Denna uppsats behandlar högläsning i förskolan och skolans tidigare år. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem barn och två pedagoger i förskolan samt fem elever och två lärare i skolans år 2. Avsikten var att undersöka hur barnen upplever och tänker omkring högläsningen och om deras upplevelser överensstämmer med pedagogens syfte.Forskning visar att miljön är betydelsefull då den både kan skapa förutsättningar eller utgöra hinder för barns lärande och utveckling. Vid högläsning och boksamtal utvecklar barnet sitt språk och sitt intresse för läs- och skrivinlärning.Resultatet visar att högläsning förekommer dagligen i de båda verksamheterna och att barnens upplevelser, till viss del, stämmer överens med pedagogens och lärarens syften. Då vi funnit att barnen tycker om högläsning och tror att pedagogen vill att de ska lära sig något, stämmer detta överens med pedagogens och lärarens syfte om att högläsningen ska vara språkutvecklande och ge gemensamma upplevelser.I jämförelsen mellan förskolan och skolans år 2 upptäckte vi både likheter och skillnader. En likhet är att det mångkulturella perspektivet saknas i litteraturen, dessutom fann vi att barnen i förskolan har möjlighet att påverka vilken litteratur som ska läsas vid de spontana lässtunderna medan eleverna i skolan inte kan påverka valet av litteratur.Slutsatsen i denna studie är att pedagogerna och lärarna har olika syften med högläsningen och vi menar att det är av stor betydelse att dessa alltid förklaras för barnen. När barnen och eleverna förstår avsikten med högläsningen, oavsett om den är en stunds vila och avkoppling eller om den beskrivs som en lärandesituation, kan det skapas goda förutsättningar för lärande och utveckling.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om högläsning används i skolan och hur valet av bok ser ut och vilket syfte lärarna har med högläsningen. Syftet var också att undersöka hur stor plats mångkulturella inslag fick i de högläsningsböcker som lästes i skolorna under höstterminen 2014 samt att se om dessa böcker förekom i större utsträckning i de klasser som hade elever med utländsk bakgrund eller inte. Då det svenska samhället och därmed skolorna går igenom en förändring där människor av många olika etniciteter och kulturer möts i större utsträckning fann jag det intressant att se om detta även återspeglades i den litteratur som använts som högläsningsbok i skolorna. Litteratur kan fungera som ett hjälpmedel i att skapa gemensamma och värdefulla värderingar och acceptans för varandras olikheter. Därför fann jag det intressant att undersöka om alla människor i världen får vara med inom skolans högläsningslitteratur. I enlighet med syftet valdes böcker ut vars innehåll analyserades med fokus på att hitta mångkulturella inslag. Valet av böcker baserades på uppgifter från en enkät som skickats till 30 lärare i en kommun i Mellansverige där syftet var att undersöka vilken högläsningslitteratur som används under höstterminen 2014. Resultatet visade att högläsningsböcker med mångkulturella inslag inte fick stor plats inom klassernas högläsning och att det inte fanns något samband mellan högläsningsböcker med mångkulturella inslag kopplat till antalet elever med utländsk bakgrund i klasserna. I intervjuer med lärarna framkom det att högläsningen var viktig i det avseende att ge elever möjlighet att förstå andra människor och att skapa goda värderingar som så småningom kunde leda till förståelse och acceptans för mångfald och olikheter. Trots detta fick inte böckerna med mångkulturella inslag någon stor plats inom högläsningen. Resultaten av intervjuerna visade att valet av högläsningsbok ofta handlade om lärarnas eller elevernas egna intressen. Den tidspress som lärarna upplevde medförde också att valen av högläsningsbok skedde vanemässigt och att det ofta blev böcker som lärarna var bekanta med sedan tidigare. Resultaten av min undersökning betonar betydelse för användningen av barnlitteratur med mångkulturella inslag och att dessa måste få större plats i våra klassrum för att göra det möjligt att ge eleverna acceptans och förståelse för olikheter.

I det här examensarbetet har syftet varit att undersöka vårdnadshavares attityder och erfarenheter kring högläsning för barn på förskolan mellan 1 och 6 år som bor på mindre tätorter samt ta del av vårdnadshavares utsagor om hur högläsningssituationer är utformade. Forskningsfrågorna har varit; Vad har vårdnadshavarna för erfarenheter och attityd kring högläsningn , finns det något samband mellan vårdnadshavarnas utsagor och deras utbildningskapital? Hur frekvent sker högläsning i hemmet, vid vilka tillfällen uppstår högläsning och hur är högläsningssituationen utformad samt finns det något samband mellan vårdnadshavarnas utsagor och deras utbildningskapital?     Frågeställningarna besvarades av en enkätundersökning där 151 stycken vårdnadshavare svarade, representerade från åtta stycken förskolor i en kommun, samt fem stycken samtalsintervjuer. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om utbildningskapital och habitus, en teori om att barns vanor och värderingar ärvs tidigt från barnens vårdnadshavare och den miljö som barnet lever i. Empirin visade att cirka 40 procent högläste för sina barn dagligen och de som hade genomgått en universitetsutbildning/ högskoleutbildning högläste i större utsträckning flera dagar i veckan för sina barn. Samtliga respondenter var positivt inställda till högläsning och 100 procent av de som svarade i enkätundersökningen samt samtalsintervjuerna ansåg att högläsning var viktigt. Cirka 86 procent av respondenterna blev höglästa för när de var barn. För barn mellan tre – sex år uppstod högläsningen främst vid nattning och för de yngre barnen var högläsningen mer spontan. Liknande resultat var det för hur högläsningssituationen var utformad, barnen mellan tre- sex år lästes främst för i sovrummet i sängen och de yngre barnen var det en jämn fördelning mellan vardagsrummet och sovrummet, soffan och sängen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om boksamtal iämnet engelska i årskurserna 4-6. Detta vill vi ta reda på då vi intehittat tidigare forskning kring ämnet. Ansatsen för studien äraktionsforskning då vi tillsammans med lärare och elever vill utvecklaverksamheten. Den forskning vi hittat är endast internationell ochgjord på barn i förskolan. Empirin i studien består av 7 filmer avboksamtal från två olika skolor. I analysen av data hittades femkategorier som utgör resultatet. Frågan vi ställt oss är: hur använderelever tillgängliga verktyg och resurser i boksamtal på engelska?Dessa kategorier är: Eleverna söker bekräftelse från läraren, elevernatittar på illustrationer eller bildstöd innan de svarar på frågor,eleverna hjälper varandra samt eleverna utgår från grundfrågorna.Av resultaten och tidigare forskning är slutsatsen att boksamtal iämnet engelska leder till att eleverna tar ansvar och tränar bådeläsförståelsen och att tala engelska. Baserat på denna studierekommenderar vi fortsatt forskning kring metoden boksamtal vidinlärning av engelska som andraspråk.

2010ht4697

Svenska elevers läsförmåga har försämrats sedan mitten på 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och använda olika lässtrategier har minskat kraftigt och andelen elever som räknas som svaga läsare har ökat med fem procentenheter på tre år. I intervjuer säger några lärare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjälpa eleverna att utveckla dessa lässtrategier. En annan lärare säger att hon inte vill förstöra elevernas rena läsupplevelse genom att få eleverna att samtala om de skönlitterära texter de läser. Samtidigt får lärare mindre tid till lektionsplanering och även detta säger lärarna påverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen. Sammantaget ger resultatet ett litet underlag till att diskutera var förklaringen kan sökas till varför svenska skolelevers läsförmåga försämras – lärarna känner inte att de kan använda sig av skönlitteratur i undervisningen eftersom de inte känner sig kompetenta nog att göra detta utan att förstöra läsupplevelsen för eleverna. / 2010ht4640

Ett bra sätt att lära sig ett nytt språk sägs vara att lyssna, det är ju trots allt så vi börjar förstå vårt språk. Syftet med denna litteraturstudie är att studera om högläsning kan användas och hur den kan användas vid inlärningen av engelska. Studien består av åtta artiklar som handlar om högläsning vid inlärning av engelska som andraspråk. Resultatet är indelat i följande teman: Ordförråd, kombinera läsning på hemspråk och andraspråk, boksamtal, gruppstorlek vid högläsning, högläsarens roll samt öka motivationen med högläsning. Slutsatsen av studien är att högläsning kan utveckla barns ordförråd då läsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförråd som utvecklas är de ord man lägger mer tid på. Vi rekommenderar fortsatt forskning i ämnet då det inte finns någon forskning kring de äldre åldrarna. Mer kvantitativ forskning skulle behövas då de enda artiklar vi hittat var kvalitativa.

Att inneha ett rikt språk är betydelsefullt för attleva och verka i dagens samhälle som omges av text och samtal. Barns läsförmågaoch intresse för litteratur har senaste decenniet försämrats. Därför är det avstor vikt att lärare applicerar högläsning i undervisningen och bearbetar denpå ett varierat sätt, exempelvis genom drama. Ansatsen är baserad påaktionsforskning där fokus låg på att utveckla VFU-verksamhetens praktik. Syftet med studien är attbidra med kunskap omspråkutvecklande arbetssätt för bearbetning av högläst skönlitteratur. Aktionerna genomfördes med högläsning, dramabearbetning i grupper,dramapresentation och en enskild reflektion. Data samlades in med hjälp avvideoinspelning och loggboksskrivande som sedan analyserades. I resultatetsynliggjordes fyra kategorier: Eleverbearbetar genom upprepning, elever bearbetar genom koppling till sin omvärld, eleverbearbetar genom koppling till känslomässiga erfarenheter och elever bearbetar genom att fantisera.Studiens centrala slutsats äratt dramatisering vid bearbetning av skönlitteratur har bidragit tillengagemang i textens innehåll, vilket i sin tur underlättade för eleverna attrelatera innehållet till sin omvärld eller uttrycka emotionella erfarenheter. Genomdenna studie vill vi uppmärksamma och inspirera lärare kring hur bearbetning avhögläsning kan utformas. Framtida forskning bör inriktas kring andra kreativasätt högläsning kan bearbetas för att gynna elevers språkutveckling.

No description available.

Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur högläsning kan användas i det pedagogiska arbetet i förskolan och hur förskollärare i den aktuella studien tänker om högläsningen som en språkstimulerande aktivitet. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur kan högläsning användas i det pedagogiska arbetet i förskolan? Vilka föreställningar kan pedagoger i förskolan ha om högläsning som en språkstimulerande aktivitet? För att få svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger på svar vi fått när vi intervjuat fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam uppfattning om att högläsning är betydelsefull för bland annat barns språkutveckling men att tid och resurser gör att den inte prioriteras.