedagogical use of reading aloud and assess its impact on student learning. To fulfil this purpose, a systematic search process was conducted, carefully selecting specific search terms to identify pertinent articles to address and respond to the questions posed in the paper. Namely, how educators teaching Swedish can work with reading aloud with students in lower and upper secondary school, and how reading aloud can affect these students' learning.  The findings from this literature review underscore the pivotal role of a teacher's planning and preparation in executing effective reading-aloud practices. Among the array of methods and approaches, interactive read-alouds emerged as particularly efficacious. A notable discovery was the development of students' vocabulary and word knowledge attributable to reading aloud. Additionally, reading-aloud activities, such as Readers Theatre, contributed to enhanced reading and listening comprehension. Reading aloud and ensuing discussions afterward can lead to a deeper understanding of the content of texts and can also foster an encouraging classroom environment. Furthermore, reading aloud contributes to greater equality in teaching environments.  In summary, we assert that reading aloud serves as a potent educational tool that benefits students and their learning in many ways. Nevertheless, it is imperative to amalgamate diverse approaches and methodologies to create a diverse teaching approach adaptable to the individual needs of all students.

I denna kvalitativa studie har F–3 lärares arbetssätt med högläsning studerats. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur lärare kan integrera högläsning i undervisningen, samt på vilka sätt lärare kan arbeta med högläsning för att främja elevernas hörförståelse. Studiens teoretiska bakgrund bygger på det sociokulturella perspektivet på lärande, vilket betonar att kunskap konstrueras genom social interaktion. Undersökningen har genomförts genom användning av semistrukturerade intervjuer där tio informanter har deltagit. Resultatet visar att lärarna aktivt integrerar högläsning i sin undervisning för att främja elevernas hörförståelse. Genom användning av olika pedagogiska strategier såsom att ställa frågor innan, under och efter högläsningen, strävar lärarna efter att säkerställa elevernas förståelse av textinnehållet. Dessutom visar resultaten att lärarna använder flera metoder för att väcka elevernas intresse för högläsning.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur analog och digital högläsning används i förskolans verksamhet.. Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet är sociokulturellt perspektiv. För att genomföra studien valdes semistrukturerade intervjuer som metod där åtta pedagoger från en kommun i Mellansverige deltog. Studiens resultat visar att högläsning är en vanligt förekommande aktivitet och pedagogerna använder sig av både analog och digital högläsning i förskolans verksamhet. De båda metoderna kan inte likställas utan fyller olika syften och användningsområden i förskolans verksamhet. Pedagogerna anser att den analoga högläsningen bidrar till en mer följsam och inlevelserik högläsning som inkluderar fler stimulerande boksamtal och bidrar till en större delaktighet i barngruppen. Pedagogerna anser att den digitala högläsningen erbjuder ett stort utbud av inlästa, bläddringsbara e-böcker som är en tillgång i förskolan vid tillfällen då personalen själva inte har möjlighet att genomföra högläsningen eller vid tillfällen av stora barngrupper. Den digitala högläsningen används även för modersmålsutveckling hos flerspråkiga barn, då bilderboksapplikationerna erbjuder många böcker inlästa på olika språk. Det högläsningsmetoderna har gemensamt är att de skapar mångsidiga förutsättningar som syftar till att stimulera barnens språkliga utveckling samt väcka deras egna läsintresse genom att de bidrar till en stimulerande och språkrik miljö på förskolorna. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how analogueand digital reading aloud is used in the preschool ́s operations. The theoreticalstarting point in the degree project in a socio-cultural perspective. To carry outthe study, semi-structured interviews were chosen as the method in which eighteducators from a municipality in Central Sweden participated. The results ofthe study show that read aloud is a common activity and the pedagogues useboth analogue and digital read aloud in the activities of the preschool. The twomethods cannot be equated but serve different purposes and areas of use in thepreschool ́s operations. The educators believe that the analogue read aloudcontributes to a more compliant and empathetic read aloud that includes morestimulating book conversations and contributes to greater participations in thechildren ́s group. The pedagogues believe that the digital read aloud offers alarge selection of loaded, browsable e-books which are an asset in thepreschool on occasions when staff themselves do not have the opportunity tocarry out the reading aloud or on occasions of large groups of children. Thedigital read aloud is also used for mother tongue development in multilingualchildren, as the picture book applications offer many books read in differentlanguages. What the read aloud methods have in common is that they createversatile conditions that aim to stimulate the children linguistic developmentand awaken their own interest in reading by the fact that they contributes to astimulating and language-rich environment at the preschools.

The aim of this study was to investigate how and why three elementary school teachers use read-alouds as part of their everyday instruction. The questions at issue discuss the teachers’ intention with the read-aloud activities, their choice of appropriate books and texts, how their read-aloud carry trough and what possible correlation is visible between the read-aloud activity and pupils’ interest in reading and reading comprehension. The method to collect the data was a combination of observation and interviews. During the observations the purpose was to observe how the teachers’ read-aloud practice occurs and which activities that follows. The interview followed the observations with questions about the teachers’ thoughts and opinions of the subject. The findings shows that the teachers’ intention with their read-aloud practice is to elaborate the pupils craze for reading, their reading comprehension and their reading strategies. They all agree that reading aloud to children is significant.