Syftet med föreliggande undersökning är att få mer kunskap om hur undervisning av elever med höga resultat i matematik bedrivs i årskurserna 4–6, samt att få en inblick om vilka anpassningar studiens lärareanvänder sig av för att tillgodose högpresterande elevers undervisningsbehov. Vi vill även undersöka om det finns någon vedertagen definition för högpresterande elever i matematik. Undersökningen genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med tio mellanstadielärare. Studien utgår i huvudsak från ett sociokulturellt perspektiv och hermeneutiskt inspirerat analysarbete. Resultatet visar att det inte finns någon allmänt accepterad definition på̊ vad högpresterande elever är, men att lärare använder andra begrepp för elever som presterar på̊ hög nivå̊. Vidare visar resultatet att respondenterna hade kunskaper om accelerering och berikning men att dessa tekniker inte i så stor utsträckning användes på̊ ett framgångsrikt sätt utifrån den högpresterande elevens behov. Förklaringen till det ligger mestadels i bristen på̊ didaktiska ämneskunskaper och planeringstid.

I denna kvalitativa intervjustudie med semistrukturerade frågor belyses högpresterande elevers situation i dagens skola i Sverige och vad som påverkar dessa elever till att prestera på en hög nivå. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida högpresterande elever i matematik blir utmanade och stimulerade i skolan, samt vilka faktorer som kan påverkar deras lärande så att de når sin fulla potential. Genom att intervjua en lärare och tre högpresterande elever i matematik, på en spetsutbildning i södra Sverige, har data insamlats. Resultat visar att högpresterande elever i matematik får acceleration som anpassning, vilket inte uppskattades av eleverna. Lärare på spetsutbildningen förordar problemlösning i par eller grupp med gemensam redovisning. Detta stödjs också av aktuell forskning.

Denna studie undersöker hur elever med fallenhet för matematik motiveras i undervisningen av läraren. Studien undersöker huruvida elevernas upplevelser av arbetet med att motiveras i matematikundervisningen stämmer överens med lärarnas syn på detta. För att uppfylla syftet har semistrukturerade intervjuer utförts där två lärare samt sex elever deltar. Studiens resultat visar att elevernas och lärarnas syn och upplevelser av arbetet med att motivera elever med fallenhet för matematik överensstämmer. Resultatet visar även att begreppet fallenhet för matematik är svårdefinierat och detta bidrog till att olika tolkningar gjordes vilket resulterade i att de intervjuade eleverna i vissa fall i stället var högpresterande elever istället för elever med fallenhet för matematik. Slutsatser som dras av studien är att kombinationen av flexibiliteten i begreppet fallenhet för matematik samt bristen på tid som lärarna har till sitt förfogande leder till att eleverna riskerar att inte få den individanpassade undervisningen som de behöver för att utmanas och motiveras. / This study investigates how pupils with talent for mathematics are motivated in the teaching and the teacher's way of working. The study investigates if the pupil’s experiences of motivation in mathematics are in accordance with the teachers view of this. To fulfill the purpose, semi structured interviews have been conducted, where two teachers and six pupils participated. The result of the study show that the pupils and the teachers view and experiences, are consistent. The result also shows that the concept talent for mathematics is difficult and this contributed to different interpretations, which resulted in that the interviewed students in some cases instead was high-performing pupils instead of having a talent for mathematics. The conclusions drawn from the study are that the combination of the flexibility of the concept and the lack of time that the teachers have at their disposal, leads to a risk for pupils to not getting the individualized teaching they need to be challenged and motivated.

<p>De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.</p>

<p>Syftet med studien var att finna svar på hur högpresterande elever upplever att läsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket är högst aktuellt med tanke på Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med sex elever som läser högskolekurser imatematik i samband med sina gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinställning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gått att urskiljatre typer av elever som upplever inläsningen av kursen på olika sätt, ”studieförberedaren”,”prövaren” och ”tidsfördrivaren”. Dessa kan ses som representativa för gymnasieelever somväljer att läsa högskolematematik. ”Studieförberedaren” har valt att läsa högskolekursen föratt ta ett steg in i högskolevärlden. ”Prövaren” ser främst högskolekursen som en chans attpröva på hur matematik ter sig på en högre nivå. Slutligen kan elever som har läst klart sinagymnasiekurser i matematik urskiljas och dessa kallas för ”tidsfördrivaren” då de läserhögskolematematik för att kunna studera matematik på gymnasiet. Dessa tre typer ger enhelhetsbild av hur elever på gymnasiet uppfattar att läsa högskolematematik redan på derasnivå.</p>

Syftet med studien var att finna svar på hur högpresterande elever upplever att läsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket är högst aktuellt med tanke på Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med sex elever som läser högskolekurser imatematik i samband med sina gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinställning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gått att urskiljatre typer av elever som upplever inläsningen av kursen på olika sätt, ”studieförberedaren”,”prövaren” och ”tidsfördrivaren”. Dessa kan ses som representativa för gymnasieelever somväljer att läsa högskolematematik. ”Studieförberedaren” har valt att läsa högskolekursen föratt ta ett steg in i högskolevärlden. ”Prövaren” ser främst högskolekursen som en chans attpröva på hur matematik ter sig på en högre nivå. Slutligen kan elever som har läst klart sinagymnasiekurser i matematik urskiljas och dessa kallas för ”tidsfördrivaren” då de läserhögskolematematik för att kunna studera matematik på gymnasiet. Dessa tre typer ger enhelhetsbild av hur elever på gymnasiet uppfattar att läsa högskolematematik redan på derasnivå.

Idag har vi en skola för alla där varje elev ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Den här studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien är att belysa vilket stöd högpresterande elever fått och velat ha under sina år på grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmåga i matematik. Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en kvalitativ metod med elever på gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svårt att definiera sina kunskaper och förmågor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat. Det som kom fram är snarare bristen på stöd och utvecklande möjligheter. Eleverna har varken upplevt berikning eller acceleration i någon större utsträckning, men individualisering och differentiering har skett på skiftande sätt. Eleverna i studien önskar att de hade varit nivågrupperade och att de hade fått mer enskild hjälp, bättre stöd och fler utmaningar.

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.

Denna uppsats behandlar ämnet högpresterande elevers motiv till höga prestationer och resultat i skolan samt det stöd som dessa elever får. Den utgår ifrån ett elevperspektiv och syftet är därför att undersöka och bidra med kunskap om hur högpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera på vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det stöd de får i skolan. Tidigare forskning på området har visat att elever har förmågan att prestera i skolan inte är en grupp som prioriteras, att ge dessa elever stöd har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har stödet till dessa elever ökat för att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fråga om exempelvis forskning. En högpresterande elev är en elev som har potentialen att prestera över vad som förväntas av normen samt gör detta och stödet för dessa elever har tagit sig olika former. För att undersöka hur högpresterande elever uppfattar sin skolsituation genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högpresterande elever där dessa fått beskriva vad som motiverar dem och hur de uppfattar stödet från skolan. Detta har sedan sammanställts och analyserats utifrån en teori om motivation och en teori om stöd i undervisningen. Resultatet visade att det hos högpresterande elever går att identifiera de motiv som teorin presenterar: behov av prestationer, behov av makt och behov av intimitet i form av inre och yttre motiv. Vad gällande stödet i undervisningen visar resultatet att eleverna har upplevt eller vill ha stöd i form av acceleration, vilket innebär snabbare undervisning, berikning, det vill säga breddande av undervisningen, separation, som innebär att de högpresterande eleverna lämnar ordinarie undervisning för specialundervisning och nivågruppering, det vill säga alla elever delas in efter deras prestationsnivå inom ramen för den ordinarie undervisningen. Några av eleverna upplevde även att de inte fick tillräckligt med stöd i undervisningen och fann då egna strategier för att utmanas i skolan bland annat att göra uppgifterna mer utmanande så som att göra mer på en uppgift än vad som förväntas. Jag anser att lärarens uppgift är att ge stöd åt de högpresterande eleverna så att de utvecklar sin lust att lära och känner sig utmanade av skolan men för att det ska fungera krävs bland annat mer resurser till skolan. Jag tror även att om vi kan förstå vad som driver de högpresterande eleverna och hur vi kan utmanade dem på bäste sätt kan det i förlängningen leda till att resultaten i skolan ökar generellt.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det på ett mer optimalt sätt. Vi har varit särskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rådande synen på högpresterande elever ser ut på de skolor som varit aktuella i studien har också varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och två specialpedagoger på tre olika skolor har ovanstående undersökts. Lärarnas och specialpedagogernas syn på de högpresterande eleverna är att de är i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas. Studien visar att i lärarnas fall stimuleras de högpresterande eleverna på olika sätt. Två av lärarna har individualiserande läroböcker och de två andra lärarna arbetar laborativt, där eleverna skapar sina egna matematikböcker. Åsikterna kring hur man skulle kunna arbeta med de högpresterande eleverna skiljer sig, men de flesta i undersökningen är överens om att det krävs mer resurser för att nå dessa elever. Det råder ingen tvekan om att de högpresterande eleverna är i behov av stöd, vilket skolan är skyldiga att ge dem då de är ansvariga för varje individs enskilda utveckling.